Svar:
Alla kroppar påverkar andra kroppar med en gravitationskraft, men det är bara riktigt stora kroppar som jorden och solen som har ett gravitationsfält som vi märker.

Det har inget med rotationen att göra.

Man kan simulera gravitationskrafter genom att öka sin fart. De som befinner sig inne i ett rymdskepp känner ingen gravitationskraft om motorerna är avstängda. Slår man däremot på motorerna så att rymdskeppet ökar sin fart så upplever de som är inne i skeppet att det finns en gravitationskraft. Detta är ingen "riktig kraft" men upplevelsen är densamma. 
1998-11-17

Svar:
En kropp kallas stel om alla avstånd mellan punkter i kroppen bevaras under rörelsen. Det finns inga helt stela kroppar men begreppet är använbart för att approximativt bestämma kroppars rörelse i vissa situationer. Ett suddgummi kan betraktas som en stel kropp när det kastas iväg och flyger genom luften men inte om man trycker ihop det.

Trög massa är ett mått på en kropps motstånd mot rörelseförändringar. Det är denna massa som bl a finns i kraftlagen: F = m·a.

1997-11-27

Svar:
Man tränar framförallt på två sätt: i simbassänger med grodmansutrustningoch för korta övningar i flygplan som flyger såatt man får tyngdlöshet under mindre än en minut. Träning under vattenytanär mycket viktig, eftersom man får träna att arbeta utan ordentligt fotfäste.
/Peter Ekström 1998-11-09

Svar:
När du suger upp vattnet så pumpar du ett undertryck i övre
ändan av röret. Sedan är det trycket från atmosfären som tvingar vattnet upp i röret. Atmosfären har normalt
trycket 760 mm kvicksilver (1 atmosfär). Med hjälp av kvicksilvers
densitet (titta i en tabell) kan du räkna ut att detta
motsvarar ungefär 10000 mm, dvs 10 m vattenpelare.
Atmosfärstrycket kan alltså bara lyfta vattnet 10 m. Om du vill pumpa vattnet högre, så får du antingen ha
flera pumpsystem som transporterar vattnet 10 m var,
eller så kan du sätta en pump längst ner som trycket vattnet
upp med högre tryck än vad atmosfären klarar av.

Vad som händer i försöket du beskriver är att vattenpelaren
stannar vid 10-metersnivån, och resten av röret blir
lufttomt rum.

Uppdatering 26/10/06:

För SI-systempuristerna (även jag rekommenderar att ni använder SI-enheter så långt som möjligt för att undvika fel) här är SI-varianten av uträkningen:

Normalt lufttryck är 1.01310⁵ Pa (Pascal=N/m²).

Trycket från en vattenpelare med höjden h är rgh (r är vattnets densitet och g är tyngdaccelerationen).

Om vi sätter dessa lika får vi

1.01310⁵ = rgh = 10009.81h

vilket ger h = 10.3 m.
/Peter Ekström 1997-11-22

Svar:
Ungefär 1 kilo.

Exaktare värde kan Du få i vanliga fysikaliska tabeller.
1997-11-27

Svar:
Detta påstås ofta av kommentatorer, men ligger det något i det?

Det mest väsentliga (förutom skicklighet att åka skidor) är luftmotståndet (friktion). Det är i princip luftmotståndet som bestämmer hastigheten. Vad händer då med en skidåkare som lägger på hullet? Jo han eller hon blir lite större och lite tyngre. Men eftersom volymen av en ideal klotformig skidåkare går som r³ medan ytan går som r², så ökar massan (volymen) snabbare än ytan med faktorn r. Kraften som drar skidåkaren nedåt är ju proportionell mot massan, medan kraften som bromsar (luftmotståndet) är proportionell mot ytan. Vi får allstå en större kraft för den tyngre skidåkaren, medan luftmotståndet inte ökar lika mycket. Så om allt annat är lika så har en tyngre åkare en fördel.

Vad gäller glidfriktion mellan snön och skidorna är den propotionell mot normalkraften som är proportionell mot massan. För denna har alltså skidåkarens vikt ingen betydelse eftersom både friktionen och den dragande kraften är proportionell mot massan.

Se även fråga [20012].
/PE 2002-10-15

Svar:
I fallet kastparabel, så faller kroppen helt fritt i vertikal-led - rörelsen i horisontal-led har ingen betydelse. För det lutande
planet hindras det fria fallet av planet, och accelerationen
blir mindre (med faktorn sinv) och vägen längre (också
med faktorn sinv), ju mindre planet lutar. Därför
blir tiden t₂ längre med faktorn 1/sinv (t₂²=2h/sin²v), som
du mycket riktigt själv kommit fram till.
/Peter Ekström 1997-12-02

Svar:
Gemet kommer att hänga kvar så länge uppställningen står orörd. Magneten "mattas" inte märkbart. Nej, ingen energi förbrukas eftersom energi är kraftväg, och gemet förflyttas inte. "Klippa av fältlinjerna med en sax" låter intressant! Vad som sker är förstås att fältlinjerna "äts upp" av järnet i saxen, och gemet ramlar ner. Man kan alltså använda vilket järnföremål som helst - prova det - men att använda en sax är förstås roligare eftersom man väl alltid kan lura någon!
/Peter Ekström 1997-11-28

Svar:
Därför att det är tyngdkraften som bestämmer formen, och klotformen är det tillstånd som har lägst energi. Naturen vill alltid hitta tillståndet med lägst energi. Små avvikelser från klotformen (räkna ut hur många Mount Everest det går på en jordradie) kan tillåtas, men då är det styrkan hos materialet (berget) som kan hålla emot tyngdkraften. Stora planeter uppför sig i stort sett som om de vore uppbyggda av en vätska. Endast mycket små planeter - asteroider av några mils storlek kan avvika från klotformen genom att styrkan hos materialet lyckas "hålla emot" tyngdkraften.

Vesta är en småplanet som är tillräckligt liten för att ha oregelbunden form:

Alla planeter roterar emellertid, och rotationen kommer att orsaka en liten avvikelse från klotformen. Beroende på rotationshastighet är planeterna mer eller mindre tillplattade vid polerna. Eros är mycket liten och hålls ihop av materialets styrka. Rotationen (5 timmar 16 minuter) påverkar inte småplanetens form:

Mars är ganska liten och roterar relativt långsamt (24.6 timmar), varför tillplattningen är liten:

Saturnus är stor och roterar snabbt (10.7 timmar), vilket ger en mycket tydligt tillplattning:

Bilderna är från NASA och STScI.
/Peter Ekström 2004-01-03

Svar:
Jag vet inte vilket svar du menar, men eftersom du
uttrycker dig så positivt om vår service så får vi
väl försöka igen:

1. Tyngdkraften riktad mot jordens centrum. Proportionell mot
   bollens massa.
   
2. En friktionskraft (från luften) riktad mot rörelseriktningen. Beror
   av bollens hastighet.
   
3. Om bollen roterar, så påverkas den också av en sidkraft.
   

Fundera: Genom att träffa en boll "lite snett" kan man få den att
skruva sig. Om man träffar bollen lite till höger
om centrum, vilket håll kommer den att skruva sig?

/Peter Ekström 2002-10-16