Svar:
Robin! Sekund. Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomer av cesium-133, se fråga 19223 .

Urspungligen var sekunddefinitionen sådan att det gick 3600*24=86400 sekunder på ett dygn som var definierat med avseende på solen. Så det var 24-timmars dygnet man avsåg. Anledningen är helt enkelt att det är solens rörelse som bestämmer natt och dag. Solens rörelse orsakas ju av jordens rörelse runt solen, och hastigheten varierar lite i banan. Man har därför för tidmätning infört en fiktiv (påhittad) "medelsol" som rör sig med konstant hastighet. Avvikelsen mellan medelsolen och den verkliga kallas tidsekvation, se fråga 4554 .

Se Sekund för mer detaljer.
/Peter E

Nyckelord: tidsekvation [4];

Svar:
Låt oss först se om det du säger är korrekt. I tabellen nedan visas soluppgång och solnedgång för december-januari. Tabellen är beräknad med Sky View Café . Den senaste soluppgången inträffar den 29 december (8:37). Den tidigaste solnedgången inträffar den 14 december (15:34). Redan från den 14/12 har vi alltså en succesivt senare solnedgång, medan soluppgången blir senare fram till 29/12. Det gör inte mycket skillnad i dygnets längd (kortaste dygnet är ändå 22/12), men dagen förskjuts lite mot kvällen.

Sun: rise, transit, and set times (Europe/Paris time zone) for
Lund (55°42'N, 13°10'E)
Twilight: astronomical
             Twilight                            Twilight
             Begins   Rise     Transit  Set      Ends
             -------  -------  -------  -------  -------
 2010-12-10   06:05    08:25    12:00    15:35    17:54   
         11   06:06    08:26    12:01    15:35    17:54   
         12   06:07    08:27    12:01    15:34    17:54   
         13   06:08    08:28    12:01    15:34    17:54   
         14   06:09    08:29    12:02    15:34    17:55   
         15   06:10    08:30    12:02    15:34    17:55   
         16   06:11    08:31    12:03    15:34    17:55   
         17   06:11    08:32    12:03    15:34    17:55   
         18   06:12    08:33    12:04    15:35    17:56   
         19   06:13    08:34    12:04    15:35    17:56   
         20   06:13    08:34    12:05    15:35    17:56   
         21   06:14    08:35    12:05    15:36    17:57   
         22   06:14    08:35    12:06    15:36    17:57   
         23   06:15    08:36    12:06    15:37    17:58   
         24   06:15    08:36    12:07    15:38    17:58   
         25   06:16    08:36    12:07    15:38    17:59   
         26   06:16    08:37    12:08    15:39    18:00   
         27   06:16    08:37    12:08    15:40    18:01   
         28   06:16    08:37    12:09    15:41    18:01   
         29   06:17    08:37    12:09    15:42    18:02   
         30   06:17    08:37    12:10    15:43    18:03   
         31   06:17    08:37    12:10    15:44    18:04   
 2011-01-01   06:17    08:37    12:11    15:45    18:05   
         02   06:17    08:36    12:11    15:46    18:06   
         03   06:17    08:36    12:12    15:47    18:07   
         04   06:17    08:36    12:12    15:49    18:08   
         05   06:16    08:35    12:13    15:50    18:09   
         06   06:16    08:35    12:13    15:52    18:10   
         07   06:16    08:34    12:13    15:53    18:11   
         08   06:16    08:34    12:14    15:55    18:13   
         09   06:15    08:33    12:14    15:56    18:14 

Jorden är som närmast solen i januari. Den verkliga solen rör sig då snabbare än medelsolen (det är naturligtvis jorden som rör sig, inte solen, men vi är intresserade av solens relativa rörelse). Solens rörelse är från väster mot öster. Soluppgångarna och solnedgångarna kommer då senare, vilket är precis det vi observerar.

Se fråga 4554 för en detaljerad förklaring. Se även 13996 .
/Peter E

Nyckelord: dagens längd [3]; tidsekvation [4];

Ursprunglig fråga:
Varför är inte förändringen i tid linjär vad gäller solens uppgång utan skillnaden i tid då t.ex solen går upp ökar mer och mer ju närmare midsommar vi kommer?
/Gunilla H, Björkebyskolan, Järfälla

Svar:
Det finns i huvudsak två effekter som påverkar tidpunkten för solens uppgång och nedgång: (i) Att dagens längd ibland ökar mer/mindre på morgonen eller på kvällen förklaras i fråga 4554 med den s.k. tidsekvationen. (ii) Att ökningstakten i dygnslängden är olika vid olika tider av året beror på solens läge i förhållande till himmelsekvatorn.

Låt oss se hur dagens längd varierar. Tabellen nedan är data på dagens längd vid Lunds horisont (från soluppgång till solnedgång) beräknade med Sky View Café .

Sun: rise and set times, UT + 1, 55°42'N, 13°10'E
              Rise    Transit    Set      Day   Day (decimal) 
             -------  -------  -------  ------- --------- 
 2005-01-01   08:37    12:11    15:46    7:09    7.15
 2005-02-01   08:01    12:21    16:42    8:41    8.68
 2005-03-01   06:58    12:20    17:42    10:44   10.73
 2005-04-01   06:38    13:11    19:45    13:07   13.12
 2005-05-01   05:25    13:04    20:45    15:20   15.33         
 2005-06-01   04:31    13:05    21:40    17:09   17.15         
 2005-07-01   04:28    13:11    21:54    17:26   17.43        
 2005-08-01   05:13    13:14    21:13    16:00   16.00       
 2005-09-01   06:12    13:07    20:01    13:49   13.82
 2005-10-01   07:10    12:57    18:43    11:33   11.55
 2005-11-01   07:13    11:51    16:28    9:15    9.25
 2005-12-01   08:12    11:56    15:40    7:28    7.47

Dagens längd är plottad i nedanstående figur från 1/1/05 till 1/2/06. Det blir alltså en sinusliknande kurva. Öknings/minskningstakten är alltså störst höst och vår och minst vinter och sommar. Detta reflekterar direkt solens läge över eller under ekliptikan (jordbanans plan). Det är inte helt lätt att föreställa sig alla storcirklar och rörelser i tre dimensioner, men man kan säga att figurens sinusliknande kurva uppkommer genom sammansättning av

1. solens årliga rörelse orsakad av jordens rörelse
2. solens dygnsliga rörelse orsakad av jordens rotation

Se även fråga 4554

Nyckelord: tidsekvation [4]; dagens längd [3];

Ursprunglig fråga:
Vi går mot ljusare tider. Varför "förlängs" dagarna mera på kvällssidan än på morgonsidan av dygnet? Finns det en enkel förklaring?
/Kerstin K, Topeliusgymnasiet, Nykarleby

Svar:
Om förklaringen är enkel vet jag inte, men det finns en förklaring.

I den tidszon vi tillhör används centraleuropeisk tid, och den gäller som medelsoltid för 15:e längdgraden öster om Greenwich. Då tycker man kanske att där skulle solen stå i söder klockan 1200. Så är det faktiskt inte, det kan skilja upp till en kvart åt ena eller andra hållet. Det beror på två saker, dels är jordens bana runt solen inte cirkulär utan elliptisk, dels är jordaxeln inte vinkelrät mot jordbaneplanet. Skillnaden mellan sann soltid och medelsoltid kallas tidsekvationen, se länk 1 nedan. Dessa effekter påverkar också tiderna för solens upp- och nedgång.

Tidsekvationen ekv definieras alltså av

ekv = medelsoltid - sann soltid

dvs

sann soltid = medelsoltid - ekv

Tidsekvationen orsakas av att jorden rör sig lite snabbare när den är nära solen i januari (se fråga 18013 ) än i juli.

Den bakomliggande orsaken är Keplers andra lag (se fråga 12644 ) som innebär att en planet rör sig snabbare när den är nära solen än när den är längre ifrån. Med ett modernt synsätt beror detta på att den potentiella energin är lägre när avståndet är litet varför rörelseenergin blir större.

Nedan visas tidsekvationen för Karlskrona. Tidsekvationen ser liknade ut för andra orter, kurvan är bara förskjuten upp eller ner beroende på hur långt öster eller väster om Sveriges tidsmeridian orten ligger. Tidsekvationen är t.ex. ökande i december-januari. Det betyder att den sanna soltiden blir tidigare och tidigare under januari (solen rör sig lite åt öster). Soluppgången blir alltså pga tidsekvationens ändring senare liksom solnedgången.

Dagens längd ökar alltså mer på kvällen än på morgonen: ökningen beror på att solen rör sig lite norrut (upp mot himmelsekvatorn) medan dagens förskjutning åt kvällssidan orsakas av tidsekvationen.

Se även tidsekvation i Nationalencyklopedin . För solens upp- och nedgång se Tables i Sky View Café .

Nyckelord: tidsekvation [4];

1 http://runeberg.org/nfci/0017.html

Ämnesområde	BlandatElektricitet-MagnetismEnergiKraft-RörelseLjud-Ljus-VågorMateriens innersta-Atomer-KärnorPartiklarUniversum-Solen-PlaneternaVärme
Sök efter
Grundskolan eller gymnasiet?	FörskolaGrundskolaGymnasiumLärarutbildning
Nyckelord:	#ljus [63]*astronomi/astrofysik och rymdfart [2]*biologi [20]*fysikaliska definitioner [1]*fysiologi [13]*geologi [16]*idrottsfysik [42]*kemi [22]*meteorologi [20]*miljöpåverkan [14]*nöjesparksfysik [12]*vardagsfysik [64]*verktyg [15]3d-bilder [6]aberration [1]absoluta nollpunkten [9]acceleration [6]accelerator [7]addition av hastigheter [2]aerosol [4]akustik [6]alfasönderfall [7]annihilation [14]antimateria [16]arbete [24]Arkimedes princip [32]asteroid [10]astrobiologi [9]astrologi [5]atomradie [8]Avogadros tal [3]ballong [25]bandgenerator [3]barometerformeln [1]batteri [25]belysning [6]bernoullieffekten [6]betasönderfall [15]big bang [37]bildskärmar [4]bindningsenergi [23]blixt [18]blå himmel [12]bobåkning/störtlopp [4]Bohrs atommodell [9]Bose-Einstein-kondensat [6]brandvarnare [2]bränslecell [3]centrifugalkraft [15]centripetalkraft [11]comptonspridning [3]corioliskraft [7]dagens längd [3]daggpunkten [2]dagjämning [6]Darwins evolutionsteori [8]de Broglie våglängd [1]decibel [11]delton [2]diffraktion [4]diffusion [1]dimensionsanalys [7]dimkammare [2]dopplereffekt (ljud) [3]dopplereffekt (ljus) [3]drickande fågeln [1]dubbelspalt [4]duschdraperi [2]Einstein, Albert [1]eko [3]elasticitet [4]elastisk stöt [12]elektrisk krets [7]elektrisk ström, hastighet [4]elektrisk ström, skada [6]elektromagnetisk strålning [21]elektronskal [12]elektrostatik [4]elsäkerhet [18]energikällor [26]energilagringssystem [7]enkelspalt [1]entropi [7]EPR, Bell, Aspect [3]evighetsmaskin [14]exoplaneter [17]fallrörelse [31]faradaybur [10]fasdiagram [7]felberäkning [6]Fermats princip [1]ferromagnetism [9]fiberoptik [4]fission [15]fluorescens [6]flygplansvinge [8]flykthastighet [4]formel 1 [2]forskningskarriär [1]fossila bränslen [13]fotoelektrisk effekt [7]foton [6]friktion [53]friktionskoefficient [5]frågelådan [14]Fukushima [6]fusion [17]fysik [10]fysik, förståelse av [17]fysik, historia [1]fysik, nytta med [6]fysikalisk modell [12]färg/färgseende [39]färgkraften [8]Gaia [3]galax [28]gamma ray burst [2]gaslagen, allmänna [24]generator [1]genomskinlighet [18]genteknik [2]geodesi/gravimetri [2]geostationär satellit [8]gitter [5]g-krafter [18]glasögon [2]gluoner [7]glödlampa [23]gnistkammare [1]golfboll [15]GPS [3]gravitation [7]gravitationslins [5]gravitationsvågor [19]gravity assist [2]gregorianska kalendern [1]grundämnen, bildandet av [5]grundämnen, förekomst [4]gränshastighet [4]gunga [4]gyroskop [1]halofenomen [2]halogenlampa [3]halveringstid/sönderfallskonstant [5]harmonisk svängning [4]Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]helikopter [5]higgspartikeln [10]Hiroshima/Nagasaki [4]hologram [5]HR-diagram [3]Huygens princip [3]hyperfinstruktur [1]hägring [4]händelsehorisont [4]hävstång [5]hörsel [10]Illustrerad Vetenskap [17]impedans [3]induktans [6]induktion [13]inertialsystem [6]inflation [7]infraljud [7]interferens [14]Internationella rymdstationen [6]iskristaller [5]istider [8]joniserande strålning [4]jordens atmosfär [12]jordens inre [14]jordens magnetfält [22]jordens rotation [22]kall fusion [8]kaos [3]kapillärkraft [12]kastparabel [10]Keplers lagar [14]Kirchhoffs strålningslag [4]klimat [11]knäppande aluminiumfolie [2]kokande vatten [17]kokpunkts/fryspunkts förändring [14]kol [3]kol-14 metoden [4]koldioxidcykeln [6]kollisionssäkerhet [1]komet [14]kosmisk bakgrundsstrålning [19]kosmisk strålning [5]kosmologi [33]kraft [12]kraftledning [7]kraftverkningar [9]kursplan [3]kvantmekanik [30]kvark [12]kvasar [4]kylning [7]kärndata [3]kärnenergi [19]kärnfysik [2]kärnkrafter [7]kärnkraftsavfall [11]kärnreaktion [5]kärnvapen [16]Lagrange-punkt [2]latitud/longitud [1]lins [11]liv i universum [9]livets uppkomst [1]ljud [11]ljud, interferens [7]ljud, resonans [19]ljudbang [3]ljudhastigheten [21]ljusbrytning [26]ljushastigheten [24]ljusreflektion [18]lorentztransformation [2]luftmotstånd [11]lufttryck [23]luminiscens [5]lutande plan [15]lysdiod [14]lysrör [10]lågenergilampa [13]längdkontraktion [6]magnetisk monopol [4]magnetism [52]magnetron [1]Mars [12]massa, trög/tung [4]massa-energi [1]massa-kraft [1]massbestämning [2]mass-luminositetsrelation [2]matematik i fysik [6]matematik, skriva [2]materia [6]Maxwells ekvationer [3]metabolism [3]metall, smältpunkt [3]meteorit [21]mikrovågsugn [25]Milankovitch cykler [3]mobiltelefon, strålning från [6]monstervåg [4]Monte Carlo-metoder [1]Mpemba-effekten [2]MRI [5]musikinstrument [19]månens bana [14]månens synbara storlek [1]månfärder [7]mörk energi [6]mörk materia [17]nanoteknik [6]Nationalencyklopedin [1]naturkonstant [7]naturlig radioaktivitet [3]nebulosa [13]NEO [10]neutrino [19]neutron [4]neutronstjärna [11]Newtons gravitationslag [12]Newtons rörelselagar [21]Newtons vagga [2]norrsken [7]nova [1]nyheter [11]Olbers paradox [2]orgelpipa [4]osmos [8]parallaxmetoden [4]parapsykologi [6]parbildning [7]Pascals lag [5]pauliprincipen [10]pendel, konisk [2]pendel, plan [9]PET [1]Plancks strålningslag [6]planet [17]planeters atmosfär [4]planeters form [3]plastfolie [1]polarisation [7]polaroidglasögon [3]potential/potentiell energi [30]prisma [1]projektarbete [1]pseudovetenskap [11]QED [7]radioaktiv datering [7]radioaktivitet, sönderfallskedja [7]radioaktivt sönderfall [38]radioteleskop [1]radon [4]raketekvationen [2]raketmotor [8]regn [1]regnbåge [6]relativistiskt massberoende [4]relativitetsteorin, allmänna [33]relativitetsteorin, speciella [45]religion [3]resistans [15]resistansförluster [2]resonans [5]richterskalan [2]ringklocka [5]rymddräkt [5]rymdfärder [23]rödförskjutning [7]röntgenrör [3]rörelseenergi [14]rörelsemängd [15]rörelsemängdsmoment [14]satellitbana [15]Saturnus´ ringar [6]schrödingerekvationen [4]Schrödingers katt [2]science fiction [6]segling [5]serie- och parallellkoppling [19]SETI [1]shareware [1]SI-enheter [6]skruvad boll [10]skymning [1]slumptal [1]SN 1987A [4]solaktivitet [2]solarkonstanten [6]solcell [7]solen [5]solen, avstånd till [1]solenergi [14]solens energiproduktion [9]solens utveckling [4]solförmörkelse [3]solsystemet [8]solsystemet, avstånd och rörelse [3]solsystemets bildande [12]specifik värmekapacitet [25]spegel [10]spektrum [11]standardmodellen [24]statisk elektricitet [12]stearinljuslåga [16]stjärna [4]stjärnhimlen [12]stjärnors utveckling [15]stroboskopeffekt [3]strålning, faror med [26]strålning, in-/ut- [6]strängteori [7]strömning [1]supernova [13]supertunga grundämnen [1]supraledning [7]svart hål [51]synvilla [6]sönderfallskonstant [5]teleskop [10]temperatur/temperaturskalor [17]temperaturstrålning [29]termodynamik [17]termometer [8]termos [3]Three Mile Island [3]tid [10]tidsdilatation [6]tidsekvation [4]tidvatten [15]tjerenkovstrålning [2]Tjernobyl [12]totalreflektion [9]transformator [6]transmutation av kärnavfall [2]trefas [3]trippelpunkt [2]tröghetsmoment [9]tsunami [5]tunneleffekt [3]TV [9]tvillingparadoxen [5]tyngdaccelerationen [16]tyngdlöshet [13]ultraljud [9]universums expansion [16]uppvärmning av bostäder [2]utvidgning [8]UV-ljus [13]vakuum [9]vatten/is [49]vattenkraft [7]vattenpump [2]vattenånga [2]Venus [11]verkningsgrad [26]vetenskaplig metod [18]Wikipedia [5]WIMPs [3]vindavkylning [4]vindenergi [12]Vintergatan [6]vridmoment [7]vulkanism [5]våg/partikelegenskaper [8]vågenergi [3]vågfunktion [2]värmemängd [3]värmepump/kylskåp [8]värmeöverföring/transport [46]väteatomen [2]vätskedroppsmodellen [5]växthuseffekten [36]ytspänning [18]årstider [4]ögat [18] (Enda villkor)
Definition:	(transmissions)mediumabsoluta nollpunktenabsorptionsspektraaccelerationackommodationackretionsskivaadiabatisk processaerodynamic heatingaerosolaggregationstillståndakustisk impedansallmänna gaslagenampereamperetimmeannihilationantigravitationantimateriaantropiska principenarbetearkimedes principasteroidasteroidbältetastigmatismastrobiologiastronomisk enhetatommassaatomnummeravogadros talbandspektrabatteribenhams snurrabergvärmebernoullis ekvationbetasönderfallbig bangbindningsenergibindningsenergibioluminiscensboltzmanns konstantbose–einstein-kondensatbrewstervinkelnbrownsk rörelsebrytningsindexbrännpunktbubbelkammarecarnotprocesscentrifugalkraftcentripetalkraftcirkumpolära stjärnorcitronbattericorioliskraftencurietemperaturendarwins evolutionsteoride broglie våglängdendecibeldeltonden kosmologiska principendensitetdielektrisk polarisationdielektriskt materialdiffus reflektiondiffusiondigitalkameradimensiondioptridiskret spektrumdispersiondopplereffektdotternukliddulong-petits lage=mc2ekliptikanekoekvivalensprincipenelasticitetelastisk energieldelektrisk dipolelektrisk laddningelektrisk spänningelektrisk strömelektriska fältstyrkanelektroluminiscenselektromagnetisk strålningelektroninfångningelektronskalelementarladdningenelementarpartiklaremissionsnebulosaemissionsspektraemsendoterm reaktionenergienergikällaenergiomvandlingenergipincipenenergipotentialentropi (makroskopisk definition)entropi (mikroskopisk definition)evighetsmaskinexciterade tillståndexoplanetexoterm reaktionextremofilerfallrörelsefaradays burfasdiagramfermats principferminivånferromagnetismfissionfjärde generationens reaktorfluidfluorescensflygplansvingeflykthastighetenfokalpunktfokusfosforescensfossila bränslenfotokromismfotomotståndfotonfotosfärenfotosyntesfouriers lagfraktalfranck-hertz försökfriktionfriktionskoefficientfritt fallfukushimafundamentala naturkrafternafusionfysikfysikaliska modellerfysiologifärgfärgblindhetfärgseendefönybara bränslenförnybara energikällorgaiagalaxgammastrålninggaskonstantengeneratorgeostationär satellitgeotermisk energiglobal uppvärmninggluonerglödlampagravitationgravitationengravitationskonstantengravitationsvågorgrundläggande fysikgrundtillståndetgrundtongrundämnegrå starrgränshastighetgula fläckenhalleffekthalogenlampahalveringstidhastighethawkingstrålningheisenbergs obestämdhetsrelationhertzsprung-russell diagramhiggspartikelnhookes laghornhinnanhubble ultra deep fieldhuygens principhydrostatiska paradoxenhägringhändelsehorisontenhästkrafthävstångicke-joniserande strålningideal gasimpedansinduktansinduktioninertialsysteminflationinfraljudinfraröd strålninginklinationinre konversioninre resistansinterferensinverterad populationisomerisospinnisoterm processisotoperjondriftjoniserande strålningjordfelsbrytarekalibreringkall fusionkalorikapacitanskapillärkraftenkastparabelkedjereaktionkemisk bindningkemisk bindningkemisk reaktionkemoluminiscenskeplers andra lagkeplers första lagkeplers tredje lagkilogramkirchhoffs lagkirchhoffs strålningslagkiselklassisk fysikklorofyllkokarreaktorkokpunktkolkornsmikrofonkometkomplementfärgkondensatorkonduktanskonservativ kraftkonserveringslagkontinuerligt spektrumkonvektionkoronankorrespondesprincipenkosmiska bakgrundsstrålningenkosmologikosmologiska rödskiftetkosmologiska standarmodellenkraftkristallkritisk densitetkritisk massakromosfärenkuiperbältetkundts rörkvantdatorkvantmekanikkvantmekanisk sammanflätningkvarkkvark-gluon plasmakvartskvasarkvasipartiklarkärnkrafterkärnreaktionkärnreaktorerkärnvapenlagrange-punkternalaserlenz lagleptonlila linjespektralivljudljusljusabsorptionljusbrytningljushastighetenljuskällorljusutbyteljusårlongitudinell våglorentzkraftenluftmotståndluminiscenslutande planlysdiodlysrörlågenergilampalägesenergilängdkontraktionmachomagnetismmagnuseffektenmarkradarmarkvärmemaskhålmassamasscentrummassdefektmassenhetmassexcessmasstalmateriamaxwell–boltzmannfördelningenmaxwells ekvationermedelvärdetmegaton tntmeissnereffektenmekanikens gyllene regelmerkurius periheliumprecessionmetafysikmetallbindningmetalldetektormetallicitetmeteormeteoritmeteoroidmilankovitch cyklermodern fysikmodernuklidmolmolekylmultiversummymetallmånemätfelmörk energimörk materiamörk nebulosamössbauer-effektennanometertekniknanopartikelnanotekniknationalencyklopedinnaturvetenskapnavigeringneoneutrinoneutrinooscillationerneutroninducerad fissionneutronstjärnanewtonnewtonringarnewtons andra lagnewtons avsvalningslagnewtons första lag (tröghetslagen)newtons gravitationslagnewtons tredje lagnobelpris i fysik 1925nobelpris i fysik 1993nobelpris i fysik 2015nobelpris i fysik 2017nobelpris i fysik 2020normalkraftennorrskennuklidnuklidkartanutida fysiknärsynthetockhams rakknivohms lagoorts kometmolnoregelbunden galaxosmosparapsykologiparbildningpascals princippauliprincipenperiodiska systemetplanck timeplancks strålningslagplanetplanetarisk nebulosaplasmaplasmaplasmaplasticitetpn-övergångpolarisationpolspänningpolär jetstrålepotentialproton-protonkedjanpseudovetenskapqcdqedradiative forcingradioaktivitetradioluminiscensraketekvationenrayleigh-spridningreaktansreflektionreflektionsnebulosarefraktionregnbågerelativ luftfuktighetrelativistisk energirelativistisk jetresistansresistivitetresistivitetresonansroche-gränsenrullmotståndrussells tekannarödförskjutningrörelseenergirörelsemängdrörelsemängdsmomentschwarzschildradiensekulär jämviktsekundsfärisk aberrationsi-enheternasingularitetsi-prefixsi-systemetsjälvinduktansskalärproduktskottsekundslipstreamslumpvisa mätfelsmältvärmesnells lagsolarkonstantensolcellersolenergisolens centrumsolförmörkelsesolkraftverksolvindsolvärmespallationspecifik värmekapacitetspektroskopispektrumspinnspontan fissionstandardavvikelsenstandardmodellenstatisk elektricitetstefan–boltzmanns lagstimulerad emissionstjärnastjärnbildstorhetstrålningstrålningstråloptiksträngteorinstående vågstämgaffelsublimationsupermassiva svarta hålsupernovasupertungt grundämnesuprafluiditetsupraledningsvart hålsvartkroppsvänghjulsystematiska mätfelsåpbubblasäkringsönderfallskedjasönderfallskonstantentemperaturtemperaturspektrumtemperaturstrålningtensortermodynamiktermodynamikens andra huvudsatstermodynamikens första huvudsatsthree mile islandtidtidens riktningtidsdilatationtidsekvationentidvattentidvattenkraftertillämpad fysiktjerenkovstrålningtjernobyltotalreflektiontransformatortransistortransparenstriboelektrisk effekttrippelpunktentrycktryckvattenreaktortröga massantröghettröghetsmomenttunga massantvillingparadoxentyngdtyngdaccelerationtyngdlöshettyngdpunktentyp ii supernovaufoultraljudultraviolett strålningultraviolettkatastrofenunderkylninguniversums åldervakuumvakuumfluktuationervakuumpolarisationvalenselektronvattenburen värmevattenkraftvattenkraftvattenångavektorerverkningsgradvetenskaplig metodwiens förskjutningslagwikipediaviktwimpvindkraftvintergatanvintergatanvirtuell bildvirtuell bildvit dvärgvoltvridmomentv-t diagramvåglängdenvåg-partikeldualitetvågtalvärmeledningvärmemängdvärmepumpvärmepumpvärmeöverföringvätebindningvätelika jonervätskedroppsmodellenväxthuseffektenytenergiångbildningsvärmeångtryckårstidernaåskaädelgasädelgaserögats linsöratöversynthetövertoner (Enda villkor)

---

Om du inte hittar svaret i databasen eller i

Sök i svenska Wikipedia:

Sök i Nationalencyklopedin

   

Sök med Google

   

- fråga gärna här.