Svar:
Vi antar att signalen går via en så kallad geostationär satellit.
En sådan satellit går i en bana, som är 36000 km över ekvatorn.
Där gör den ett varv på precis 24 timmar. Från jorden sett står
den stilla på samma punkt på himlen. Vi kan anta att sträckan
upp och ner är 40000 km. Då blir fördröjningen:

80000/300000 = 0.27 sekunder

Måste signalen reläas över två satelliter, blir fördröjningen dubbelt
så stor.
/KS 1998-11-29

Svar:
Du är inne på rätt linje när du nämner hörnen, men vi ska inte tala om trycket utan hellre om påkänningarna eller belastningarna..

Experiment: Ta ett papper och klipp ut en vinkel, alltså som ett L. Ta i båda ändarna, och riv sönder vinkeln. Var går den sönder? 
/KS 1999-03-06

Svar:
1. Radiovågor behöver ingen luft, tvärtom, de tar sig fram bättre ute i rymden än här nere på jorden. Det som behöver luft är ljudvågor.

2. Man skickar ned bilderna med radio. Du kan titta på dagens väder
på en satellitbild hos SMHI. Där visas fyra bilder om dagen.  
/KS/lpe 2001-04-19

Svar:
Här kommer ett dumt svar: Så länge som jorden är platt blir det ingen skillnad. Men jorden är ju rund, det vet ju alla! I vardagslivet upplever vi jorden som platt. Detta är vad vi fysiker kallar en modell, som funkar utmärkt till vardags (utom när vi flyger).

Om du kastar så långt (mer än 1000 km), att du måste ta hänsyn till jordytans krökning, då blir det skillnad. Det beror på att jordytans rörelseriktning är olika på kast- och landningspunkten. De som verkligen drar nytta av detta, är de som skjuter upp satelliter. Skjuter man åt öster vinner man ungefär en halv km/s.  
/KS 1999-01-31

Svar:
Ytspänningen anges i kraft per längdenhet, alltså N/m. För rent vatten
är det 0.07 N/m (=0.07 J/m²). Det innebär, med hänsyn till tyngdaccelerationen,
att vatten skulle kunna bära 7 g/m (grov uppskattning). Lite bättre
uppskattning ger snarare 5 g/m eller 5 mg/mm.

Virvelbaggar kallas små svarta skalbaggar, som virvlar runt på
vattenytan. Dom har säkert alla sett. De håller sig uppe med ytspänningen.
En virvelbagge är ungefär 5 mm lång, och 5 mm skulle, med siffrorna ovan, kunna
bära 25 mg. En virvelbagge väger uppskattningsvis 15 mg, så det klarar sig!

För mer om ytspänning än du någonsin vill ha, se Surface_tension. Där finns även värden på ytspänningskraften för olika vätskor. Motsvarande artikel på svenska är rudimentär men innehåller bra bilder: Ytspänning. Nedanstående bild (Wikimedia Commons) är två vattelöpare som parar sig. Observera att båda har alla sina ben i vattenytan för att maximera bärigheten!

/KS/lpe 1999-01-31

Svar:
Enligt uppgift från en norrman, är hålen där för att blinda lättare ska kunna skilja mynten åt. 
/KS 1999-02-04

Svar:
Nej, man kan inte höra ljus eller se ljud.
Men man kan omvandla ljus till ljud och ljud till ljus. Låter du
ljuset falla på en fotocell av något slag, förstärker den och leder
signalen till en högtalare, då kan du faktiskt "höra" ljus. Riktar
man fotocellen mot ett lysrör, brummar det. Med en mikrofon kan ljud
omvandlas till elektriska signaler, som kan studeras med ett oscilloskop.
Där kan du "se" ljud.

120 decibel A anges som smärtgräns. Men man kan få hörselskador vid
lägre ljudnivåer. I arbetsskyddslagen anges 85 decibel A som gränsvärdet
för medeltalet under en arbetsdag. Skillnaden mellan 120 och 85 decibel
är större än man kan tro. 120 decibel är 3000 gånger starkare än 85 decibel.
Slutligen, det där A'et efter decibel innebär, att man tagit hänsyn
till örats känslighet, som är olika vid olika tonhöjder.
/KS 1999-03-08

Svar:
Det handlar säkert om Bells teorem, som handlar just om momentan fjärrkommunikation. Det här är inte spekulationer, fenomenet är experimentellt väl belagt. En viktig sak är, att fenomenet inte kan utnyttjas för att skicka information eller energi. För detta är ljushastigheten en övre gräns. I själva verket är fenomenet på ett djupt plan förknippat men slumpmässigheten i kvantmekaniken.

I svaret på frågan nedan finns en referens till en artikel. 
/KS 1999-07-04

Svar:
Reaktorbränslet består till 97% av ²³⁸U och till 3% av ²³⁵U. Det som klyvs när reaktorn är igång är ²³⁵U. Långsamma neutroner kan inte klyva ²³⁸U, men denna isotop kan i sällsynta fall (en gång på miljonen) sönderfalla
genom spontan fission (klyvning), och då bildas flera neutroner. Man kan räkna ut, att i 1 kg uran produceras på detta sätt över 1000 neutroner per sekund. I en kärnreaktor produceras flera miljoner neutroner per sekund innan den startat.

Detta resonemanget gäller när reaktorn startas första gången. Ska reaktorn
startas efter ett stopp, finns vissa klyvningsprodukter som absorberar
neutroner mycket effektivt, till exempel ¹³⁵Xe. Vid normal
drift förstörs den isotopen kontinuerligt, men stoppar man reaktorn,
bildas en avsevärd mängd, som gör det svårt att starta reaktorn igen. Då brukar man "tända" reaktorn med en yttre neutronkälla.

För att kärnklyvningen ska pågå, krävs ett ganska invecklat arrangemang för att bromsa upp neutronerna. I ett löst bränsleelement på fabriken finns ingen risk för kedjereaktion. Detta gäller låganrikat uran.  
2025-08-13

Svar:
Det som ligger närmast tillhands är vatten. Rimfrost bildas när vattenånga direkt bildar is. 
/KS 1999-03-08