Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
294 frågor / svar hittades
Gymnasium: Värme [8749]
Fråga:
Hur kommer det sig att stenar spricker när man först värmer dem och
sedan kyler av dem, som man gjorde förr i gruvor?
/Eric H, 2001-09-28
Hur kommer det sig att stenar spricker när man först värmer dem och
sedan kyler av dem, som man gjorde förr i gruvor?
/Eric H, 2001-09-28
Svar:
Sten leder värme ganska dåligt. Man fick elda ganska länge för att värmen skulle
tränga in. Hela den varma bergmassan svällde på grund av längdutvidgningen.
När man sedan sprutade vatten på det heta berget, kyldes ytskiktet
ganska snabbt, medan berget längre in fortfarande var varmt. Ytskiktet krymper
medan berget längre in ännu är uppsvällt. Då spricker ytskiktet.
/KS 2001-10-02
Sten leder värme ganska dåligt. Man fick elda ganska länge för att värmen skulle
tränga in. Hela den varma bergmassan svällde på grund av längdutvidgningen.
När man sedan sprutade vatten på det heta berget, kyldes ytskiktet
ganska snabbt, medan berget längre in fortfarande var varmt. Ytskiktet krymper
medan berget längre in ännu är uppsvällt. Då spricker ytskiktet.
/KS 2001-10-02
: Värme [8786]
Fråga:
Om man häller kokhett vatten i ett dricksglas,
spricker det då och har det någon betydelse om
man har en metallsked i när man häller i vattnet.
Tack på förhand.
/Pia S, Märsta 2001-10-04
Om man häller kokhett vatten i ett dricksglas,
spricker det då och har det någon betydelse om
man har en metallsked i när man häller i vattnet.
Tack på förhand.
/Pia S, Märsta 2001-10-04
Svar:
Det där är en vanlig föreställning, men skeden har knappast någon betydelse.
Något lite kyler den vattnet, men knappast så mycket att det märks.
/KS 2001-10-04
Det där är en vanlig föreställning, men skeden har knappast någon betydelse.
Något lite kyler den vattnet, men knappast så mycket att det märks.
/KS 2001-10-04
Grundskola_7-9: Värme - miljöpåverkan [8823]
Fråga:
Kan man göra motorer som inte släpper ut lika mycket värmeenergi och mer
rörelsenergi?
På det viset skulle man spara bensin. Och värna om miljön
/Henrik T, Våxtorps skolan, Laholm 2001-10-10
Kan man göra motorer som inte släpper ut lika mycket värmeenergi och mer
rörelsenergi?
På det viset skulle man spara bensin. Och värna om miljön
/Henrik T, Våxtorps skolan, Laholm 2001-10-10
Svar:
Det finns en teoretisk gräns för den mekaniska
verkningsgraden i en termisk process.
Den ges av 1 - T1/T2, där T1 är den
lägsta temperaturen i processen och T2 är den högsta.
Man ökar verkningsgraden genom att öka skillnaden mellan temperaturerna.
Här finns kemiska och tekniska begränsningar.
/KS 2001-10-15
Det finns en teoretisk gräns för den mekaniska
verkningsgraden i en termisk process.
Den ges av 1 - T1/T2, där T1 är den
lägsta temperaturen i processen och T2 är den högsta.
Man ökar verkningsgraden genom att öka skillnaden mellan temperaturerna.
Här finns kemiska och tekniska begränsningar.
/KS 2001-10-15
Gymnasium: Värme - specifik värmekapacitet [8869]
Fråga:
1.Varför har vatten så hög specifik värmekapacitet?
2. Varför går det åt mer energi för att värma upp vatten än is?
Finns det något samband mellan smältpunkt och c?
/John T, Rudbeckianska, Västerås 2001-10-15
1.Varför har vatten så hög specifik värmekapacitet?
2. Varför går det åt mer energi för att värma upp vatten än is?
Finns det något samband mellan smältpunkt och c?
