Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 7 frågor/svar hittade Energi [21409] Svar: Se även länk 2, fråga 21215 och conservation_of_energy . Nyckelord: gravitation [7]; 1 https://www.space.com/theory-of-everything-definition.html Kraft-Rörelse [21158] Svar: "Why is gravity proportional to mass?" ger t.ex. svaret According to theory, the reason mass is proportional to gravity is because everything with mass emits tiny particles called gravitons. These gravitons are responsible for gravitational attraction. The more mass, the more gravitons. Vilket bara ger en ny varför-fråga! Fysik är i grunden en experimentell vetenskap: genom försök och observationer tar man reda på vad som händer. Med hjälp av matematik (som till en stor del utvecklats som ett hjälpmedel för att beskriva fysikaliska samband) kan man ofta härleda samband mellan olika storheter (teori), vilken genom överensstämmelse med experimentella resultat ger stöd för teorin. Åter till gravitationen. Vi föreställer oss två massor M och m på ett visst avstånd från varandra. Kraften är då enligt Newtons gravitationslag proportionell mot M*m. Om vi delar upp massan m i t.ex. 100 lika stora bitar blir kraften på varje bit m/100. Om vi adderar de 100 kraftvektorerna (avståndet mellan M och m är stort så att vektorerna är parallella och riktade mot M) så får vi att kraften blir proportionell mot M*m. Enda antagandet är att delmassorna av m inte ändrar gravitationskraften på M. Observera att det krävs ett antagande som till slut ändå kräver experimentell bekräftelse. Se även länk 1 och 2. Nyckelord: fysik, förståelse av [17]; gravitation [7]; Kraft-Rörelse [21039] Svar: Antigravitation är en hypotetisk fysisk kraft, som upphäver tyngdkraften... Hittills har ingen demonstrerat att kontrollerbar antigravitation kan fungera. (Antigravitation ) Se även Anti-gravity . Nyckelord: gravitation [7]; Kraft-Rörelse [20800] Svar: Se även fråga 9324 . Nyckelord: gravitation [7]; relativitetsteorin, allmänna [33]; Kraft-Rörelse [20773] Svar: Jag har aldrig varit förtjust i modellen för gravitation med en elastisk duk och ett tungt klot, se animeringen nedan från länk 1. En svaghet är att man använder gravitation för att demonstrera gravitation - det är ju gravitationen på den stora kulan som skapar krökningen som representerar gravitationen. Se vidare diskussion i fråga 20638 . Det grundläggande problemet är emellertid att man inte kan separera rum och tid, se länk 2. Detta gällde redan i den speciella relativitetsteorin. Till skillnad från Newtons mekanik, där man har en universell tid, måste man i Einsteins teori använda en fyrdimensionell rum-tid. Det är svårt att föreställa sig en fyrdimensionell rum-tid. Det blir inte bättre av att massa i den allmänna relativitetsteorin orsakar en krökning i rum-tiden. Anledningen till att den lilla kulan inte åker direkt mot centrum är att rörelsemängdsmomentet L=mvr måste bevaras, se fråga 12527 . Om kulan har en hastighetskomponent vinkelrätt mot riktningen mot centrum kan den inte (utan friktion) gå genom centrum. Om man skjuter den lilla kulan rakt mot centrum är L=mv*0=0, och kulan kan gå genom centrum. Se även fråga 17427 . Nyckelord: gravitation [7]; relativitetsteorin, allmänna [33]; 1 https://spaceplace.nasa.gov/what-is-gravity/en/ Kraft-Rörelse [20638] Einstein menar på att planeter med stor massa böjer rumtiden i rymden. Vi brukar visa det genom att lägga en tung boll på en utsträck duk där duken böjs. Den tunga bollen dras ner tack vare jordens gravitation.
Då tänker jag att ute i rymden när planeter böjer rumtiden så måste det även där
finnas någon annan typ av gravitation så att planeterna har den möjligheten att böja rumtiden precis så som bollen kan böja duken pga jordens gravitation.
Den tunga bollen skulle alltså inte böja duken om inte jordens gravitation fanns.
Frågan är då, hur kan planeter med stora massor böja rumtiden utan en annan gravitation? Eller finns den? Hälsningar Marvin Sanchez Svar: Med den allmänna relativitetsteorin beskrevs gravitationen som en krökning av rummet (och tiden), och vad vi ser som en kraft som får massor att accelerera mot varandra är då en direkt konsekvens av att de färdas i ”räta linjer” i denna böjda rumtid. I en populär modell tänker man sig en uppspänd gummiduk på vilken massorna ligger och orsakar att duken i närheten sjunker ned en bit. (Gravitation ) Bilden med ett gummimembran som deformeras (se nedan) genom att man placerar en boll på det är inte bra. Kraften som deformerar membranet är ju den klassiska newtonska gravitationskraften. Det är bättre att säga att massa deformerar rum-tiden och detta orsakar gravitationen. Det finns alltså i Einsteins teori ingen kraft utan en uppsättning ekvationer som ger krökningen som funktion av massan som sägs i serien nedan från länk 1. Ekvationen längst ner (från Introduction_to_general_relativity ) ser oskydigt enkel ut, men det kräver tyvärr avancerade kunskaper i matematik. I fråga 17427 beskrivs hur man kan mäta rymdens krökning nära en massa. Eftersom Einsteins gravitationsteori är lite svår att hantera matematiskt använder man för många tillämpningar fortfarande Newtons gravitationslag, se fråga 12834 . Nyckelord: relativitetsteorin, allmänna [33]; Newtons gravitationslag [12]; gravitation [7]; Kraft-Rörelse [20225] Ursprunglig fråga: Hur ska arbetet räknas ut om man ska oändligt långt bort från jorden? Svar: Kraften på avståndet r från jordens centrum ges av (länk 1): F = GMm/r2 Om vi integrerar detta får vi potentialen U(r) = - GMm/r G är gravitationskonstanten 6.67408×10-11, M är jordens massa m är din massa. Massor och avstånd finns i Planetary Fact Sheets . Minsta arbetet mellan två punkter ges av differensen mellan respektive potential. Observera att alla värden skall vara i SI enheter. Om r är oändligheten är potentialen 0. Nyckelord: potential/potentiell energi [30]; gravitation [7]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.