Svar:
Sedan gammalt räknar man med 6 ringar med beteckningarna A,B,C,D,E och F.
Men så enkelt är det inte, vilket framgår av Voyager-sondernas fantastiska detaljbilder. Titta på
bilden nedan (från NASA). Hur många ringar ser du? Man har förstärkt kontrasten med dator. Om du vill se fler bilder av Saturnus ringar kan du klicka här: Voyager Images of Saturn's Rings.

Ringarna består mest av is (snöbollar) och lite grus. De antas vara resterna av en kometkärna som kommit för nära Saturnus. Den mycket komplicerade ringstrukturen har sitt ursprung i tyngdkraften från Saturnus många månar. Man kan nog säga att vi inte
begriper det helt. En sak är säker, dessa ringar hade inte Saturnus
från början. De är ganska kortlivade, astronomiskt sett.

Ringarna bildas alltså när ett större objekt (satellit eller kometkärna) bryts sönder av planetens tyngdkraft (kommer innanför den s.k. roche-gränsen Roche_Limit) och sprids ut i en skiva runt planeten. Innanför roche-gränsen tillåter inte gravitationen att partiklarna återsamlas till större objekt. Planetringar har ändå, som sagt, relativt kort livslängd eftersom partiklarna kolliderar och faller ner på planeten.

Alla jätteplanererna har ringar, men inte så pampiga som Saturnus.

/KS/lpe 2003-12-24

Svar:
Ringar har man hittat kring alla de stora "gasplaneterna", alltså
Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Ringarna kring Saturnus
syns bäst.
/KS 2000-06-07

Svar:
Du har rätt i att ringarnas utseende har att göra med påverkan från de månar som ligger längst in. Det finns, förutom den innersta stora månen Mimas, ett stort antal små månar nära ringarna. I själva verket är ringarna mycket komplexa, se bilden i fråga [3747] och bilden nedan.

Ringarna består av en massa små partiklar - eventuellt resterna efter en måne som brutits sönder. Cassinis delning orsakas av Mimas. Mimas och Cassinis delning har omloppstidsförhållandet 2:1. Det betyder att en partikel i Cassinis delning påverkas av en periodisk kraft i samma riktning, så att delningen så småningom töms på partiklar.

Låt oss visa att omloppsförhållandet Mimas:Cassinis delning är 2:1. För detta behöver vi använda Keplers tredje lag, se fråga [12644]. Om halva storaxeln av banan är a och omloppstiden P, så är a³/P² = konstant. Mimas´ banas halva storaxel är 185520 km (alla sifferuppgifter är från Planetary Fact Sheets). Om Mimas period är 2T, kan vi vänta oss ett gap där omloppstiden är T. Vi får, om vi kallar halva storaxeln där omloppstiden är T för b:

a³/(2T)² = b³/T²

dvs

b³ = a³(T²/(2T)²) =
185520³/4 = 160010¹²

så halvaxeln för delningen blir

b = (160010¹²)^1/3 = 117000 km

vilket stämmer bra med värdet 117580-122170 från Planetary Fact Sheets.

Se även länken Saturnus' ringar nedan.

/Peter E 2005-05-13