Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

749 frågor / svar hittades

Grundskola: Universum-Solen-Planeterna [266]
Fråga:
När slocknar solen?
1997-01-20
Svar:
Solen kommer fortsätta leva i sitt nuvarande tillstånd i ca 5 miljarder år till. Efter denna tid tar det nuvarande bränslet, väte, slut och solen utvecklas till en röd jätte. Som sådan kommer solen att lysa ytterligare några miljarder år. Sedan blir den en vit dvärg.
1998-11-10


Grundskola: Universum-Solen-Planeterna [270]
Fråga:
Jordens massa är enligt faktaböckerna 5,977 10(upphöjt till)24. Enligt Einstein är ju massa och energi ekvivalenta. Innebär detta att jordens totala energi är som som jag har skrivit här ovan, eller är detta enbart vilomassan, dvs rörelseenergin frånräknad?
1997-01-20
Svar:
Jordens totala energi är summan av dess "massenergi" och rörelseenergin. Som Du framställer det är inte rörelseenergin inräknad.
1998-11-10


Grundskola: Universum-Solen-Planeterna [271]
Fråga:
Hur stor är jordaxelns lutning? Varierar den?
1997-01-20
Svar:
22 grader. Den har varierat något under jordens historia.
1997-03-20


Grundskola: Universum-Solen-Planeterna [272]
Fråga:
Hur starkt är jordens eget magnetfält?

Är jorden magnetisk utanför atmosfären?

Påverkas magneters fall, som släpps från olika höjder?
1997-01-20

Svar:
Jordens magnetfält är inte särskilt starkt om man jämför med ett fält som man kan få från permanentmagneter. En vanlig magnet som man har för att klämma fast saker på kylskåpet har ett mycket starkare magnetfält än jorden har.

Däremot sträcker sig jordens magnetfält oerhört mycket längre ut, långt utanför atmosfären. Det finns så kallade van Allen bälten med laddade partiklar som rör sig "instängda" i jordens magnetfält på mycket hög höjd.

Om man släpper en vanlig järnbit och en magnet så faller de lika fort. Jordens magnetfält strävar endast att vrida magneten så att den kommer att vrida sig när den faller.
1998-11-10



Fråga:
Varför står det ibland att den geografiska nordpolen och den magnetiska nordpolen är på samma sida (Illustrerad vetenskap) och ibland att de är på
motsattsida.

Finns det sydsken, i så fall varför står det aldrig om det?
1997-01-20

Svar:
Det är så att polen på norra halvklotet är en magnetisk
sydpol men den kallas ofta lite slarvigt för den magnetiska nordpolen.

Ja, det finns sydsken men man kan bara se det på södra halvklotet och man måste åka långt söderut för att kunna se det.
1998-11-10



Grundskola: Universum-Solen-Planeterna [274]
Fråga:
Vilken temperatur är det på månen?

Är månen magnetisk?
1997-01-20

Svar:
Eftersom det inte finns någon atmosfär på månen så måste man tala om marktemperaturen. Denna varierar mycket mellan dag och natt. Enligt de uppgifter jag hittat, och som verkar rimliga, är temperaturen på natten ner till -170 grader medan den på dagen kan stiga till 120 grader.

Fundera: Hur lång är dag och natt på månen? Tänk på att månen alltid vänder samma sida mot jorden.

Månen har ett mycket svagt magnetfält.
1998-11-10



Fråga:
Jag undrar vad det är som får jorden att snurra och varför bibehåller den sin rotationshastighet?
1997-03-20
Svar:
Jorden snurrar därför att den bildades tillsammans med solen och de övriga planeterna ur ett gasmoln som snurrade. Den har alltså snurrat sedan den skapades. Den fortsätter att snurra på grund av sin tröghet. Det finns en effekt som gör att jordens rotation avtar, nämligen tidvatteneffekter som orsakas av månen. Så småningom kommer månen att gå runt jorden på ett dygn. Dygnet blir naturligtvis mycket längre då. Det dröjer flera miljarder år innan det här händer så kanske hinner solen dö innan dess.
1999-06-27


Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [449]
Fråga:
Hej, jag skriver ett specialarbete om tidspilen och om den verkligen finns. Nu undrar jag om ni har förslag på böcker som behandlar detta ämne.
1997-03-20
Svar:
Två böcker som jag kan rekommendera är Coveneys och Highfields “Tid utan ände“ och Hawkins “Kosmos“. Lycka till med ditt specialarbete!
1999-08-07


Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [450]
Fråga:
Jag har en fråga om svarta hål. Jag tänkte mig det att eftersom svarta hål belyses av andra stjärnor borde en del av dess ljus absorberas av hålet. Men vad händer med ljuset som är precis på gränsen till att absorberas eller att avböjas en bit. Borde inte detta ljus gå in i en bana runt hålet för att sedan träffa på andra fotoner i samma sits och kollidera med dem, så att en foton åker in i hålet och en lämnar det. (Till slut kommer det att bli så många fotoner att en kollision är oundviklig.) Kan man då upptäcka denna minimala strålning om den nu finns?
1997-03-20
Svar:
För en foton som kommer från en stjärna mot ett svart hål finns två alternativ: Antingen kommer fotonen innanför händelsehorisonten och då går den i en spiralformad bana in mot centrum av det svarta hålet eller passerar fotonen förbi i en avböjd bana. Fotonen kan aldrig "fastna" i en sluten bana runt det svarta hålet. Fotoner kolliderar inte med varandra eftersom det inte finns någon direkt kraftverkan mellan dem. Den form av strålning du tänker dig finns alltså inte.
1999-08-07


Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [451]
Fråga:
Kan svarta hål bli hur stora som helst? Vad händer om två svarta hål skulle krocka?
1997-03-20
Svar:
Ja. T ex i mitten av vissa galaxer har man observerat effekter som tolkas som att det finns stora svarta hål där. Ett sådant svart hål skulle kunna ha en massa på någon miljard solmassor. Om två svarta hål flyger mot varandra så kan två saker hända: Om de inte kommer så nära varandra att händelsehorisonterna överlappar varandra så ändras bådas bana något med de flyger isär som två svarta hål. Om de kommer så nära varandra att händelshorisonterna tränger in i varandra så sammansmälter de till ett enda svart hål.
1997-03-20


Sida 7 av 75

Föregående | Nästa

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar