Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

600 frågor / svar hittades

Gymnasium: Kraft-Rörelse [1036]
Fråga:
Jag har haft lite funderingar om acceleration och hastighet vid fall mot jordytan. Enl. Gallilei så ska alla föremål falla lika fort mot jordytan om de befinner sig i vacuum. Min fråga är: Stämmer det?
/Rafi  S,  Säveskolan Visby,  Visby 1998-02-19
Svar:
Ja det stämmer som Du själv lätt kan kontrollera genom att låta olika tunga föremål falla.


/GO 1998-03-01



Gymnasium: Kraft-Rörelse [1045]
Fråga:
Jag håller på och skriver mitt specialarbete (om drakars aerodynamik) och har stött på lite problem. Formeln för lyftkraft är (antar jag) följande: L = Lc p s vv där: p = luftdensiteten s = arean på draken(vingen) v = vindhastigheten Lc = lyftkofficienten Det är Lc som jag inte vet hur man beräknar, jag har hört att drakens(vingens) profil (kordan?) är inblandad, hur är det igentligen?!
/Lars  E,  Vasaskolan,  Gävle 1998-02-19
Svar:
I praktiken måste man bestämma Lc experimentellt.

Försök Kan Du genomföra ett experiment som bestämmer Lc?


/GO 1998-02-23



Varför har man bredare däck vid fartsporter som
t.ex. Formel 1?

Gymnasium: Kraft-Rörelse - friktion, idrottsfysik [1046]
Fråga:
Jo jag undrar varför man har bredare däck vid fartsporter som
t.ex. formel 1? Jag förstår att det har med väghållningen att
göra men jag tycker att det borde bli en kortare bromssträcka
om du har breda däck än om du har ett par smala däck som utsätts
för samma normalkraft och är tillverkade i samma meterial. Stämmer
inte det?


Ett annat ex. kan ju vara vem som har kortast startsträcka
om förutsättningen är att det inte får spinna loss någon gång.

/Arvid  M,  ABB Industrigymnaium,  Västerås 1998-02-20

Svar:
Enligt den förenklade teorin för friktion som presenteras i skolfysiken så beror inte friktionskraftens storlek på kontaktytans area utan endast på normalkraftens storlek. I praktiken är det däremot så att friktionskraften ökar med arean. Breda däck ger större friktionskraft och bättre väghållning. Med dubbar blir effekten ännu större eftersom ett bredare däck hat plats för fler dubbar.

Dessutom förkortas bromssträckan och accelerationen blir bättre. Friktionstalet för kontakt gummi - asfalt är ca 1,5 för bra gummiblandningar och varma däck.

Friktionen mot asfalt är, kanske lite förvånande, större om man har omönstrade däck än om man har mönstrade. Anledningen till att däck på vanliga bilar är mönstrade är framför allt för att eventuellt vatten skall komma undan. Tänk på formel-1 bilar: vid torrt väder använder man omönstrade däck, men om det börjar regna måste man omedelbart byta annars kommer bilarna att vattenplana av banan.

Fundera: Varför har man vingar på formel 1-bilar?

Fundera: Hur fort kan man köra genom en kurva med en radie på 100 m? Antag att normalkraften är lika stor som tyngdkraften.
/GO 2003-02-02


Hur varierar jordens gravitation om man gräver sig under ytan?

Fråga:
Hur varierar Jordens gravitation om man gräver sig under ytan? Jordens gravitation 100 mil ovanför jordens yta är lätt
att räkna ur, men hur stor är jordens gravitation 100 mil under jordens yta?
/Lars  B,  Fysiska institutionen Lund,  Trelleborg 1998-02-21
Svar:
Gravitationen (av latin gravis = tung) eller tyngdkraften är en av universums fyra fundamentala krafter, se fråga [3716]. Det är den attraherande kraft som massor utsätter varandra för, och ger upphov till det som vi kallar massans tyngd.

Gravitationskraften på massan m utanför ett klot med massan M ges av
F=GmM/r2, där r är avståndet till masscentrum. Gravitationen innanför klotets yta beror av massfördelningen, eftersom endast den del av klotets massa som ligger innanför r ger bidrag till attraktionen. Om jordens densitet är konstant (vilket den definitivt
inte är), så ges massan innanför r av M'=Mr3/R3,
där R är jordradien. Gravitationskraften under jordytan (r mindre än R) blir alltså: F=GmMr/R3.

