303 frågor / svar hittades
Hej! Positiva och negativa partiklar växelverkar med varandra genom fotonutbyte. Eftersom rörelsemängden måste bevaras kommer den negativa partikeln att få en rekylhastighet när den sänder ut fotonen. Fotonen tas emot av den positiva partikeln som kommer få en liten hastighet riktad åt samma håll som fotonens hastighet. Enligt detta resonomang skulle partiklarna repellera varandra. Detta kan förklaras med osäkerhetsprincipen, men vad är det som säger att sannolikheten är större för att rörelsemängden ska vara riktad åt rätt håll? En annan förklaring jag har hört är att fotonen går som en bumerang. Hur förklarar man det? Hälsningar Anna.
/Anna O, Chapman, Karlskrona 1998-03-04
Den foton som utbytes är ingen "riktig" foton som har en egen energi utan en s k virtuell foton som "lånat" energi för ett kort ögonblick. Därför blir den åskådliga beskrivningen något missvisande. Det är egentligen bara en förenklad modell som man använder för att visualisera principen för växelverkan med hjälp av utbytespartiklar.
Vill man ha en bild (eller modell) som ger attraktion kan man föreställa sig att partiklarna "kastar bumerang" mellan sig.
Det viktiga är att inte hårddra beskrivningarna av fenomen som i grunden är helt olika från det vi observerar i vår nära omvärld.
/GO 1998-03-17
Hej!
Jag och min elev Johannes Edén undrar om det finns en enkel
beskrivning av vad ett Bose-Einstein-kondensat är...
Tar med tacksamhet emot svar på elev-nivå, resp. "lärar-nivå".
/Ã…ke Ã, Sundsta/Älvkullegymnasiet, Karlstad 1998-03-09
Det finns två olika typer av partiklar i naturen:
Dels elektroner,
protoner etc
som har halvtaligt spinn och som uppfyller Pauliprincipen. Detta
innebär att två partiklar
inte kan vara i samma kvanttillstånd. De kan inte heller vara i samma punkt. De
kallas för fermioner.
Dels finns det partiklar med heltaligt spinn (bosoner) som till exempel fotoner, alfapartiklar, He-atomer osv.
Dessa partiklar "bryr sig inte om" Pauliprincipen utan
tvärtom trivs de tillsammans och
vill helst av allt befinna sig i samma kvanttillstånd.
Det är bosoner som kan bilda ett Bose-Einstein-kondensat.
Ett liknande tillstånd
bildas av laserljus. Fotonerna stimuleras här av att alla
befinner sig i samma tillstånd (samma energi och
utbredningsriktning). I en vanlig gas av bosoner hindrar
värmerörelsen partiklarna
från att samlas i samma tillstånd. Sänker man däremot
temperaturen så inträffar
en plötslig övergång till ett Bose-Einstein-kondensat
där flertalet av partiklarna
är samlade i samma kvanttillstånd som är grundtillståndet.
De flesta av partiklarna har
då samma vågfunktion.
Förhoppningsvis kan denna beskrivning förstås av både lärare och elever!
Länk: 1997 års nobelpris i fysik tilldelades fysiker som utvecklat
tekniken att kyla gaser till mycket låga temperaturer.
På denna länk kan Du läsa om
detta: The Nobel Prize in Physics 1997
. Du finner också tips på annan litteratur.
Här är ett utdrag från Wikipedias definition:
)
/GO/lpe 2000-04-06
Hejsan !
Jag går i trean och ska skriva specialarbete om kärnfysik.
Jag undrar om ni har förslag på litteratur och hemsidor som jag
kan använda som källor. Helst källor med de senaste forskningsrönen.
Tack på förhand / Erika
/Erika S, Hedbergska, Sundsvall 1998-03-11
Hej Erika!
Det var trevligt att du vill göra ett specialarbete om kärnfysik. Det finns
flera spännande saker som du kan behandla och som handlar om kärnfysik:
1 Elementsyntes. Alla atomkärnor utom vätekärnan (= protonen) och
heliumkärnan och några få andra lätta kärnor fanns inte "från början"
utan har bildats inne i stjärnor och kastats ut i den interstellära
rymden när stjärnorna dör. De processer som leder till att atomkärnorna bildas kallas
för elementsyntes och är mycket intressanta. Är det inte spännande att
veta att
vi består av stjärnstoff?
2 Tillverkning av tunga ämnen som normalt inte finns på jorden.
I brandvarnare
finns det ett alfa-strålande preparat som har framställts på konstgjord väg.
På senare år har man kommit långt upp i det periodiska systemet
t o m ämne 112.
Alkemin är inte död! Det är bara kemister som tror att man inte kan tillverka
nya grundämnen. Det har vi fysiker kunnat länge!
3 Användning av radioaktiva isotoper inom medicinen. Detta är ett exempel på
de många viktiga praktiska tillämpningarna som finns av kärnfysiken.
Tyvärr så finns det ganska ont om populär litteratur om kärnfysik. Starta med Nationalencyklopedin som innehåller flera artiklar och som är aktuell.
Länk: The ABC's of Nuclear Science. På denna sajt hittar du en
introduktion till kärnfysiken.
När
du valt område så kan du kontakta oss igen så ska vi gärna hjälpa Dig!
Lycka till med Ditt arbete Erika!
/GO 2000-11-15
Man kan ju tillskriva ljus en ekvivalent massa. Allt det ljus som har strålat ut fån stjärnor under årmiljarder och inte absorberats ännu, bidrar dess massa till Universums massa med någon betydande del?
/Göran L, Tekniska Vuxengymnasiet, Göteborg 1998-03-12
Nej!
Energin till ljuset som strålar ut kommer från kärnreaktionerna inne i stjärnan. Vid sådana reaktioner är det endast en liten del av massan hos kärnorna som omvandlas till energi.
Uppgift Studera följande tänkta reaktion: Två protoner och två neutroner slår sig ihop och bildar en heliumkärna. Hur stor del av den ursprungliga massan har omvandlats till energi?
/GO 1998-03-22
Elektronmolnet i p-orbitalet ser ut som en 3-dimentionell åtta. Varför kolliderar inte elektronerna med kärnan när de byter sida i elektronmolnet? Om de inte kolliderar vad hindrar dem? Där finns ju krafter mellan elektronen och kärnan och vilken kraft får då elektronen att avvika från kärnan?
/Rikard N, Polhemskolan, Lund 1998-03-21
Elektronmolnet anger enligt kvantmekaniken sannolikheten för att finna
elektronen på en viss
plats. Elektronen har en mycket liten men ändlig sannolikhet att
befinna sig inne
i kärnan. Detta är helt naturligt och innebär inte att elektronen
&34;krockar&34; med kärnan.
Störst sannolikhet att befinna sig inne i kärnan har de inre
så kallade s-elektronerna.
/GO 2000-04-06
Hej. Jag har en fråga angående absorption- och emissionspektrum. Vad skulle hända om en gas med högre temperatur än en strålkälla, som producerade ett kontinuerligt spektrum, placerades framför strålkällan? Skulle det uppstå absorptionslinjer, eller skulle ett kontinuerligt spektrum erhållas? Varför? Tack på förhand.
/Mikael J, Göteborgs Universitet, Göteborg 1998-03-22
Även om gasens temperatur är hög så skulle det bli ett absorptionsspektrum. Atomerna i gasen kan absorbera ljus både om de befinner sig i sitt lägsta energitillstånd (grundtillståndet) och då de är exciterade.
Spektrallinjerna i absorptionsspektret blir breda på grund av Dopplereffekten om temperaturen är hög.
Försök Tag en liten spektrometer och titta på solljuset. Då ser du absorptionsspektrum från solens atmosfär. Denna atmosfär har ganska hög temperatur, åtminstone jämfört med temperaturer här på jorden.
/GO 1998-03-31
Har hört att man säger att det finns tolv grundpartiklar, men jag kan inte hitta någon uppställning som talar om vilka de är i så fall? Jag kan inte få ihop det på något sätt, jag tycker att det blir många fler även om man inte räknar med antipartiklarna. Fotonen, kvarkarna, de olika leptonerna och mesonerna borde vara med, men räknas även tex Higgs partikeln och liknande partiklar med?
/Gunnar O, Stenhamreskolan, Ljusdal 1998-03-26
Låt oss räkna de "riktigt" grundläggande partiklarna. Då tar vi inte med till exempel protonen, som består av tre kvarkar, och inte heller mesoner, som består av ett kvark-antikvarkpar.
Det finns 6 stycken kvarkar:
u (upp), d (ner), s (sär), c (charm), t (topp) och b (botten).
Det finns sex stycken leptoner:
elektronen och elektronneutrinon, myonen och dess neutrino samt tauonen och dess neutrino.
Dessa partiklar bygger upp all materia, både den som finns normalt och den som skapas i fysikens laboratorier.
Fundera Av vilka tre partiklar är all "normal" materia här på jorden uppbyggd?
Beräkna Kan Du räkna ut hur många kvarkar det finns i Din kropp?
Sedan finns det partiklar som är så kallade kraftförmedlare. De är:
Fotonen (elektromagnetisk kraft), W+, W- och Z0 (den svaga kraften) samt gluonen (den starka kraften).
Alla partiklarna som vi hittills räknat upp är påvisade experimentellt. Dessutom finns det två andra partiklar som många teorier förutsäger, nämligen Higgs-partikeln och gravitonen.
Precis som Du säger finns det också antipartiklar till alla partiklar.
/GO 1998-11-16
Vad är väteisotoper? Kan du berätta lite om dem?
Kan du berätta lite om deuterium och tritium?
/Johannes H, Ungärde Skola, Lima 1998-03-26
Atomer består av atomkärnor och elektroner som snurrar runt kärnan. Atomkärnor består i sin tur av neutroner och protoner. Neutronen har ingen laddning medan protonen är positivt laddad.
I "vanligt" väte så består kärnan av en enda proton. I väteisotopen deuterium finns det även en neutron i kärnan som alltså består av en proton och en neutron. Den enda praktiska skillnaden är att deuteriumatomen är ungefär dubbelt så tung som en vanlig väteatom. Det kallas ibland för "tungt väte". I tritiumkärnan finns ytterliggare en neutron.
/GO 1998-11-16
När man startar en kedjereaktion i en kokvattenreaktor använder
man sig av en långsam neutron, var kommer den allra första ifrån?
/Katrin A, Killebäck, Sandby 1998-03-31
Man startar genom att sätta in ett preparat som strålar ut neutroner.
/GO 1998-04-02
Jag har några frågor angående Pauliprincipen, vad innebär den?
Vad betecknar elektronernas olika kvanttal för något? Vad är ett
röntgenspektrum och hur uppkommer det?
/Cecilia K, Katedral, Växjö 1998-04-01
Enligt kvantmekaniken kan en elektron i atomens elektronkal endast befinna sig i vissa tillstånd. Enligt
Pauliprincipen kan två elektroner aldrig befinna sig i samma tillstånd.
Analogi Man placerar elektronerna i atomens elektronskal ungefär
som böcker i en bokhylla. På varje plats får det bara rum en bok.
Varje elektron har fyra olika kvanttal: n, l, m, ms.
Det är svårt att ge en exakt definition av dem på "gymnasiefysiknivå". Istället
får vi ge en enkel bild enligt Bohrs atommodell.
n betecknar antalet nollställen i den radiella vågfunktionen + 1.
l anger hur utdragen banan är.
m anger hur banans plan lutar.
ms anger om spinnet är upp eller ner.
Ett röntgenspektrum uppkommer om man lyckas ta bort en elektron från ett inre skal
i atomen. När någon av de yttre elektronerna "hoppar in" till den tomma platsen
så sänds en röntgenfoton ut.
/GO 1998-04-09
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar