Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
749 frågor / svar hittades
Vad är Strängteorier- M-teorin?
Fråga:
Vad är Strängteorier- M-teorin?
/Johanna T, Fyrisskolan, Uppsala 2001-04-26
Vad är Strängteorier- M-teorin?
/Johanna T, Fyrisskolan, Uppsala 2001-04-26
Svar:
Nu berör du saker som verkligen handlar om spetsforkning i teoretisk
fysik. Strängteorier kom till för kvantisera gravitationen.
Kvantmekanik och allmän relativitetsteori går nämligen inte ihop.
Strängteorier arbetar i 10 dimensioner, 9 rumsdimensioner och en tidsdimension.
När man 1995 studerade stark koppling i vissa strängteorier vek det ut sig
ytterligare en rumsdimension, och den endimensionella strängen blev ett
2-dimensionellt membran i det 11-dimensionella tidsrummet. De 5 etablerade
strängteorierna visade sig ha ett visst samband genom det 11-dimensionella
tidsrummet. Vad som döljer sig där kallas M-teori. Man kan betrakta de 6
strängteorierna som olika 10-dimensionella projektioner av den
11-dimensionella M-teorin. Det arbetas intensivt på att klara ut vad
M-teorin egentligen är. Det mesta är okänt, men många hoppas att här
döljer sig svaret på många av universums gåtor. Det finns de som tror
det blir möjligt att formulera en teori helt utan fria parametrar. Det
skulle vara ett oerhört framsteg. Den så kallade "standardmodellen" har
19 fria parametrar, som alltså måste bestämmas experimentellt
Av de många rumsdimensionerna återstår av någon anledning bara 3.
De övriga är inkrökta med sådan liten radie, att de inte märks.
Vill du fördjupa dig i detta kan vi rekommendera: Brian Greene: Ett utsökt universum. Det är en populärvetenskaplig bok, men den är skriven av en expert,
och översatt till svenska av en expert (Hans-Uno Bengtsson).
Här är en trevlig websajt som bland annat behandlar strängteori: The Official String Theory Web Site
.
/KS/lpe 2001-04-27
Nu berör du saker som verkligen handlar om spetsforkning i teoretisk
fysik. Strängteorier kom till för kvantisera gravitationen.
Kvantmekanik och allmän relativitetsteori går nämligen inte ihop.
Strängteorier arbetar i 10 dimensioner, 9 rumsdimensioner och en tidsdimension.
När man 1995 studerade stark koppling i vissa strängteorier vek det ut sig
ytterligare en rumsdimension, och den endimensionella strängen blev ett
2-dimensionellt membran i det 11-dimensionella tidsrummet. De 5 etablerade
strängteorierna visade sig ha ett visst samband genom det 11-dimensionella
tidsrummet. Vad som döljer sig där kallas M-teori. Man kan betrakta de 6
strängteorierna som olika 10-dimensionella projektioner av den
11-dimensionella M-teorin. Det arbetas intensivt på att klara ut vad
M-teorin egentligen är. Det mesta är okänt, men många hoppas att här
döljer sig svaret på många av universums gåtor. Det finns de som tror
det blir möjligt att formulera en teori helt utan fria parametrar. Det
skulle vara ett oerhört framsteg. Den så kallade "standardmodellen" har
19 fria parametrar, som alltså måste bestämmas experimentellt
Av de många rumsdimensionerna återstår av någon anledning bara 3.
De övriga är inkrökta med sådan liten radie, att de inte märks.
Vill du fördjupa dig i detta kan vi rekommendera: Brian Greene: Ett utsökt universum. Det är en populärvetenskaplig bok, men den är skriven av en expert,
och översatt till svenska av en expert (Hans-Uno Bengtsson).
Här är en trevlig websajt som bland annat behandlar strängteori: The Official String Theory Web Site
./KS/lpe 2001-04-27
Ökar månens avstånd från jorden?
Fråga:
Hur mycket tar månen avstånd från jorden för varje år?
/Pernilla K, Fiskebäcksskolan, V: Frölunda 2001-04-26
Hur mycket tar månen avstånd från jorden för varje år?
/Pernilla K, Fiskebäcksskolan, V: Frölunda 2001-04-26
Svar:
Ja, avståndet mellan månen och Jorden ökar för varje år som går. Detta beror på att tidvattnet bromsar upp Jordens rotation (setidvatten ), så att dygnets längd ökar. Jordens
minskade rotationshastighet kompenseras av att månens avstånd ökar. Detta därför att det s.k. rörelsemängdsmomentet i systemet Jorden-Månen måste bevaras. Man har mätt upp ökningen i avståndet till 3,82 cm/år.
Se vidare fråga [13056] ochMoon_orbit .
/KS 2002-10-15
Ja, avståndet mellan månen och Jorden ökar för varje år som går. Detta beror på att tidvattnet bromsar upp Jordens rotation (se
minskade rotationshastighet kompenseras av att månens avstånd ökar. Detta därför att det s.k. rörelsemängdsmomentet i systemet Jorden-Månen måste bevaras. Man har mätt upp ökningen i avståndet till 3,82 cm/år.
Se vidare fråga [13056] och
/KS 2002-10-15
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [8387]
Fråga:
Hejsan!
Jag har en fråga om universums ständigt expanderande natur (med hastigheten c?). Jag vet egentligen inte hur säker man är på denna sak men teorin verkar vara accepterad av samtliga forskare? Beviset för universums ständigt expanderande tillstånd grundar väl sig just på galaxernas olika hastigheter där man även beräknat åldern på universum. Samt även avståndsförändringar till galaxer. Om vi då gör ett tankeexperiment att en person skulle befinna sig på solens avstånd ifrån mig. Jag observerar personen genom ett teleskop och upptäcker då att han/hon räcker upp handen. Detta har alltså inträffat åtta minuter tidigare. Tar vi ett annat exempel så har ljuset ifrån galaxhopen i Fornax varit på väg i 100 miljoner år när det når oss. Skulle någon observatör finnas på Fornax galaxhop och kika på jorden så skulle denne alltså se jordens kritperiod när dinosaurierna vandrade här (för 65-100 milj år sedan). Om någon observatör skulle kika på jorden från andromedagalaxen så skulle denne se till kvartärperioden (för 2 milj år sedan). Nu äntligen kommer då frågan: Tänk om universum inte expanderar utan vi ser helt enkelt mer av universum ju längre tiden lider. Kan det finnas någon substans i detta resonemang?
När vi ser igenom en enorm teleskopkikare (ex Haleteleskopet på Mount Palomar i Kalifornien), eller en bild på en monitor som filmar ifrån en rymdsond så ser man endast en bild av det förgångna. Allt som vi kan se verkar med andra ord vara en projicerad bild som &34;hunnit fram till vårt synfält&34; enligt dagens vetenskap.
/Anders B, Finnstaskolan, Malmberget 2001-05-03
Hejsan!
Jag har en fråga om universums ständigt expanderande natur (med hastigheten c?). Jag vet egentligen inte hur säker man är på denna sak men teorin verkar vara accepterad av samtliga forskare? Beviset för universums ständigt expanderande tillstånd grundar väl sig just på galaxernas olika hastigheter där man även beräknat åldern på universum. Samt även avståndsförändringar till galaxer. Om vi då gör ett tankeexperiment att en person skulle befinna sig på solens avstånd ifrån mig. Jag observerar personen genom ett teleskop och upptäcker då att han/hon räcker upp handen. Detta har alltså inträffat åtta minuter tidigare. Tar vi ett annat exempel så har ljuset ifrån galaxhopen i Fornax varit på väg i 100 miljoner år när det når oss. Skulle någon observatör finnas på Fornax galaxhop och kika på jorden så skulle denne alltså se jordens kritperiod när dinosaurierna vandrade här (för 65-100 milj år sedan). Om någon observatör skulle kika på jorden från andromedagalaxen så skulle denne se till kvartärperioden (för 2 milj år sedan). Nu äntligen kommer då frågan: Tänk om universum inte expanderar utan vi ser helt enkelt mer av universum ju längre tiden lider. Kan det finnas någon substans i detta resonemang?
När vi ser igenom en enorm teleskopkikare (ex Haleteleskopet på Mount Palomar i Kalifornien), eller en bild på en monitor som filmar ifrån en rymdsond så ser man endast en bild av det förgångna. Allt som vi kan se verkar med andra ord vara en projicerad bild som &34;hunnit fram till vårt synfält&34; enligt dagens vetenskap.
/Anders B, Finnstaskolan, Malmberget 2001-05-03
Svar:
En sak är säker. När vi ser längre och längre ut i universum, ser vi
allt längre tillbaka i tiden. Universum är ungefär 15 miljarder år
gammalt. De mest avlägsna galaxer vi kan se, ser vi som de såg ut när
universum bara var några miljarder år gammalt.
Det intressanta är att universum såg ganska annorlunda ut då. Galaxerna
låg mycket tätare, de var mera oregelbundna till formen och
stjärnbildningstakten var minst 10 gånger högre än i dag. Förklaringen
är att galaxerna kolliderade mycket oftare då. Vidare var det gott om
kvasarer. En kvasar uppfattas numera som ett jättelikt svart hål som
suger åt sig materia, och därvid strålar ut enorma mängder energi.