Gravitationskraften vid jordens medelpunkt (r=0) blir alltså 0. Om man kunde borra ett hål rakt genom jorden (omöjligt eftersom det är mycket varmt i jordens centrum och materien är flytande) skulle man kunna falla rakt igenom jorden och komma ut (vända vid jordytan) på andra sidan - bortsett från luftmotståndet. Om vi bromsar fallet skulle vi kunna stanna i centrum och sväva i ett tyngdlöst tillstånd.

Figuren nedan visar den uppmätta densiteten i jordens inre (från seismiska vågor, se Structure_of_the_Earth) och den beräknade tyngdaccelerationen. För de inre delarna kan man se att tyngdaccelerationen är approximativt proportionell mot r, medan den för de yttre delarna är närmast konstant.

Se även fråga [19792].

Question Image

Länkar: https://www.physicscentral.com/explore/poster-earth.cfm  |  https://www.youtube.com/watch?v=urQCmMiHKQk
/Peter Ekström 2002-10-10


Gymnasium: Kraft-Rörelse [1055]
Fråga:
Har fått en fråga av en elev under min praktik. Frågan löd på ett ungefär: Ljusets hastighet är C och även den absoluta hastigheten, d.v.s det kan inte gå fortare. Men om man nu tänker sig ett fordon som rör sig utmed marken med en hastighet V. Om nu fordonet skickar en ljusstråle rakt fram, borde inte då hastigheten i förhållande till marken vara C+V. Men eftersom C skall vara den absoluta hastigheten så kan det bara vara C. Mitt svar löd. Eftersom bilen har en hastighet framåt så påverkas den av Einsteins teorier om att tiden går långsammare för ett fordon i rörelse. Detta uppväger då för den hastighet som fordonet har. Resultatet enligt mig borde då vara att i förhållande till bilen har ljuset hastigheten C vilket den även har till marken. Så nu till min fråga: Ljög jag för eleven eller hade jag rätt. Tacksam för svar.
/Per   A,  Tranemo Gymnasieskola,  Tranemo 1998-02-22
Svar:
Nej jag tycker inte Du ljög. För att mäta ljusets hastighet så måste man mäta den tid som ljuset behöver för att röra sig en viss sträcka. De båda observatörerna, den på marken och den i bilen, har olika uppfattning både om mätsträckans längd och den tid som ljusets förflyttning tar. Däremot är bägge överens om ljusets fart.


/GO 1998-03-01



Fråga:
Är accelerationen som en massa erhåller i ett gravitationsfält relativ till den gemensamma tyngdpunkten eller relativt den andra massan i ekvationen F=ma? Och hur stor är en elektron?
/Nils  B,  Jag går inte i skolan/18,  Mörrum 1998-02-22
Svar:

Relativt tyngpunkten. Elektronen anses vara punktformig. Detta ger upphov till en intressant följdfråga: eftersom det elekriska fältet varierar som e/r, så går det mot oändligheten när man kommer nära en elektron. Fysiker tycker emellertid inte om oändligheter, så bortförklaringen är: nära elektronen polariserar det höga elektriska fältet vakuum, så att elektronen kommer att omge sig med en massa dipoler bestående av elektron-positron par. Dessa dipoler gör att fältet inte blir oändligt stort.


/Peter Ekström 1998-02-24



Gymnasium: Kraft-Rörelse - rymdfärder [1063]
Fråga:
Hur kommer det sig att en satellit rör sig i en elliptisk bana då den skjuts upp med en alltför hög hastighet.
/Tobias  F,  Teknis,  Örebro 1998-02-23
Svar:
En satellit rör sig alltid i en elliptisk bana om man inte vidtar speciella åtgärder för att göra banan cirkulär.
Om man skjuter en kanonkula från jordytan, så kommer den att
röra sig i en elliptisk bana som efter en tid träffar jorden igen
(givetvis under förutsättning att vi inte lyckats uppnå
flykthastigheten från jorden, 11.2 km/s). För att en satellit
skall stanna i en bana nära jorden - banan måste då vara ganska
cirkulär - måste man korrigera banan när man kommit utanför
jordatmosfären.

