Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

294 frågor / svar hittades

Grundskola_7-9: Värme [1303]
Fråga:
Varför har vi väder?
/Ewa  A,  Högavång,  Olofström 1998-03-30
Svar:
Väder har vi därför att solen strålar och värmer upp både jorden och atmosfären. När luften blir varmare så stiger den uppåt och då börjar det blåsa in mot det ställe där luften "lyfter". Regn har vi därför att vatten i hav och sjöar avdunstar när solen värmer.

Kort sagt: Vädret drivs av solens strålar som för med sig energi.


/GO 1998-03-31



Grundskola_4-6: Värme [1321]
Fråga:
Kan månskäran se ut att "ligga" sett från Sverige? Cypern?

En barometer mäter lufttryck och en hygrometer luftfuktighet.
Varför står det torrt, fuktigt osv på en barometer?
/Kristina  W,  Helenelundsskolan,  Södertälje 1998-04-01
Svar:
I Sverige ser månskäran alltid ut att "stå upp" med bara en liten lutning.
Om man kommer närmare ekvatorn så lutar månskäran alltmer. Vid ekvatorn
ser månskäran antingen ut som en båt eller som en mössa.


Experiment Tag en jordglob, en stark lampa (solen) och en
bordtennisboll
(månen). Kan Ni se hur månen ser ut från Sverige, Cypern och vid ekvatorn?
Tips: Luta på huvudet!


Fundera När månen ser ut som ett komma är den "ny" (dvs den kommer).
Hur är det i Sydafrika?


Det står torrt och fuktigt på barometern därför att det normalt är torrt
vid
högtryck och regnar vid
lågtryck.


/GO 1998-11-28



Gymnasium: Värme [1325]
Fråga:
När man hettar upp en metall som t ex järn, så emitteras strålning från den upphettade järnbiten. Antag man kunde hetta upp biten så pass mycket att man passerar våglängden för synligt ljus, utan att denna smälter, vad ser betraktaren då?
/Karl  A,  Katedralskolan,  Växjö 1998-04-01
Svar:
Ju varmare järnbiten blir desto mer blåaktigt blir ljuset. Dessutom ökar intensiteten på ljuset hela tiden.. Betraktaren ser alltså ett intensivt blåaktigt sken.

Studera Du kan se detta ljus om du tittar på en mycket varm stjärna. Gå ut en klar kväll med en kikare och sök upp en stjärna som lyse med blått sken.


/GO 1998-04-02



Grundskola_4-6: Värme [1341]
Fråga:
hej!!! Vi har en liten fråga vi skulle vilja veta hur hög temperaturen i ett vanligt ljus är. (Tack på för hand) mvh Gustav Nordh
/Gustav  N,  Stockaryds Skola,  Stockaryd 1998-05-07
Svar:
Temperaturen i en vanlig ljuslåga kan bli ca 1200 grader Celsius.

Fundera Var tror Du lågan är som varmast?

 
/GO 1998-05-20



Gymnasium: Värme - värmeöverföring/transport [1355]
Fråga:
Jag och några vänner har diskuterat följande problem i några år, och tänkte att vi nu äntligen skall få ett korrekt svar.
Om man häller vatten på ett bastu aggregat, blir tempraturen i bastun då högre eller lägre?
/Jesper  N,  Sven Erikson skolan,  Borås 1998-05-10
Svar:
Temperaturen blir lägre eftersom vattnet kyler aggregatet. Å andra sidan
så ökar luftfuktigheten, vilket gör att temperaturen känns högre. Anledningen
är att effektiviteten i värmeöverföringen till kroppen blir högre
med högre luftfuktighet.
/Peter Ekström 1998-05-10


Grundskola_7-9: Värme [1389]
Fråga:
Jag har hört att om man kyler ned vatten till minusgrader väldigt fort så förblir det flytande. Men om man sedan lägger t.ex en pinne i vattnet så fryser det. Stämmer detta?
/Martin  E,  Bergunda,  Växjö 1998-05-17
Svar:
Ja, det stämmer. När man kyler är det inte viktigt att det går snabbt utan det rätta uttrycket är snarare att man kyler försiktigt. Det innebär att det inte ska vara någon rörelse i kärlet och värmen tas bort sakta och försiktigt. Då får man underkylt vatten. Temperaturen är under noll men vattnet har ändå inte frusit till is. En mycket liten påverkan, till exempel att man nuddar med en pinne gör att vattnet plötsligt fryser.

Försök Det är ganska svårt att göra detta försök men man kan pröva med att sätta ut ett fat med vatten på ett lugnt ställe utomhus när det ska bli nattfrost.


/GO 1998-11-28



Gymnasium: Värme [1397]
Fråga:
Är värme transport av energi eller den totala rörelsemängden av partiklarna? Litteraturen verkar vara oense om detta eller är det jag som har missförstått termodynamiken?
/Klaus  S,  LHS,  Stockholm 1998-05-18
Svar:
Värme är energi som övergår mellan två kroppar när de sätts i termisk kontakt med varandra.

Mer konkret: Tag en varm och en kall kropp. Låt kropparna vara tätt tillsammans. Den kalla blir då varmare (dess inre energi ökar) medan den varmare svalnar av (inre energin minskar). Den energi som övergått från den varmare till den kallare kroppen kallas värme.

Fundera Vilka sambande gäller mellan värmet och ändringen i inre energi hos de båda kropparna.


/GO 1998-05-28



Gymnasium: Värme [1405]
Fråga:
Jag undrar hur det kan komma sig att man kan stoppa ned fingrarna i smält bly?
Detta är tydligen ett välkänt fenomen, det fungerar dock inte med
alla metaller har jag hört.
Kan det ha något med värmekonduktivitet att göra?
/Hugo  E,  Kungshögaskolan,  Mjölby 1998-05-19
Svar:
För att man ska kunna stoppa ner fingrar i smält bly måste man vara fuktig om handen.
Det bildas då ett isolerande skikt av vattenånga mellan handen och blyet.


Experiment Droppa vatten på en varm platta. Man kan då se att den lyfts
av ett tunt skikt av vattenånga. Droppen "lever" också länge vilket
beror på att ångan isolerar effektivt.


Varning gör inte experimentet med flytande bly!


/GO 1998-08-13



Gymnasium: Värme - Illustrerad Vetenskap [1449]
Fråga:
Läste i en Illustrerad Vetenskap att man får vatten att koka snabbare om man startar med kallt vatten jämfört med varmt vatten. Hur kan det stämma? Borde det inte vara mängden energi som måste tillföras som bestämmer hur länge det tar, dvs längre tid för att tillföra mer energi till det kalla vattnet. Det varma vattnet behöver bara lite energi och kokar därför snabbare.
/Mikael  S,  Palmcrantz,  Östersund 1998-05-28
Svar:
Du har säkert rätt och Illustrerad Vetenskap har nog tagit miste eller så har du missförstått vad dom sa. 
/KS 1998-09-18


Gymnasium: Värme [1509]
Fråga:
Jag vill veta lite om vattenånga: Hur förklarar man vad som menas med ångans "kritiska punkt" och vilken är värmekapacitiviteten för vattenånga ? Hälsningar, Lars
/Lars  T,  Friaborgsskolan,  Simrishamn 1998-09-29
Svar:
Den kritiska punkten ar det tryck och temperatur, där det inte längre är någon skillnad mellan flytande och gasformigt (vattenånga) vatten.  För vatten är det kritiska trycket 22.0 MPa och den kritiska temperaturen 347oC. Vad gäller värmekapaciteten kan man inte svara med ett siffervärde, den beror bl. a. på tryck och temperatur.
/KS 1998-09-29


Sida 8 av 30

Föregående | Nästa

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar