Svar:
Fysikaliskt sett finns egentligen inte kyla. Den naturliga temperaturskalan
är kelvin och där finns inga minusgrader. Det är alltså mer eller
mindre varmt.

Den lägsta temperaturen (egentligen absoluta nollpunkten) har man uppnått
i ett Bose-Einsteinkondensat, kolla svaren nedan.
/KS 2000-12-08

Svar:
Vatten är ett ämne med många märkliga egenskaper. Kolla svaren nedan!
Du kan också slå på vatten och is i Nationalencyklopedin.
Där finns mycket intressant att läsa.
/KS 2000-12-07

Svar:
Man är ganska överens om att den globala temperaturen ökat 0.55 ^oC
sedan 1860, och att hela 0.36 ^oC av detta har skett de senaste
30 åren. Det går naturligtvis inte att bevisa att det inte är en
naturlig variation, men förloppet stämmer väl med ökning av växthusgaser.
Den varma hösten och förvintern i Sverige år 2000 är med all
sannolikhet en naturlig variation.
/KS 2000-12-13

Svar:
Fast, flytande, gasformig. Tänk på is, vatten, vattenånga. Det typiska
vid övergången är att det går åt, eller produceras energi. Fenomenet
kallas fasövergång.

Ibland räknas också plasma som ett aggregationstillstånd.
Likaså skulle den &34;degenererade&34; materien som finns i vita dvärgstjärnor
och neutronstjärnor kunna räknas som nya tillstånd. Ytterligare
ett, kvark-gluon plasma letar man som bäst efter. Det går bra att
söka på de feta orden i denna databas.

Nationalencyklopedin har en bra artikel.
/KS 2000-12-14

Svar:
Värmekapaciteten för luft under konstant tryck är 1.0 kJ per kg och grad.
1 m³ väger ungefär 1.3 kg. Nu bör du kunna räkna ut det.
Realstiskt blir blir det ändå inte. Det är inte bara luften som ska värmas,
utan också bilens inredning.
/KS 2000-12-19

Svar:
Den luft man andas ut är mättad med vattenånga. Mättnadstrycket vid
37 ^oC är 47 mb. Så mycket vattenånga kan luften innehålla
vid kroppstemperaturen. Vid 0 ^oC är mättnadstrycket bara

5 mb. När utandningsluften avkyls, faller mellanskilnaden ut som
flytande vatten (dimma).

Tänk på att vattenångan är genomskinlig och osynlig. Det som
syns är vattendropparna i dimman.
/KS 2000-12-14

Svar:
Träkol är varmt bara så länge det glöder. När man trampar på det, släcks det omedelbart (inget syre). Kol är poröst. Det innebär att det är en dålig värmeledare och har liten värmekapacitet. Allt detta gör, att den värmemängd som överföres till huden är så liten att den inte skadas.

Vatten har hög värmekapacitet och tar upp värme då det förångas, så våta fötter minskar värmen på fotsulan.

Se vidare Kolvandring och Firewalking.
/Peter E 2000-12-15

Svar:
Nästan alltid är det så, att det blir kallare ju högre upp man kommer.
Så kommer det ner en snöflinga, har den nästan säkert varit snöflinga
hela tiden. Däremot är det inte ovanligt att regn kommer från smält snö.
/KS 2000-12-19

Svar:
Vi förutsätter att det är klart väder. Taket är varmare än natthimlen. Det kommer alltså mer värmestrålning från
taket än från himlen. Om du mäter glasrutans temperatur i de två fallen, finner du att den är lägre under bar himmel eftersom nettoutstrålningen (strålning ut - strålning in) blir större.

Alla vet att det är det kallare när det är klart än när det är molnigt? Samma anledning - mindre strålning in eftersom den högre atmosfären är kallare! Om vi dessutom tar hänsyn till att en molnfri atmosfär har lite materia som strålar, kan man säga att natthimlens temperatur är 2.7 K - temperaturen hos den kosmiska bakgrundsstrålningen!

Samma effekt gör att snön smälter snabbare under ett träd än utanför - området nära trädet är varmare.
/KS/lpe 2001-01-12

Svar:
Den slocknar. Kolla svaren nedan!
/KS 2003-04-07