Fundera: om vi antar att vi fått in satelliten i en perfekt
cirkelbana runt jorden, vad händer om vi startar raketerna och
accelererar i samma riktning som satelliten rör sig?

Länk 1 innehåller en applet med vilken man kan testa vad som händer för olika hastighet, höjd och riktning hos en satellit. Se även geostationär satellit.
Länkar: http://www.lon-capa.org/~mmp/kap7/orbiter/orbit.htm
/Peter Ekström 1998-02-24


Gymnasium: Kraft-Rörelse [1079]
Fråga:
Varför fungerar inte följande evighetsmaskin?
Man stoppar ner en cylinder som är försluten med ett
semipermeabelt membran i ena änden i havet. Därefter fyller
man cylindern med sötvatten. Eftersom havet är salt kommer
ett osmotiskt tryck att uppstå som "suger" ut sötvattnet
genom membranet ut i havet. Men, eftersom densiteten i
saltvatten är högre än i sötvatten så stiger trycket
snabbare med djupet i saltvatten än i sötvatten. Detta
innebär att om röret är tillräckligt långt nerstoppat i havet
så kommer
tryckskillnaden mellan salt och sötvatten till slut att vara
större än det osmotiska trycket och börja pressa in
vattenmolekyler genom membranet och vätskepelaren i
cylinder kommer att vara högre än det omgivande havet. Denna
nivåskillnad kan man tappa av (och driva en snurra med)
och bara låta vattnet falla tillbaka i havet för att sluta
kretsloppet.
Denna evighetsmaskin strider mot termodynamikens 2:a huvudsats
men detta i sig är inget bevis. Jag skulle vara tacksam om
Ni kunde förklara varför den inte skulle fungera i verkligheten.
/Jon  P,  KTH,  STOCKHOLM 1998-03-02
Svar:
Trycket får två komponeneter, ett "vanligt" tryck och ett osmotiskt tryck.
Den jämvikt som ställer in sig beror på den totala effekten och det går
inte att särskilja de två komponenterna som du gjort.
/GO 1998-03-08


Gymnasium: Kraft-Rörelse [1089]
Fråga:
Hur mycket skulle jordens dragningskraft öka för oss på ytan om den inte roterade?
/Mons  G,  LTH,  Lund 1998-03-03
Svar:
På grund av jordens rotation så finns det en centrifugalkraft som ger en kraftkomponent riktad vinkelrät mot jordens rotationsaxel. Denna effekt är störst vid ekvatorn och försvinner vid polerna. Om inte jorden roterat skulle tyngdaccelerationen, g, öka med 0,03 m/s2.

Problem Beräkna denna ändring!

Kommentar Man behöver inte använda tröghetskrafter av typ centrifugalkraft för att studera denna problemställning.


/GO 1998-03-09



Gymnasium: Kraft-Rörelse [1091]
Fråga:
Varför krymper jorden när man kör förbi den jätttesnabbt?


Och varför ökar massan?
/Anna  L,  Ängelholms Gymnasiesakola,  Ängelholms 1998-03-04

Svar:
Det är inte jorden som krymper utan den observatör som färdas fort
och mäter jordens diameter får ett lägre värde på denna storhet
än om han skulle stått stilla relativt jorden.


Föremål som rör sig ser inte bara ut att vara kortare utan de blir också
förvridna. Om man ser på t ex ett tåg som rör sig snabbt så har det ljus som
vid en viss tidpunkt når ögat sänts ut vid olika tider. Man kan t ex se
bakänden
på tåget när det kommer snett emot! Denna effekt gör att jorden ser rund
ut även om den
uppfattas som &34;förkortad&34;.


Att förklara varför är svårt. Det beror i grunden på att alla uppfattar
att ljuset rör sig med samma fart oberoende av hur man själv rör sig.


Ljusets fart är även en övre gränshastighet. När ett föremål närmar sig
ljusets fart ökar
trögheten hos föremålet (det blir svårare att accelerera) vilket man kan
uttrycka som att massan ökar.


/GO 2000-03-31



Sida 9 av 60

Föregående | Nästa

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar