Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 3 frågor/svar hittade Elektricitet-Magnetism [21271] Svar: Att ladda upp en metallbit för att öka antalet fria elektroner och därmed t.ex. smältpunkten fungerar inte eftersom alla extraelektroner kommer att repellera varandra och samlas så långt sim möjligt från varandra, dvs på ytan. Se även fråga 20368 och Metallbindning . Nyckelord: metall, smältpunkt [3]; Materiens innersta-Atomer-Kärnor [20368] Svar: Om man värmer metallen till smältpunkten kan de positiva jonerna röra sig i förhållande till varandra så att den ordnade strukturen förstörs, men den starka bindningen från elektronmolnet finns kvar. Metallbindningen finns kvar tills man når kokpunkten, då de positiva jonen neutraliseras och övergår i gasform. Detta betyder att kokpunkten är ett bättre mått på styrkan hos metallbindningar än smältpunkten. Smältpunkten hos metaller visas i figuren i fråga 18885 . Kokpunkten (figuren nedan) är oftast mycket hög, och den är ganska väl korrelerad till antalet valenselektroner som avges i den fasta fasen (1-3 elektroner). Man ser t.ex. att alkalimetallerna (kolumnen längst till vänster i periodiska systemet), som bara avger en elektron per atom, har mycket låg kokpunkt jämfört med de flesta metaller. Se vidare länk 1 och en mycket bra video i länk 2. Nyckelord: metall, smältpunkt [3]; 1 http://www.chemguide.co.uk/atoms/bonding/metallic.html Värme [18885] Ursprunglig fråga: Har det att göra med atomernas struktur i ämnet eller varför har gallium en så låg smältpunkt medan andra metaller har det ej? Finns det en enklare förklaring eller blir den snabbt väldigt komplex? Svar: Wikipedia-artikeln om Gallium, Gallium , innehåller en diskussion om smältpunkten: The bonding between the two nearest neighbors is covalent, hence Ga2 dimers are seen as the fundamental building blocks of the crystal. This explains the drop of the melting point compared to its neighbor elements aluminium and indium. Det väsenliga är om bindningar är kovalenta (när två atomer "delar" på elektroner). Dessa är riktningsberoende och tillåter inte stora avvikelser från optimal riktning och atomärt avstånd. Om det inte finns några riktningsberoende bindningar (eller som i galliums fall de är ganska svaga) kan atomerna glida förbi varandra och metallen uppför sig som en vätska. Tänk dig två samlingar med stålkulor. Den ena lägger du i en hink och den andra i en plastpåse. Kulorna i hinken kommer att vara svårrörliga och uppföra sig som i en kristall. Kulorna i plastpåsen kan däremot röra sig ganska fritt och uppföra sig som en vätska. Att gallium inte bildar stora stabila kristaller är ju en utmärkt förklaring till den låga smältpunkten - tills man ställer sig frågan varför gallium inte bildar kristaller. Det är här det blir svårt - det beror helt enkelt på hur de yttersta elektronerna är ordnade elektronskalen. Att förstå detta i detalj är inte lätt. Nyckelord: metall, smältpunkt [3]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.