/John T, Rudbeckianska, Västerås 2001-10-15
Svar:
Många av vattnets märkliga egenskaper beror på vattenmolekylens stora
elektriska dipolmoment. Till exempel den höga värmekapaciteten.
Det är normalt att ett ämne har olika värmekapacitet i fast och i
smält form. Kolla svaren nedan! Slå gärna på vatten i
Nationalencyklopedin
. Där finns en bra artikel.
/KS 2001-10-15
Många av vattnets märkliga egenskaper beror på vattenmolekylens stora
elektriska dipolmoment. Till exempel den höga värmekapaciteten.
Det är normalt att ett ämne har olika värmekapacitet i fast och i
smält form. Kolla svaren nedan! Slå gärna på vatten i
Nationalencyklopedin
. Där finns en bra artikel./KS 2001-10-15
: Värme [8908]
Fråga:
Jag har en fråga angående växhuseffekten.
Det rä ju kortvågiga strålar som kommer in gemom atmosfären till jorden.
När de ska ut igenom på tillbakavägen är de långvågiga och kan inte inte
komma genom atmosfärens hinder.
Vad är det som gör att de blir långvågiga på utresan?
/lisa w, HIG, gävle 2001-10-18
Jag har en fråga angående växhuseffekten.
Det rä ju kortvågiga strålar som kommer in gemom atmosfären till jorden.
När de ska ut igenom på tillbakavägen är de långvågiga och kan inte inte
komma genom atmosfärens hinder.
Vad är det som gör att de blir långvågiga på utresan?
/lisa w, HIG, gävle 2001-10-18
Svar:
Våglängden är omvänt proportionell mot temperaturen hos det som strålar.
Det ljus som kommer in kommer ju från solen, som har en effektiv temperatur
på 6000 K. Våglängden blir ungefär 0.5 mm.
Det som strålar ut kommer ju från jorden, där temperaturen är
ungefär
300 K. Våglängden blir alltså 20 gånger längre än solljusets,
eller ungefär 10 mm.
/KS 2001-10-18
Våglängden är omvänt proportionell mot temperaturen hos det som strålar.
Det ljus som kommer in kommer ju från solen, som har en effektiv temperatur
på 6000 K. Våglängden blir ungefär 0.5 mm.
Det som strålar ut kommer ju från jorden, där temperaturen är
ungefär
300 K. Våglängden blir alltså 20 gånger längre än solljusets,
eller ungefär 10 mm.
/KS 2001-10-18
Gymnasium: Värme [9040]
Fråga:
Jag hörde av en bekant att det är möjligt att uppnå minus Kelvin, vilket också tekniska högskolan i Otnäs lär ha åstadkommit. De innehar för övrigt världsrekordet i låga temperaturer. Det skall ha gått till på det sättet att man leder en ström elektroner i en viss riktning i en mycket låg temperatur, så att alla elektroner snurrar åt samma håll. Sedan ändrar man riktning på strömmen så att hälften av elektronerna snurrar åt ena hållet och andra hälften i motsatt riktning, alltså total oordning. Detta borde alltså bli oändligt många Kelvin men av någon underlig matematisk orsak lär det ha blivit ca minus en pikokelvin. Kan detta stämma och kan ni i så fall förklara varför?
/Thomas B, Ekenäs Gymnasium, Ekenäs Finland 2001-11-07
Jag hörde av en bekant att det är möjligt att uppnå minus Kelvin, vilket också tekniska högskolan i Otnäs lär ha åstadkommit. De innehar för övrigt världsrekordet i låga temperaturer. Det skall ha gått till på det sättet att man leder en ström elektroner i en viss riktning i en mycket låg temperatur, så att alla elektroner snurrar åt samma håll. Sedan ändrar man riktning på strömmen så att hälften av elektronerna snurrar åt ena hållet och andra hälften i motsatt riktning, alltså total oordning. Detta borde alltså bli oändligt många Kelvin men av någon underlig matematisk orsak lär det ha blivit ca minus en pikokelvin. Kan detta stämma och kan ni i så fall förklara varför?
/Thomas B, Ekenäs Gymnasium, Ekenäs Finland 2001-11-07
Svar:
Man kan definiera absoluta nollpunkten på olika sätt. Om man tillåter
en viss egenskap (till exempel spinn) vara slumpmässigt orienterad,
kan man uppnå ett lägre energitillstånd genom att bringa denna
egenskap i ordning. Då kan man tala om negativ temperatur. För mera
detaljer, läs sajten nedan.
/KS 2001-11-07
Man kan definiera absoluta nollpunkten på olika sätt. Om man tillåter
en viss egenskap (till exempel spinn) vara slumpmässigt orienterad,
kan man uppnå ett lägre energitillstånd genom att bringa denna
egenskap i ordning. Då kan man tala om negativ temperatur. För mera
detaljer, läs sajten nedan.
/KS 2001-11-07
Gymnasium: Värme [9074]
Fråga:
Jag undrar varför man på bilen får is på rutorna på vintern?
Varför får man inte is på rutorna om man har parkerat under ett träd?
Vi har stått med bilen nära en sjö ett par gånger och då enbart fått
is på rutorna mot sjön, varför?
Tack på förhand.
/Daniel S, Uppsala 2001-11-12
Jag undrar varför man på bilen får is på rutorna på vintern?
Varför får man inte is på rutorna om man har parkerat under ett träd?
Vi har stått med bilen nära en sjö ett par gånger och då enbart fått
is på rutorna mot sjön, varför?
Tack på förhand.
/Daniel S, Uppsala 2001-11-12
Svar:
En klar natt blir det stark värmeutstrålning och det kyler bilen. Is bildas
lättast på de kallaste ställena. Ett träd skyddar, därför att det är
mycket varmare än världsrymden, och strålar tillbaka en del värme.
I det sista fallet gissar vi att vinden låg på från sjön.
/KS 2001-11-13
En klar natt blir det stark värmeutstrålning och det kyler bilen. Is bildas
lättast på de kallaste ställena. Ett träd skyddar, därför att det är
mycket varmare än världsrymden, och strålar tillbaka en del värme.
I det sista fallet gissar vi att vinden låg på från sjön.
/KS 2001-11-13
Gymnasium: Värme - utvidgning [9080]
Fråga:
Vad är volymutvidgningskoefficienten för vatten i intervallet 20 grader C
till 100 grader C? Jag har nämige från två olika källor fått värdena
0,18 10^-3 K^-1 och 0,21 10^-3 K^-1. Vilket är riktigt eller är det
något annat? Egentligen borde väll volymutvidgningskoefficienten vara
lite olika beroende av temperaturen.
/Petter L, Ekenäs Gymnasium, Ekenäs, Finland 2001-11-13
Vad är volymutvidgningskoefficienten för vatten i intervallet 20 grader C
till 100 grader C? Jag har nämige från två olika källor fått värdena
0,18 10^-3 K^-1 och 0,21 10^-3 K^-1. Vilket är riktigt eller är det
något annat? Egentligen borde väll volymutvidgningskoefficienten vara
lite olika beroende av temperaturen.
/Petter L, Ekenäs Gymnasium, Ekenäs, Finland 2001-11-13
Svar:
Vattnets volymsutvidgning är starkt temperaturberoende. I intervallet
0 - +4 oC är den negativ, det vill säga att vattnet krymper
med ökande temperatur. Över 4 grader är den positiv. Vid 20 grader är
den 0.207, vid 50 grader är den 0.457 och vid 100 grader är den
0.752. Alla siffror ska multipliceras med 10-3.
Fundera: Varför blir det tidigare is på en grund sjö jämfört med
en djup?
Om inte vatten haft denna underliga egenskap, hade sjöarna bottenfrusit
mycket snabbare. Det hade inte varit kul för fisken.
