619 frågor / svar hittades
Hej! Vad är det för skillnad på en tryckvåg och en stötvåg?
/Camilla L, Malmö Borgarskola, Malmö 1997-12-03
Ingen skillnad, det är samma sak.
/Peter Ekström 1999-06-27
Hur bygger man en luftballong av en vanlig ballong?
/Emelie J, Slottsskolan, Borgholm 1998-02-04
Låt oss först beskriva hur en luftballong fungerar.
Man värmer luften inne i ballongen så att ballongen blir lättare än den omgivande luften. Detta gör att ballongen stiger uppåt.
För att en ballong ska kunna fungera måste den ha ett relativt stort hål nedtill så att man kan värma luften t ex med en låga. Detta gör att det knappast går att använda en vanlig ballong.
Försök Gör en egen ballong av silkespapper eller använd en mycket lätt plastpåse. Som brännare kan Du använda en tuss bomull indränkt med rödsprit som placeras i en värmeljusbehållare. Alternativt kan man använda en varmluftspistol eller hårfön.
Varning Det är lätt att bränna sig! Var utomhus när Du gör Dina försök.
Pröva olika modeller och se vilka som flyger högst! Lycka till!
/GO 1998-02-13
Hej! Jag håller på med ett arbete i skolan om meteorologi,
och jag undrar om ni kan svara på varför det blåser på jorden,
och varför det ibland blåser mycket och ibland inget?
/Jonas N, Almunge Skola, Almunge 1998-02-04
Meteorologi är komplicerat så vi går inte in i detaljer.
När solen värmer jorden och luften så blir det skillnad i lufttryck
på olika ställen. Då dras vinden från områden med högt tryck mot områden med lägre tryck; det blåser.
När det blåser mycket så har det uppstått stora tryck- och
temperaturskillnader. Speciellt vandrande lågtryck kan ge upphov
till mycket starka vindar.
Läs L Bosaeus och C Melin: Handbok för VÄDERBITNA eller P-G Andbert och G Mattsson: VÄDER och VIND.
/GO 1998-11-04
Jag undrar hur man får fram Feigenbaums konstant, alltså den som visar hur ofta en periodfördubbling sker i en iterativ process. I en iteration som Xn = Xn-1 Xn-1 + A, kan olika värden på A ge olika perioder. A = -1,00602 ger peioden 2 och -1,00417 ger perioden 4..... A = -1,401 ger perioden 128 och A = -1,4011 ger perioden 256. När perioden går till oändligheten går A mot en konstant. För ett A-värde (i detta fall) under så inträder kaos. Feigenbaums konstant är nu definierad så att när n går mot oändligheten så blir gränsvärdet för (An-1 - An) / (An - An-1). Min fråga är nu : Hur får man fram formeln för att beräkna de värden på A när perioden fördubblas.
/Johan V, Ådalskolan, Kramfors 1998-02-04
Tyvärr finns det ingen formel för detta utan Du får genom datorsimuleringar bestämma de olika A-värdena och med hjälp av dessa bestämma Feigenbaums konstant.
/GO 1999-06-27
Jag har en fråga om ozon. Jag undrar om man svetsar bildas det ozon då? Är denna marknära ozon farlig.
/Tomas K, Folkhögskola, Ronneby 1998-02-04
Ja, det bildas ozon vid alla elektriska urladdningar. Eftersom ozon-molekylen är mycket reaktiv (kraftigt oxiderande), så är marknära ozon farligt. Sök i databasen på ozon (både bland gymnasiefrågor och grundskolefrågor), så får du veta mer.
/Peter Ekström 1999-06-27
Om vi i ett visst bestämt ögonblick visste alla atomers exakta position, skulle vi då kunna beräkna var de befinner sig vid ett senare tillfälle, d v s förutse framtiden.
/Jim W, universitet, umeå 1998-02-05
En intressant och klassisk fråga! Newton skulle svarat ja på frågan (han ansåg världen vara deterministisk,
men i dag vet vi att det finns två begränsningar: kaos och kvantmekanik.
Kaos: i praktiken kan man inte bestämma alla atomers exakta position, det finns alltid en osäkerhet. Om systemet är komplicerat,
så händer det ofta att om man ändrar begynnelsevärdena med mindre än
osäkerheten, så blir utvecklingen av systemet helt olika. Man säger
att man har ett "kaotiskt system". Detta kallas i meteorologin för "fjärilseffekten", och är anledningen till att man inte kan förutsäga väder för längre tid än ungefär 10 dagar, se länk 1. Nedan visas ett exempel på ett kaotiskt system kallat
Kvantmekanik: Heisenbergs obestämdhetsrelation förbjuder att man
bestämmer till exempel läge och hastighet (egentligen rörelsemängd) hos en partikel med stor noggrannhet. Detta var den del av kvantmekaniken som Einstein inte gillade och förde många diskussioner med Niels Bohr om. Senare experiment har visat att Einstein hade fel, se fråga [1513]. Se vidare
.
Kan man kvävas av för mycket luft?
/John P, Rimforsa, Rimforsa 1998-02-06
Nej. Kvävning innebär att man inte får tillräckligt med syre.
1998-02-13
Hej, jag skulle vilja ha information om nobelpriset i fysik under 1990-talet. (Särskilt 1997). Jag skulle framför alllt vilja veta vad upptäckterna lett till och vad de kan tänkas ha för användningsområden i framtiden. Tack på förhand!
/Sofia L, Alströmmergymnasiet, Alingsås 1998-02-08
Nobelstiftelsen har en mycket bra webb-tjänst med bland mycket annat en sökbar databas för nobelprisen. Här är nobelprisen i fysik: The Nobel Prize in Physics - Laureates
.Vad
upptäckterna lett till är svårt att säga ännu för de senaste årens priser, men flera av de tidigare har lett till mycket nyttiga tillämpningar. Tänk till exempel på Röntgens
upptäckt av röngenstrålningen.
Uppgifter: Fundera på vad man kan använda röntgenstrålning till! När fick
Röntgen nobelpriset i fysik?
/Peter Ekström 1999-06-27
Eftersom människan är anpassad till lufttrycket på jorden, undrar jag om en människa skulle explodera om han klev ut i rymden utan rymddräkt? Eller räcker det kanske om han befinner sig högt upp i atmosfären där trycket är mindre?
/Johansson A, Vasaskolan, Skövde 1998-02-11
Han skulle nog inte explodera men lungorna skulle snabbt tömmas på luft. Förmodligen skulle blodkärl brista (därför att blodet kokar) innan stackaren dör av syrebrist.
/GO,KS 1999-03-06
Hej Jag har några frågor angående tidsresor och dess natur som jag skulle vilja ha besvarade. Tack på förhand.
1) I seriebandet "Mystikens Värld" kunde man i boken "Tid och Rum" läsa att man kunde skapa ett artificiellt svart hål genom att bygga en massiv stor cylinder i rymden och rotera denna nära ljushastigheten. Följande kunde läsas: "För att kunna använda cylindern som en tidsmaskin måste rymdskeppet manövrera till cylinderns mittpunkt och navigera runt den mot dess rotationsriktning för att förflyttas till det förflutna och med rotationsriktning för att resa till framtiden..."
Nu undrar jag hur detta kan komma sig att man måste åka i just en specifik riktning för att åka i en viss riktning i tiden, och varför är det inte tvärtom när det gäller riktningen i relation till tidsresan???
2) Man kan ju, teoretiskt, använda ett maskhål för att resa tillbaka i tiden, kan man då använda det till att resa framåt i tiden och om inte varför???
Vad händre om man accellererar ett maskhål upp till överljushastighet (om vi säger att detta fanns)???
3)Om en person som har "normal hastighet" i tiden blir "omkörd" av en tidsresenär som reser framåt i tiden, skulle den personen som har "normal hastigehet" se tidsresenären "åka förbi, eller skulle han inte kunna se honom?"
Hej då!!!
/Daniel M, Klippans gymnasieskola, Klippan 1998-02-11
På frågor som denna får man svara väldigt försiktigt eftersom vi vet mycket lite om möjligheterna att göra tidsresor.
För att förklara vad en tidsmaskin är för något kan vi tänka på ett biljardbord med två hål. En boll som trillar ner i det ena hålet kommer upp ur det andra hålet innan det trillar ner. Bollen kan alltså möta en yngre version av sig själv på bordet.
Spekulationerna om tidsmaskiner hörrör från rent matematiska studier av Einsteins allmänna gravitationsteori. Denna teori tillåter att den fyrdimensionella rum-tiden har olika former av topologi , till exempel "maskhål". Det skulle då också vara möjligt att konstruera tidsmaskiner med hjälp av sådana hål men vi vet inte om sådana kan finnas i "det riktiga universum".
/GO 1999-06-27
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar