Svar:
Metallbindning är den typ av kemisk bindning som är karakteristisk för metaller. I en metall bildar metallatomernas valenselektroner inte par, som de gör i icke-metalliska kovalenta bindningar. De är inte heller lokaliserade till bestämda atomkärnor utan rör sig fritt omkring hela strukturen. Detta är inte en helt slumpmässig rörelse eftersom elektronerna påverkas av ömsesidig repulsion och dessa elektroner sägs vara "delokaliserade". Detta kan liknas vid ett "elektronmoln" som omger en jättestruktur av positivt laddade metalljoner. (Metallbindning )

Om man värmer metallen till smältpunkten kan de positiva jonerna röra sig i förhållande till varandra så att den ordnade strukturen förstörs, men den starka bindningen från elektronmolnet finns kvar. Metallbindningen finns kvar tills man når kokpunkten, då de positiva jonen neutraliseras och övergår i gasform. Detta betyder att kokpunkten är ett bättre mått på styrkan hos metallbindningar än smältpunkten.

Smältpunkten hos metaller visas i figuren i fråga 18885 . Kokpunkten (figuren nedan) är oftast mycket hög, och den är ganska väl korrelerad till antalet valenselektroner som avges i den fasta fasen (1-3 elektroner). Man ser t.ex. att alkalimetallerna (kolumnen längst till vänster i periodiska systemet), som bara avger en elektron per atom, har mycket låg kokpunkt jämfört med de flesta metaller.

Se vidare länk 1 och en mycket bra video i länk 2.

Nyckelord: metall, smältpunkt [2];

1 http://www.chemguide.co.uk/atoms/bonding/metallic.html
2 https://www.youtube.com/watch?v=Bjf9gMDP47s