/KS 2001-11-13
Vattnets volymsutvidgning är starkt temperaturberoende. I intervallet
0 - +4 oC är den negativ, det vill säga att vattnet krymper
med ökande temperatur. Över 4 grader är den positiv. Vid 20 grader är
den 0.207, vid 50 grader är den 0.457 och vid 100 grader är den
0.752. Alla siffror ska multipliceras med 10-3.
Fundera: Varför blir det tidigare is på en grund sjö jämfört med
en djup?
Om inte vatten haft denna underliga egenskap, hade sjöarna bottenfrusit
mycket snabbare. Det hade inte varit kul för fisken.
/KS 2001-11-13
Gymnasium: Värme [9142]
Fråga:
Hur kan jag använda Newtons avsvalningslag för att lösa:
En kopp te (3 dl) avsvalnar från 80 till 75 grader på 30 sekunder.
Hur lång tid tar det för teet att erhålla temperaturen 40 grader?
Hoppas på svar denna gången!!!
Charlotte
/charlotte n, polhem, lund 2001-11-21
Hur kan jag använda Newtons avsvalningslag för att lösa:
En kopp te (3 dl) avsvalnar från 80 till 75 grader på 30 sekunder.
Hur lång tid tar det för teet att erhålla temperaturen 40 grader?
Hoppas på svar denna gången!!!
Charlotte
/charlotte n, polhem, lund 2001-11-21
Svar:
Det behövs en uppgift till för att man ska kunna lösa problemet,
nämligen rumstemperaturen. Newtons avsvalningslag säger ju att
avsvalningstakten är proportionell mot temperaturskillnaden.
De första uppgifterna, tillsammans med rumstemperaturen, kan
användas för att bestämma denna konstant. Avsvalningslagen
ovan är i själva verket en differentialekvation uttryckt i ord.
Lösningen till denna ekvation är en exponentialfunktion, där samma
konstant ingår.
/KS 2001-11-21
Det behövs en uppgift till för att man ska kunna lösa problemet,
nämligen rumstemperaturen. Newtons avsvalningslag säger ju att
avsvalningstakten är proportionell mot temperaturskillnaden.
De första uppgifterna, tillsammans med rumstemperaturen, kan
användas för att bestämma denna konstant. Avsvalningslagen
ovan är i själva verket en differentialekvation uttryckt i ord.
Lösningen till denna ekvation är en exponentialfunktion, där samma
konstant ingår.
/KS 2001-11-21
Gymnasium: Värme - meteorologi [9163]
Fråga:
vi undrar om snön som ligger på marken påverkar temperaturen i luften
(kyler el. värmer). Om man bortser från vindar.
Och vi förutsätter att alla väderförhållanden är desamma,
oavsett om det är snö eller inte.
/Karin S, Furuhedsskolan, Kalix 2001-11-22
vi undrar om snön som ligger på marken påverkar temperaturen i luften
(kyler el. värmer). Om man bortser från vindar.
Och vi förutsätter att alla väderförhållanden är desamma,
oavsett om det är snö eller inte.
/Karin S, Furuhedsskolan, Kalix 2001-11-22
Svar:
Snö reflekterar det mesta av solljuset, medan snöfri mark absorberar det
mesta. Marken värms då upp, som i sin tur värmer luften. I infrarött ljus
är snö faktiskt ganska svart, så en klar natt strålar snön ut mycket.
Det blir kallt nära marken. Å andra sidan är snö ganska bra värmeisolator,
så marken under snön blir inte så kall.
Fundera: Varför ser man inga cumulusmoln (vackertvädermoln) på vintern?
/KS 2001-11-22
Snö reflekterar det mesta av solljuset, medan snöfri mark absorberar det
mesta. Marken värms då upp, som i sin tur värmer luften. I infrarött ljus
är snö faktiskt ganska svart, så en klar natt strålar snön ut mycket.
Det blir kallt nära marken. Å andra sidan är snö ganska bra värmeisolator,
så marken under snön blir inte så kall.
Fundera: Varför ser man inga cumulusmoln (vackertvädermoln) på vintern?
/KS 2001-11-22
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar