Svar:
Detta är en mycket svår fråga att svara på
eftersom våra kunskaper om vad som orsakar cancer
är begränsade. Cancer har att göra med avvikelser
i cellernas reproduktionssystem, det vill säga celldelningen.
Cancercellerna delar sig hastigare än normala celler.

Informationen om hur celldelning skall gå till
finns i cellkärnan som DNA (generna). Om DNA-molekylen
skadas av strålning kan cellen dö (vilket inte är
så allvarligt som det låter så länge det inte rör
sig om alltför många celler).

Mindre skador kan också leda till förändringar i generna som på sikt kan leda till avvikelser i celldelningen, vilket
kan vara cancer.

För mer information i detta ämne se frågelådan Fråga en strålningsfysiker.
/Peter Ekström, KS 1999-03-06

Svar:
I Sverige påverkas vi mycket lite av Tjernobyl-olyckan. Den lilla
förhöjningen av strålningsnivån som vi utsatts för är obetydlig jämfört med variationen av den naturliga bakgrundsstrålningen. Vissa födoämnen som vilt och renkött fick emellertid mer radioaktivt Cs än tillåtet. Området runt Gävle drabbades av mycket större radioaktivt nedfall än resten av Sverige eftersom vindar förde radioaktiviteten från Tjernobyl till Gävle. I Gävle råkade det också regna, och regnet förde med sig radioaktiviteten till marken, se TjernobylolyckanFöljder_i_Sverige.

Förekomsten av radon i vissa hus är t.ex. mycket allvarligare än påverkan av Tjernobylolyckan i Sverige. För barnen i Ukraina är emellertid situationen mycket värre. De som bor nära Tjernobyl har utsatts för en hel del strålning, och man har redan konstaterat en viss förhöjning av sköldkörtelcancer.

Det finns mycket information om Tjernobyl-olyckan, men det mesta är på engelska och ganska svårtillgängligt: t.ex. Chernobyl: Assessment of Radiological and Health Impacts.

Strålsäkerhetsmyndigheten har en hel del
mer lättillgänglig information på svenska, bl.a. Kärnkraftincidenter.

För strålskyddsfågor är Fråga en strålningsfysiker en utmärkt informationskälla - det finns många frågor/svar om Tjernobyl-olyckan under länk 1. Se även Chernobyl_disaster och länk 2.
/Peter Ekström 2002-10-16

Svar:
Genom olyckliga omständigheter hamnade en en blyburk med ett kraftigt
¹³⁷Cs (Cesium-137) preparat hos en skrothandlare. När
man slog sönder burken hittade man en "självlysande sten". Bitar av
denna magiska sten spreds på många händer. Det hände att barn åt av
den. Innan det hela upptäcktes, hann fyra personer få dödlig stråldos.

GammastrÃ¥lning frÃ¥n ¹³⁷Cs och ⁶⁰Co (kobolt-60)
används för cancerbehandling. Det var naturligvis helt oförlåtligt att
inte ta vara på det farliga materialet när cancerkliniken lades ner.
Koboltkanon är ett gammalt namn på bestrålningsapparaten.

Ljuset var antagligen Tjerenkovljus från elektroner.
/KS/lpe 2002-08-28

Svar:
Jod är ett livsviktigt spårämne. I en vuxen
människa finns 25 mg jod, varav hälften i ett litet organ,
sköldkörteln. Det rekommenderade dagliga intaget är 0.15 mg.
Den mesta joden får vi i oss genom att hushållssaltet är jodberikat
(50 mg/kg).

Jod är ett lättflyktigt ämne, så vid en reaktorolycka är det stor risk
att joden kommer ut. SÃ¥ skedde vid Tjernobylolyckan. I stort sett
all jod som fanns i reaktorn kom ut. Bland jodisotoperna är det
framför allt ¹³¹I, som är farlig. Den har ungefär en
veckas halveringstid, så efter några månader är faran över, men
det är viktigt att man skyddar sig den första tiden. Man kan säga
att genom att ta en jodtablett mättar man kroppens jodbehov med
icke-radioaktivt jod. Upptaget av ¹³¹I minskar kraftigt.

Vid Tjernobylolyckan försummade man i stor utsträckning att dela ut jodtabletter. En otäck konsekvens av olyckan är en starkt
ökad frekvens av sköldkörtelcancer, speciellt hos barn.

/KS/lpe 2000-03-28

Svar:
Du kan ju läsa vad Strålsäkerhetsmyndigheten tycker om saken, se länk 1.
/KS 2001-10-29

Svar:
Naturlig radioaktivitet

Alla grundämnen tyngre än helium har bildats i stjärnor genom fusion och vid slutet av stjärnans liv kastats ut i rymden. Dessa grundämnen kommer sedan ingå i materialet som bildar nästa generation stjärnor och planetsystem.

Många av de nuklider (en nuklid är en kärna med ett visst antal neutroner och protoner) som bildas på detta sätt är radioaktiva, och sönderfaller med en karakteristisk halveringstid. Solsystemet är c:a 4.5 miljarder år gammalt, så endast nuklider med halveringstider av storleksordningen miljarder år kan finnas kvar i dag.

De viktigaste av dessa ursprungliga radioaktiva ämnena är ⁴⁰K (halveringstid 1.3 miljarder Ã¥r), ²³⁵U (0.71 miljarder Ã¥r), ²³⁸U (4.5 miljarder Ã¥r) och ²³²Th (14 miljarder Ã¥r),

De tre tunga ämnena ovan är urspunget till tre naturligt förekommande radioaktiva kedjor med en serie a- och b^--sönerfall, se nedan.




U-235 serien

U-238 serien

Th-232 serien

Sedan finns även ett antal radioaktiva ämnen som ständigt bildas av den kosmiska strålningen. De viktigaste är
¹⁴C (5730 Ã¥r), tritium (³H, 12.3 Ã¥r) och ⁷Be (53 dagar).

Radon

I alla tre serierna ovan finns ädelgasen radon (Rn) i sönderfallskedjan. Den med längst halveringstid är ²²²Rn (3.8 dagar) i U-238 kedjan. LÃ¥t oss begränsa diskussionen till denna. När serien av sönderfall kommit till ²²²Rn kan, eftersom Rn är en gas, den radioaktiva nukliden ge sig iväg frÃ¥n uran-malmen och eventuellt upp till jordytan. Om radonet kommer in i ett hus och ansamlas där kan det vara mycket farligt.

En a-strålande källa är normalt inte särskilt skadlig, eftersom a-partiklarna stoppas av det yttersta hudlagret. Radon är emellertid en gas och kan komma in i lungorna. Om radonet sönderfaller där, kommer dotterkärnan och hela serien av döttrar att stanna i lungorna och ge upphov till mycket koncentrerade och skadliga strålskador. Radon-döttrarna är alltså alla nuklider som ligger efter radon i serien.

Den viktigaste effekten äv denna bestrÃ¥lning är cancer. Mängden radon i hus varierar mycket över Sverige. Förekomsten är i första hand beroende av husets konstruktion och förekomsten av uran i berggrunden. Gränsvärdet för bostäder i Sverige är 200 Bg/m³, se Rikt- och gränsvärden för radon.

Det är svårt att uppskatta antalet cancerfall som orsakas av radonbestrålning (rökning är en mycket större orsak), men den senaste siffran jag sett är 800 personer per år i Sverige. Men, som sagt, denna siffra är mycket osäker.

/Peter E 2005-02-02

Svar:
Strålning kan vara mycket olika saker även om man begränsar sig till elektromagnetisk strålning. Allting som inte är vid absoluta nollpunkten sänder ut elektromagnetisk strålning, s.k. temperaturstrålning. Allt som belyses med elektromagnetisk strålning reflekterar en viss del av strålningen.

Hur mycket olika apparater strålar är svårt att säga. I vilken enhet? Watt, fotoner/sekund eller i förhållande till skadliga nivåer? Eftersom endast det senare är av praktiskt intresse koncenterar vi oss på dessa. Låt oss gå igenom det elektromagnetiska spektret med utgångspunkt från nedanstående bild (Bilden är från NASA och därmed fri att användas med angivandet av källan. Den finns i större skala på Wikipedia Electromagnetic_spectrum.)

Radiovågor

Anses vara ofarliga eftersom de innehåller mycket lite energi och dessutom går rakt igenom kroppen. Apparater med radiosändare är t.ex. trådlös telefon, trådlöst nätverk.

Mikrovågor

Dessa innehåller mer energi och är dessutom i resonans med vattenmolekylen. Detta betyder att de absorberas i kroppen och kan ge upphov till en viss uppvärmning. Faran med mobiltelefoner är mycket diskuterad, men även mikrovågsugnar läcker en del mikrovågor, se mikrovågsugn.

Infrarött (värmestrålning)

Fjärrkontroller använder ofta infrarött, men de är så svaga at de knappast utgör någon fara. Värmeelement och spisplattor strålar i infrarött, men eftersom huden stoppar stålningen samtidigt som den är känslig för värmen, så bör värmeelement normalt inte utgöra någon fara. Största delen av effekten i glödlampor strålar i infrarött, så glödlampor är egentligen bättre som värmeelement än ljuskällor.

Synligt ljus

Synligt ljus är en form av elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan cirka 390 och 770 nanometer. Genom att ögat är känsligt för strålning i just detta intervall, kan vi se vår omgivning. (Ljus)

Ljus kommer från glödlampor, lysrör och lysdioder. Synligt ljus har mycket liten inträngningsförmåga i kroppen, varför strålningen knappast utgör en fara - bara ögat påverkas. Lysdioder (små lasrar) finns även i t.ex. CD-spelare. Ljuset från dessa kan i princip vara skadligt, men bara om man skruvar isär apparaten.

Ultraviolett

Kommer från UV-lampor. Kan orsaka brännskador vid överdriven exponering. Kan på längre sikt även orsaka hudcancer.

Solen är annars den viktigaste och starkaste källan för infrarött, synligt ljus och UV-strålning. Även stjärnor strålar mest i dessa våglängder, men eftersom effekten avtar med kvadraten på avståndet så är effekten från stjärnor helt försumbar.

Röntgenstrålning

Kommer naturligtvis från röntgenapparater, men de har man knappast hemma. Eftersom en gammal tjock-TV ritar bilden med 20 keV elektroner, så kommer det lite röntgenstrålning från bildskärmen. Platt-TV fungerar på ett annorlunda sätt, så de ger ingen röntgenstrålning.

Röntgenstrålning och gammastrålning är vad som betecknas joniserande strålning. Den är genomträngande och kan jonisera (slita loss elektroner) materia den träffar. Joniserande strålning är därför skadlig - speciellt kan den orsaka skador på DNA och därmed, på sikt, cancer.

Gammastrålning

Gammastrålning är en del av den naturliga strålningsbakgrunden från bergarter och från byggnadsmaterial. Så länge bakgrundsnivån inte är mycket förhöjd får man betrakta den som ofarlig - den går knappast att undvika.

Annan strålning

Alfastrålning är inte elektromagnetisk strålning utan består av He-kärnor som utsänds från tunga kärnor. Alfastrålning förekommer i brandvarnare (därför skall dessa när de är slut tas om hand på ett ordnat sätt). Radon, som finns i varierande mängd överallt i bostäder mm, är i vissa fall definitivt ett hälsoproblem.

Har jag glömt något? Det har jag säkert. Vi har inte heller diskuterat magnetfält och elektriska fält som bildas av elektriska apparater. Skadligheten hos dessa är dåligt känd och ganska kontroversiell.

Figuren nedan innehåller mycket nyttig information om elektromagnetisk strålning. Överst visas t.ex. att endast radiostrålning och synligt ljus släpps igenom jordens atmosfär. Termometern längst ner visar vilka våglängder som utstrålas vid olika temperaturer. Synligt ljus utsänds alltså vid temperaturer mellan 1000 K (c:a 700^oC) och 10000 K.

/Peter E 2008-01-18

Svar:
Bodil! Jag kan förstå att ni inte kan enas - det är en svår fråga som beror på vilka aspekter man betraktar.

Det sönderfall som i normalfallet ger upphov till mest skador är utan tvekan alfa-sönderfall av radon. Figuren nedan visar orsaker till cancer (antal fall per år i Sverige). I Sverige dör drygt 20% av cancer. Uppdelningen mellan olika orsaker till cancer är emellertid mycket osäker. Diagrammet kan emellertid användas till att se den inbördes storleksordningen av olika riskfaktorer.

Vi kan se att radon orsakar av storleksordningen 500 dödsfall per år i lungcancer, se RadonHälsoproblem. Den viktigaste anledningen till farligheten är att radon är en gas som lätt tar sig in i lungorna. När radonet sedan sönderfaller gör jonisations-spåren som alfa-partiklarna ger stor skada som senare kan ge upphov till cancer.

Om man inte får i sig alfa-strålaren (se fråga [15046] för en beskrivning av vad som händer om man får i sig Po-210), så är en alfa-strålare ganska ofarlig eftersom strålningen stoppas av ett pappersark eller det yttersta hudlagret, se
fråga [12842].

GammastrÃ¥lning förekommer framför allt i samband med betastrÃ¥lning. GammastrÃ¥lning har stor genomträngningsförmÃ¥ga, sÃ¥ man fÃ¥r skydda sig med tjocka väggar eller avstÃ¥nd (mängden strÃ¥lning avtar ju som 1/r²). Gamma- och betastrÃ¥lning förekommer bland annat i kärnkraftsavfall, som naturligtvis kan vara mycket farligt om det inte förvaras säkert.

Se vidare Radon och Ionizing_radiation.

/Peter E 2010-10-28