Dessa svarta hål finns idag kvar i galaxernas centra, men de har lugnat
ner sig, så att kvasarerna är väldigt få idag.
Dessa och många andra tecken tyder på att vi befinner oss i ett universum
i utveckling. Expansionen uppfattas av de flesta som en del av detta.
/KS 2001-05-04
En sak är säker. När vi ser längre och längre ut i universum, ser vi
allt längre tillbaka i tiden. Universum är ungefär 15 miljarder år
gammalt. De mest avlägsna galaxer vi kan se, ser vi som de såg ut när
universum bara var några miljarder år gammalt.
Det intressanta är att universum såg ganska annorlunda ut då. Galaxerna
låg mycket tätare, de var mera oregelbundna till formen och
stjärnbildningstakten var minst 10 gånger högre än i dag. Förklaringen
är att galaxerna kolliderade mycket oftare då. Vidare var det gott om
kvasarer. En kvasar uppfattas numera som ett jättelikt svart hål som
suger åt sig materia, och därvid strålar ut enorma mängder energi.
Dessa svarta hål finns idag kvar i galaxernas centra, men de har lugnat
ner sig, så att kvasarerna är väldigt få idag.
Dessa och många andra tecken tyder på att vi befinner oss i ett universum
i utveckling. Expansionen uppfattas av de flesta som en del av detta.
/KS 2001-05-04
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [8441]
Fråga:
Hejsan jag håller just nu på med ett arbete om galaxer och jag undrar om
två galaxer kan KROCKA?? om dom kan det hur skulle det då upplevas om
man befann sig i just den galax som händer? skulle det upplevas som en
meteorit dush, eller skulle det var död och kaos?
/Jens J, Celsius, Edsbyn 2001-05-10
Hejsan jag håller just nu på med ett arbete om galaxer och jag undrar om
två galaxer kan KROCKA?? om dom kan det hur skulle det då upplevas om
man befann sig i just den galax som händer? skulle det upplevas som en
meteorit dush, eller skulle det var död och kaos?
/Jens J, Celsius, Edsbyn 2001-05-10
Svar:
Kollisoner mellan galaxer är mycket vanligt. Vår galax har upprepade gånger
kolliderat med stora och lilla Magellanska molnen, liksom med ett stort
antal minigalaxer. Många anser att de ungefär 100 klotformiga stjärnhoparna
kring vår galax i stjälva verket är kärnor till minigalaxer från tidigare
kollisioner. En sådan kollision pågår just nu. Det märks knappast.
När galaxer kolliderar berörs stjärnorna mycket obetydligt. Stjärnkollisioner
är mycket ovanliga. Gasmolnen påverkas kraftigt, vilket leder till
nybildning av stjärnor efter kollisionen. Genom den ömsesidiga gravitationen
uppstår tidvattenkrafter, som deformerar galaxerna. Båda dessa fenomen syns
tydligt i kollisonen mellan två jämnstora galaxer för ungefär 100 miljoner
år sedan som visas i sajterna nedan.
/KS 2001-05-11
Kollisoner mellan galaxer är mycket vanligt. Vår galax har upprepade gånger
kolliderat med stora och lilla Magellanska molnen, liksom med ett stort
antal minigalaxer. Många anser att de ungefär 100 klotformiga stjärnhoparna
kring vår galax i stjälva verket är kärnor till minigalaxer från tidigare
kollisioner. En sådan kollision pågår just nu. Det märks knappast.
När galaxer kolliderar berörs stjärnorna mycket obetydligt. Stjärnkollisioner
är mycket ovanliga. Gasmolnen påverkas kraftigt, vilket leder till
nybildning av stjärnor efter kollisionen. Genom den ömsesidiga gravitationen
uppstår tidvattenkrafter, som deformerar galaxerna. Båda dessa fenomen syns
tydligt i kollisonen mellan två jämnstora galaxer för ungefär 100 miljoner
år sedan som visas i sajterna nedan.
/KS 2001-05-11
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [8489]
Fråga:
Jag vet att en kometkärna består av en blandning mellan is och grus.
En elev har nu ställt frågan varifrån isen/vattnet kommer.
Vore tacksam och glad om ni kunde besvara frågan.
Tack på förhand!
/Anna K, Norregård, Växjö 2001-05-15
Jag vet att en kometkärna består av en blandning mellan is och grus.
En elev har nu ställt frågan varifrån isen/vattnet kommer.
Vore tacksam och glad om ni kunde besvara frågan.
Tack på förhand!
/Anna K, Norregård, Växjö 2001-05-15
Svar:
I rymden mellan stjärnorna finns en hel rad olika molekyler, bland annat
vatten. Är det tillräckligt kallt, slår de ihop sig och bildar is.
/KS 2001-05-16
I rymden mellan stjärnorna finns en hel rad olika molekyler, bland annat
vatten. Är det tillräckligt kallt, slår de ihop sig och bildar is.
/KS 2001-05-16
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [8535]
Fråga:
Hej!!
Hur stor är sannolikheten att det finns anndra livsformer i rymden??
Är det möjligt att de har &34;besökt&34; oss??
tack på för hand!!!
/Pelle p, Polhemsskolan, Lund 2001-05-18
Hej!!
Hur stor är sannolikheten att det finns anndra livsformer i rymden??
Är det möjligt att de har &34;besökt&34; oss??
tack på för hand!!!
/Pelle p, Polhemsskolan, Lund 2001-05-18
Svar:
Det där är egentligen omöjligt att veta något om. Det finns inga belägg
för att andra har besökt oss.
/KS 2001-05-19
Det där är egentligen omöjligt att veta något om. Det finns inga belägg
för att andra har besökt oss.
/KS 2001-05-19
Fråga:
Jag har hamnat i en diskussion med två, lite olika, frågor:
Jag har hamnat i en diskussion med två, lite olika, frågor:
1. Vet man något om vad som 'triggar' en instabil atoms sönderfall?
Vi kan ta en liknelse med ett antal rackliga träställningar i olika
grad av förruttnelse. Deras sönderfall kan då 'triggas' av t.ex. vindens kraft.
Och de olika förrutnelsegraderna gör att de faller sönder på olika tidpunkter.
Men atomer är ju knappast ruttna.... och inte blåser det kring atomkärnorna
heller. (Jag är alltså inte ute efter differentialekvationer som löser ett
statistiskt problem.)
2. Stjärnor föds, 'brinner upp', dör, eventuellt exploderar.
Gaserna som kastas ut samlas till nya stjärnor. Allt enligt många böcker.
Men om nu allt väte omvandlats till helium, hur kan då en ny sol tändas
av detta 'förbrukade' material? Eller blir det ingen ny sol utan bara en
'entropiökning'?
Vänliga Hälsningar Ove
/Ove J, Stockholm 2001-05-23
Svar:
1. Det är inget alls som utlöser sönderfallet.
Det sker fullkomligt slumpmässigt, och det är av fundamental betydelse att det
är så. Kvantmekaniken ger inte exakta resultat, utan sannolikhetsfördelningar.
Inom den fördelningen blir utfallet slumpmässigt. Många (t. ex. Einstein)
trodde att kvantmekaniken var en ofullständig teori, och att där finns
dolda variabler, som bestämde resultatet. Nu vet vi att Einstein hade fel
på denna punkt. Det finns inga dolda variabler, slumpen är verkligen
fundamental. Hade så inte varit fallet, skulle det vara möjligt att påverka
händelser i förfluten tid. Lagen om orsak och verkan (kausaliteten) skulle
inte gälla. Universum skulle ha sett helt annorlunda ut.
2. Större delen av det material som stjärnorna kastar
ut innan de dör är oförbränt, och domineras av väte. Det är sant att
halten tunga ämnen ökar i den interstellära gasen, men för överskådlig
tid dominerar väte.
1. Det är inget alls som utlöser sönderfallet.
Det sker fullkomligt slumpmässigt, och det är av fundamental betydelse att det
är så. Kvantmekaniken ger inte exakta resultat, utan sannolikhetsfördelningar.
Inom den fördelningen blir utfallet slumpmässigt. Många (t. ex. Einstein)
trodde att kvantmekaniken var en ofullständig teori, och att där finns
dolda variabler, som bestämde resultatet. Nu vet vi att Einstein hade fel
på denna punkt. Det finns inga dolda variabler, slumpen är verkligen
fundamental. Hade så inte varit fallet, skulle det vara möjligt att påverka
händelser i förfluten tid. Lagen om orsak och verkan (kausaliteten) skulle
inte gälla. Universum skulle ha sett helt annorlunda ut.
2. Större delen av det material som stjärnorna kastar
ut innan de dör är oförbränt, och domineras av väte. Det är sant att
halten tunga ämnen ökar i den interstellära gasen, men för överskådlig
tid dominerar väte.
Länkar: http://www.fof.se/?id=01330
/KS 2001-05-31
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [8587]
Fråga:
Jag skulle uppskatta all information gällande Drakes ekvation och dess innebörd.
