Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
Vilka nuklider är stabila?
Fråga:
När slutar ett ämne att sönderfalla? Är det när protoner och neutroner är lika eller kan de vara stabila fast de har olika antal protoner och neutroner.
Läser man i periodiska systemet är ju bly ett stabilt ämne men det har olika antal protoner och neutroner.
/Fredrik H, Nyhemsskolan, Katrineholm 2013-11-08
När slutar ett ämne att sönderfalla? Är det när protoner och neutroner är lika eller kan de vara stabila fast de har olika antal protoner och neutroner.
Läser man i periodiska systemet är ju bly ett stabilt ämne men det har olika antal protoner och neutroner.
/Fredrik H, Nyhemsskolan, Katrineholm 2013-11-08
Svar:
De stabila kärnorna är markerade med svart i figuren i fråga [3480]. Som synes har de stabila kärnorna ökande neutronöverskott (antal neutroner är N) med ökande kärnladdning Z. Detta förklaras bra med vätskedroppsmodellen, se fråga [19103].
Genom att derivera uttrycket för bindningsenergin i massformlen (Semi-empirical_mass_formulaThe_formula ) och sätta derivatan lika med 0 får man ett uttryck för maximal bindning som funktion av A, se nedanstående bild från länk 1.
Jämförelse mellan beräknad och verklig stabilitetslinje
Tabellen ovan visar för några masstal A (kolumn 1) det med nedanstående uttryck uträknade optimala värdet på Z (kolumn 2) och motsvarande neutrontal N. Fjärde kolumnen visar stabila kärnor för respektive masstal.
Som synes stämmer denna relativt enkla modell förvånansvärt bra!
Exempel på räkning för A=60
Z = (60(1+0.007560^(-1/3)))/(1.983+0.0151760^(2/3)) = 27.1
De stabila kärnorna är markerade med svart i figuren i fråga [3480]. Som synes har de stabila kärnorna ökande neutronöverskott (antal neutroner är N) med ökande kärnladdning Z. Detta förklaras bra med vätskedroppsmodellen, se fråga [19103].
Genom att derivera uttrycket för bindningsenergin i massformlen (
Jämförelse mellan beräknad och verklig stabilitetslinje
A Z N Z(verklig)
10 5 5 5
20 10 10 10
40 19 21 18,20
60 27 33 28
80 35 45 34,36
100 43 57 44
150 62 88 62
200 80 120 80
Tabellen ovan visar för några masstal A (kolumn 1) det med nedanstående uttryck uträknade optimala värdet på Z (kolumn 2) och motsvarande neutrontal N. Fjärde kolumnen visar stabila kärnor för respektive masstal.
Som synes stämmer denna relativt enkla modell förvånansvärt bra!
Exempel på räkning för A=60
Z = (60(1+0.007560^(-1/3)))/(1.983+0.0151760^(2/3)) = 27.1
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar