Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen: Anpassad Google-sökning 4 frågor/svar hittade Materiens innersta-Atomer-Kärnor [20813] Jag har ingen aning om burken är radioaktiv och i så fall om den är farlig men vill gärna ta reda eventuella risker som kan finnas. Vet inte om detta är någonting du kan råda om eller om du känner någon som kan hjälpa mig. Jag vet inte exakt vart jag ska vända mig till för hjälp bara och all hjälp du bistå med uppskattas högst. Svar: I dag finns i Hiroshima inga restriktioner på grund av strålningsrisker. I fråga 13679 diskuteras skillnaden mellan radioaktivitet från kärnvapen och från kärnkraftverk. Strålningsfaran i Hiroshima sammanfattas bra i länk 1 och 2. Mot slutet i länk 1 finns även historien om den stackars mannen som på några dagar utsattes för två kärnvapenattacker. Nyckelord: kärnvapen [16]; Hiroshima/Nagasaki [4]; 1 https://zidbits.com/2013/11/is-nagasaki-and-hiroshima-still-radioactive/ Materiens innersta-Atomer-Kärnor [13679] Ursprunglig fråga: Svar: Man kan inte svara exakt på den första frågan: det bildas nuklider med både kort och mycket lång halveringstid. Efter något år är nvåerna nere till i storleksordningen den naturliga bakgrundsstrålningen, men med känsliga detektorer kan man detektera strålning som härrör från ett kärnvapen under mycket lång tid. Efter 6 dagar uppskattar man att endast 10% av radioaktiviteten fanns kvar. Det är svårt att sanera ett område som blivit kontaminerat av radioaktivt material. Radioaktivt nedfall kan man i princip få bort genom tvättning och bortforslande av det översta jordlagret. Inducerad radioaktivitet (se nedan) är nästan omöjligt att göra något åt såvida man inte forslar bort precis allt. Låt oss passa på och gå igenom de verkningar man får av ett kärnvapen: Tryckvåg Den kraftiga explosionen skaper en tryckvåg som gör mycket stor skada. Än värre blir skadan eftersom den första tryckvågen utåt följs av en nästan lika kraftig inåt. Den senare skapas av det undertryck som uppstår när luften värms upp och därmed stiger. Värmestrålning Värmestrålning från det upphettade plasmat som bildas av explosionen. Värmestrålningen sätter eld på allt brännbart nära explosionsplatsen. För mycket stora kärnvapen (vätebomber)
är värmestrålning den dominerande skadeverkan. Omedelbar joniserande strålning I fissionsprocessen (klyvning av tunga atomkärnor) bildas neutroner och gamma/röntgenstrålning. En del av neutronerna (det bildas 2-3 per kärnklyvning) går åt till att hålla kärnklyvningen vid liv (drygt 1 neutron), medan resten flyger ut med hög hastighet till dom träffar något, se inducerad radioaktivitet. Denna omedelbara strålning ger en skadlig stråldos dos till den som befinner sig nära. För små kärnvapen är detta den dominerande skadeverkan (neutronbomber). Elektromagnetisk puls Elektromagnetisk strålning som inducerar stömmar i ledningar och förstör elektronik. För detaljer se fråga 13095 nedan. Radioaktivt nerfall De som ger energin till explosionen är ett snabbs förlopp (kedjereaktion) av klyvning av 235U eller 239Pu. Klyvningen induceras av neutroner som bildats i en tidigare kärnklyvning. Resultatet av kärnklyvningen (fission) är två medeltunga kärnor (kallade klyvningsprodukter), 2-3 neutroner och mycket energi. Klyvningsprodukterna är oftast radioaktiva, och de faller ner efter ett tag och utgör en fara för omgivningen - framför allt i vindriktningen. Inducerad radioaktivitet De neutroner som kommer ut vid explosionen träffar meterial på marken och kan förorsaka kärnreaktioner i detta. Material i omgivningen kan då bli radioaktivt. Denna aktivering av omgivningen har i Hiroshima och Nagasaki använts för att bestämma hur hög stråldos personer på olika platser utsatts för. Denna kunskap, tillsammans med statistik på sena skador (mest cancer) har givit oss goda kunskaper om skadeverningarna av joniserande strålning, åtminstone var gäller relativt höga doser. Hur länge finns risker? Varför kunde man då mycket kort efter bomberna i Hirishima och Nagasaki flytta tillbaka, medan Tjernobyl fortfarande är alldeles för kontaminerat för att man skall kunna vistas där? Skillnaden är dels att det kom ut mycket större mängd (i ett kärnvapen finns några tiotals kg klyvbart material, i ett kärnkraftverk hundratals ton) klyvningsprodukter i Tjernobyl och de var i medeltal mer långlivade. I ett kärnvapen produceras klyvningsprodukter under en mycket kort tid, och ganska få av dessa är långlivade. I ett kärnkraftverk pågår kärnklyvningen under lång tid, varvid de långlivade nukliderna finns kvar medan de kortlivade sönderfaller.
Se vidare länk 1 och länk 2 under 'Hiroshima and Nagasaki Health Effects'.
Nuclearfiles.org innehåller mycket information om kärnvapen. Bilden nedan kommer från denna sajt. Se även fråga 13095 Nyckelord: kärnvapen [16]; Tjernobyl [12]; Hiroshima/Nagasaki [4]; 1 http://www.hindu.com/thehindu/2001/09/06/stories/08060003.htm Materiens innersta-Atomer-Kärnor [13161] Svar: Enligt E = mc2 blir massan då m = 6,3.1013/(3.108)2 =
0,70.10-3 kg = 0,70 g Inte mycket alltså! Se länk 1 för använda data. Låt oss också se hur mycket energi som utvecklas om vi klyver 1 kg 235U: Varje atom utvecklar ca 200 MeV vid klyvning. I ett kg 235U finns (1000/235)*6,022.1023 = 26.1023atomer (konstanten är Avogadros tal, antalet atomer per mol) Energiutvecklingen blir då 26.1023*200.106*1,602.10-19 = 8.1013 J alltså nästan exakt vad som utvecklades i hiroshimabomben. I själva verket innehöll bomben betydligt mer än 1 kg 235U - effektiviteten är långt ifrån 100%-ig. Nyckelord: kärnvapen [16]; Hiroshima/Nagasaki [4]; Energi [7930] Svar: Nyckelord: Hiroshima/Nagasaki [4]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.