Hur man kan uppskatta och förklara värdet hos Drakes parametrar samt
storleksordningen på N i ekvationen, är ekvationen relevant eller?
Jag hoppas ni kan hjälpa mig med ett lättförsteligt svar om det går,
var kan jag annars vända mig? Tack på förhand
/Carina S, Rönneskolan/komux Na-basår, Ängelholm 2001-05-24
Jag skulle uppskatta all information gällande Drakes ekvation och dess innebörd.
Hur man kan uppskatta och förklara värdet hos Drakes parametrar samt
storleksordningen på N i ekvationen, är ekvationen relevant eller?
Jag hoppas ni kan hjälpa mig med ett lättförsteligt svar om det går,
var kan jag annars vända mig? Tack på förhand
/Carina S, Rönneskolan/komux Na-basår, Ängelholm 2001-05-24
Svar:
Drakes ekvation är ett försök att uppskatta antalet civilisationer i vår
galax som vi i princip skulle kunna få radiokontakt med. För mer detaljer,
kolla länken nedan. Uppskattningen är i och för sig relevant. Svagheten
är naturligtvis osäkerheten i uppskattningen av de faktorer som ingår.
Till exempel: Hur långlivad är en högteknologisk civilisation? Vi har
varit i det tillståndet bara 20 - 30 år.
/KS 2001-05-30
Drakes ekvation är ett försök att uppskatta antalet civilisationer i vår
galax som vi i princip skulle kunna få radiokontakt med. För mer detaljer,
kolla länken nedan. Uppskattningen är i och för sig relevant. Svagheten
är naturligtvis osäkerheten i uppskattningen av de faktorer som ingår.
Till exempel: Hur långlivad är en högteknologisk civilisation? Vi har
varit i det tillståndet bara 20 - 30 år.
/KS 2001-05-30
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [8596]
Fråga:
Hej!!
jag undrar hur stark strålningen är i rymden? alltså om man tänker mellan
jorden och rymden, vad behövs för att isolera sig mot den farliga strålingen,
hur mycket krävs?
tack!
/Christofer J, mäl, häger 2001-05-26
Hej!!
jag undrar hur stark strålningen är i rymden? alltså om man tänker mellan
jorden och rymden, vad behövs för att isolera sig mot den farliga strålingen,
hur mycket krävs?
tack!
/Christofer J, mäl, häger 2001-05-26
Svar:
Jordens magnetfält spelar stor roll för att avskärma jorden för den kosmiska
strålningen. Vid rymdfärder utanför jordens magnetosfär har man en viss
avskärmning genom de magnetiska plasma som skickas ut från solen.
Avskärmningen är effektivast vi hög solaktivitet. Den största faran är
partiklar som solen själv skickar ut vid så kallade solflarer. Vid en
färd till Mars måste man ordna med någon möjlighet att avskärma den
strålningen. Den är ganska lågenergetisk, så skärmen behöver inte vara
särskilt tjock.
/KS 2001-05-29
Jordens magnetfält spelar stor roll för att avskärma jorden för den kosmiska
strålningen. Vid rymdfärder utanför jordens magnetosfär har man en viss
avskärmning genom de magnetiska plasma som skickas ut från solen.
Avskärmningen är effektivast vi hög solaktivitet. Den största faran är
partiklar som solen själv skickar ut vid så kallade solflarer. Vid en
färd till Mars måste man ordna med någon möjlighet att avskärma den
strålningen. Den är ganska lågenergetisk, så skärmen behöver inte vara
särskilt tjock.
/KS 2001-05-29
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [8680]
Fråga:
Hej!
Jag undrar om ni kan berätta lite om &34;Lätta&34; stjärnor?
och skicka några bra länkar på sidor som är på svenska som handlar om
Stjärnor. Snälla skynda att svara!
Mvh Fredrik o Lars
/Fredrik S, Valla, Sollefteå 2001-09-20
Hej!
Jag undrar om ni kan berätta lite om &34;Lätta&34; stjärnor?
och skicka några bra länkar på sidor som är på svenska som handlar om
Stjärnor. Snälla skynda att svara!
Mvh Fredrik o Lars
/Fredrik S, Valla, Sollefteå 2001-09-20
Svar:
Menar ni kanske bruna dvärgstjärnor? Då har vi en del information nedan.
Slå gärna på stjärna i Nationalencyklopedin!
/KS 2001-09-20
Menar ni kanske bruna dvärgstjärnor? Då har vi en del information nedan.
Slå gärna på stjärna i Nationalencyklopedin
!/KS 2001-09-20
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar