Svar:
Elektronen kan inte sönderfalla. Den är den lättaste laddade partikeln.
Den har helt enkelt ingenting att sönderfalla till. Du förväxlar den
säkert med protonen. Enligt vissa teorier skulle den vara instabil,
och sönderfalla med en mycket lång halveringstid. Ingen har hittills
sett något protonsönderfall, och vi kan idag säga att halveringstiden
är större än 1000000000000000000000000000000000 år (10³³ år).
Det är en lång tid, universums ålder är bara 10000000000 år
(10¹⁰ år). Den största anläggningen för sådana mätningar
ligger i Japan och heter
Super-Kamiokande, länk nedan. Den består av en underjordisk tank med
50000 ton vatten, och känsliga ljusmätare som stirrar in vattnet.
Som sagt, ännu inga protonsönderfall, men man har sett en hel
del annat kul.
/KS/lpe 1999-10-19

Svar:
Eftersom vi inte har sett artikeln, kan vi inte med säkerhet veta vad
det handlar om. Det skulle kunna vara någon av dessa observationer:

1. År 1998 publicerades en bild, tagen med Hubble-teleskopet (se länk 1 nedan),
där det fanns något, som sades kunna vara en planet. Senare har det
visat sig, att det var en mycket svag stjärna.

2. En kandidat till en planet har observerats med gravitationsmikrolinsteknik
(se länk 2 nedan). Det går ut på att gravitationsfältet fungerar som en lins,
som fokuserar ljuset från en bakgrundsstjärna, så att den blir ljusstarkare.
Passerar stjärnsystemet mellan oss och bakgrundsstjärnan, kommer ljusstyrkan
av bakrundsstjärnan att variera på ett karakteristiskt sätt. Det gäller
även för planeter, ja till och med små planeter. Det är inga små effekter,
upp till en faktor 50 är inte ovanligt. Det som visas i sajten nedan,
tolkas som ett dubbelstjärnesystem med en planet.
/KS/lpe 2000-11-14

Svar:
Vår tidsenhet (1 sekund) är definierad med hjälp av ett atomur, se svaret
nedan. Jorden snurrar inte helt jämnt. För att soltiden inte ska
avvika får mycket från atomtiden, får man då och då lägga till eller
dra ifrån 1 sekund. Det är soltiden man ändrar, inte atomtiden.
Detta sker inte så ofta, kanske vartannat år.
/KS 2001-02-20

Svar:
Alldeles riktigt, gravitationen är alltid attraktiv och den verkar på
godtyckligt stora avstånd. Det var det som fick Einstein att införa
den kosmologiska konstanten i sin kosmologiska modell. Man trodde då
(1917) att universum var statiskt. När universums expansion upptäcktes
några år senare, förklarade Einstein att den kosmologiska konstanten
var hans livs största tabbe.

Nu har den blivit aktuell igen. Man har upptäckt att universums
expansion accelererar. Den drivs antagligen av ett vakuumfält,
som motverkar gravitationen. Det kallas vakuumenergi eller mörk
energi. Ungefär 2/3 av universums innehåll finns idag i detta
fält. Det är alltså inte fråga om materia.

För en utförligare diskussion, se svaren nedan!
/KS 2001-02-23

Svar:
Funktionaliteten hos en lysdiod beskrivs bra i Dioder. Wikipedias artikel Led innehåller mycket information och bra länkar.

För att få vitt ljus kan man ha flera lysdioder av olika färg (röd, grön, blå). Dessa kan då blandas till en godtycklig färg, inklusive vitt.

För att ersätta glödlampor använder man ofta fluorescens för att göra om blått ljus (som har det högsta energiinnehållet) till andra färger. Detta är samma metod som används i lysrör och lågenergilampor. Bilden nedan (från Wikipedia-artikeln ovan) visar hur spektrum ser ut. Den smala toppen vid 450 nm är det blå ljuset från dioden och den breda fördelningen vid längre våglängder från fluorescensen gör att ljuset uppfattas som någotsånär vitt.

Det finns två fördelar med att använda lysdioder för belysning. För det första håller de mycket längre (c:a 100000 timmar jämfört med c:a 1000 timmar för en glödlampa och c:a 10000 timmar för ett lysrör). För det andra går nästan 100% av den elektriska energin till produktion av ljus. För en glödlampa är denna effektivitet mindre än 5% - mer än 95% blir värme. För fluoriserande vita lysdioder har man lite förluster som uppkommer när man skiftar det blå ljuset till ljus med lägre energi (längre våglängd) - effekten kallas Stokes-förskjutning, se Stokes_shift.

Vad gäller priset så finns nog ett antal förklaringar. Dels är lysdioder som ger blått ljus (som behövs för att göra vitt ljus) svåra att tillverka. Lysdioder tillverkas under extremt rena förhållanden, för att materialen inte skall kunna ta skada av störande partiklar som försämrar deras funktion. Sedan är produkterna relativt nya - med mer konkurrens kommer de säkert att bli billigare. Dessutom kommer man säkert snart på hur man skall tillverka dem billigare.

PS 7/10/2014:
Nobelpris i fysik 2014 för blå lysdioder, se länk 1.

/Peter E 2003-12-22