Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
303 frågor / svar hittades
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor, Universum-Solen-Planeterna - accelerator, magnetism [719]
Fråga:
Vad är cyklotronfrekvens?
/maria e, vasagymnasiet, arboga 1997-10-24
Vad är cyklotronfrekvens?
/maria e, vasagymnasiet, arboga 1997-10-24
Svar:
Cyklotronfrekvens är den frekvens en partikel har i en cirkelbana med i ett homogent magnetfält B i en cyklotronaccelerator.
Från
mv2/r = Bev
och
T = 2p r/v = 1/f
härleds lätt cyclotronfrekvensen (antal varv per sekund)
f = Be/(2p m).
Övriga beteckningar:
v - elektronens hastighet
r - cirkelbanans radie
T - tid för ett varv
f - frekvensen (varv per sekund)
e - elektronens laddning
m - elektronens massa
Så länge massan inte ändras (dvs så länge vi inte behöver ta hänsyn till relativitetsteorin) är cyklotronfrekvensen oberoende av avståndet från centrum r. Se vidareCyclotron .
/LPE 1997-10-26
Cyklotronfrekvens är den frekvens en partikel har i en cirkelbana med i ett homogent magnetfält B i en cyklotronaccelerator.
Från
mv2/r = Bev
och
T = 2p r/v = 1/f
härleds lätt cyclotronfrekvensen (antal varv per sekund)
f = Be/(2p m).
Övriga beteckningar:
v - elektronens hastighet
r - cirkelbanans radie
T - tid för ett varv
f - frekvensen (varv per sekund)
e - elektronens laddning
m - elektronens massa
Så länge massan inte ändras (dvs så länge vi inte behöver ta hänsyn till relativitetsteorin) är cyklotronfrekvensen oberoende av avståndet från centrum r. Se vidare
/LPE 1997-10-26
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [721]
Fråga:
Protoner innehåller ju kvarkar, två upp- och en ner- ( 2/3 +2/3 -1/3 =3/3 =1 ) och blir på så sätt positiv.
Är det teoretiskt möjligt att i framtiden skjuta bort nerkvarken
och skjuta in en uppkvark till så att protonen skulle bli dubbelt så positiv ( 2/3 +2/3 +2/3 =6/3 =2 )?
Om detta skulle vara möjligt, skulle vi då få helt andra grundämnen ex. grundämnen med dubbelt så många elektroner som protoner?
/Henrik J, Park, Övik 1997-10-25
Protoner innehåller ju kvarkar, två upp- och en ner- ( 2/3 +2/3 -1/3 =3/3 =1 ) och blir på så sätt positiv.
Är det teoretiskt möjligt att i framtiden skjuta bort nerkvarken
och skjuta in en uppkvark till så att protonen skulle bli dubbelt så positiv ( 2/3 +2/3 +2/3 =6/3 =2 )?
Om detta skulle vara möjligt, skulle vi då få helt andra grundämnen ex. grundämnen med dubbelt så många elektroner som protoner?
/Henrik J, Park, Övik 1997-10-25
Svar:
Partikeln har observerats, men den har mycket kort livstid. Den kallas D++. Det var i själva verket upptäckten av en mängd sådana här s.k. baryoner
som gjorde att man hittade på kvarkteorin med de ovanliga
laddningarna. Det är först mycket senare som man sett direkta bevis
för tre partiklar som bygger opp neutroner och protoner.
Eftersom D++-partikeln
är instabil även inne i en kärna, så kan man inte bygga upp
några nya grundämnen. Även om man kunde, så skulle man få
samma grundämnen, eftersom deras egenskaper ges av laddningen
i kärnan.
/LPE 2000-04-06
Partikeln har observerats, men den har mycket kort livstid. Den kallas D++. Det var i själva verket upptäckten av en mängd sådana här s.k. baryoner
som gjorde att man hittade på kvarkteorin med de ovanliga
laddningarna. Det är först mycket senare som man sett direkta bevis
för tre partiklar som bygger opp neutroner och protoner.
Eftersom D++-partikeln
är instabil även inne i en kärna, så kan man inte bygga upp
några nya grundämnen. Även om man kunde, så skulle man få
samma grundämnen, eftersom deras egenskaper ges av laddningen
i kärnan.
/LPE 2000-04-06
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [722]
Fråga:
Är "C14-metoden" så pålitlig som många hävdar? Det verkar som om det finns otroligt mycket kritik mot den, vem ska man egentligen tro på? Om den är pålitlig, var kommer då all denna kritik ifrån? :)
/Carl-Johan S, Gärdesskolan, Gislaved 1997-10-25
Är "C14-metoden" så pålitlig som många hävdar? Det verkar som om det finns otroligt mycket kritik mot den, vem ska man egentligen tro på? Om den är pålitlig, var kommer då all denna kritik ifrån? :)
/Carl-Johan S, Gärdesskolan, Gislaved 1997-10-25
Svar:
14C-metoden är tillförlitlig - jag känner inte till någon kritik mot metoden som sådan. Om man känner 14C-halten i atmosfären som funktion av tiden (denna har varierat en hel del), om man antar att det inte sker något utbyte av kol med omgivningen när det levande materialet dör och om man kan bestämma halten i provet (för mycket gamla prov kan man använda acceleratormetoden och "räkna" atomerna), så är metoden korrekt. Vad man alltså kan säga är hur gammalt provet är. Att sedan tolka detta och dra t.ex. arkeologiska slutsatser, kan däremot vara lite mer osäkert.
/Peter Ekström 1997-10-26
14C-metoden är tillförlitlig - jag känner inte till någon kritik mot metoden som sådan. Om man känner 14C-halten i atmosfären som funktion av tiden (denna har varierat en hel del), om man antar att det inte sker något utbyte av kol med omgivningen när det levande materialet dör och om man kan bestämma halten i provet (för mycket gamla prov kan man använda acceleratormetoden och "räkna" atomerna), så är metoden korrekt. Vad man alltså kan säga är hur gammalt provet är. Att sedan tolka detta och dra t.ex. arkeologiska slutsatser, kan däremot vara lite mer osäkert.
/Peter Ekström 1997-10-26
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [726]
Fråga:
Vad är det som får elektronerna att kretsa runt kärnan? Varför förlorar den inte fart och faller in i kärnan? Går det inte åt energi för att hålla elektronerna i rörelse?
/Andreas P, Nolaskolan , Ö-vik 1997-10-26
Vad är det som får elektronerna att kretsa runt kärnan? Varför förlorar den inte fart och faller in i kärnan? Går det inte åt energi för att hålla elektronerna i rörelse?
/Andreas P, Nolaskolan , Ö-vik 1997-10-26
Svar:
Man kan jämföra elektronernas kretslopp kring kärnan med planeternas banor kring solen.
Man kan jämföra elektronernas kretslopp kring kärnan med planeternas banor kring solen.
Precis som för planeterna så behövs det ingen energi för att hålla igång rörelsen. Den förlorar alltså inte fart och faller in mot kärnan.
Det finns en stor skillnad mellan planeternas banor och elektronernas banor, nämligen att endast vissa banor är tillåtna för elektronerna. För att bestämma dessa banor måste man använda en avancerad matematisk beskrivning som kallas för kvantmekanik. När en elektron kommer i närheten av t ex en proton så måste den hamna i någon av de tillåtna banorna om den vill "göra sällskap" med protonen.
1997-11-06
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor - antimateria [746]
Fråga:
Snälla ni jag har letat och letat men ej funnit någon antimateria.
Kan inte ni skicka en liten bit?
/victor l, Källängen, Lidingö 1997-10-29
Snälla ni jag har letat och letat men ej funnit någon antimateria.
Kan inte ni skicka en liten bit?
/victor l, Källängen, Lidingö 1997-10-29
Svar:
Tyvärr finns det ingen antimateria som jag kan skicka.
Tyvärr finns det ingen antimateria som jag kan skicka.
Dessutom: Antimateria skickar man bara till riktiga ovänner för den
som öppnar paketet förintas!
1997-11-06
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [778]
Fråga:
Vad är joner?
/Mikael S, Mariebergsskolan, Karlstad 1997-11-07
Vad är joner?
/Mikael S, Mariebergsskolan, Karlstad 1997-11-07
Svar:
En jon kan vara antingen en atom eller en förening som har ett underskott eller överskott av elektroner. Om atomen/föreningen har ett överskott av elektroner så är jonen negativt laddad och om atomen/föreningen har ett underskott av elektroner så är jonen positivt laddad.
/katarina 1998-11-16
En jon kan vara antingen en atom eller en förening som har ett underskott eller överskott av elektroner. Om atomen/föreningen har ett överskott av elektroner så är jonen negativt laddad och om atomen/föreningen har ett underskott av elektroner så är jonen positivt laddad.
/katarina 1998-11-16
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [810]
Fråga:
Vad är det för skillnad mellan en molekyl och en atom?
/Malin & Mia F, sommarhemmet, Uddevalla 1997-11-14
Vad är det för skillnad mellan en molekyl och en atom?
/Malin & Mia F, sommarhemmet, Uddevalla 1997-11-14
Svar:
En atom besår av en atomkärna med ett moln av elektroner omkring. Den kan liknas vid en liten rund boll.
En atom besår av en atomkärna med ett moln av elektroner omkring. Den kan liknas vid en liten rund boll.
Molekyler får man om man sätter ihop två eller flera atomer.
Den bild ni kan ha av molekyler är att de är sammansatta av små bollar (alltså atomer) som klistrar mot varandra.
1998-11-16
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [820]
Fråga:
Hej. Är t.ex en järnmolekyl tyngre om den är elektriskt laddad än en oladdad ??
Och är massan olika för en laddad respektive oladdad järnmolekyl ??
/Mats J, fd elev Väggaskolan, Karlshamn 1997-11-18
Hej. Är t.ex en järnmolekyl tyngre om den är elektriskt laddad än en oladdad ??
Och är massan olika för en laddad respektive oladdad järnmolekyl ??
/Mats J, fd elev Väggaskolan, Karlshamn 1997-11-18
Svar:
Det är ingen större skillnad på massan hos en laddad och oladdad molekyl. En molekyl eller atom laddas genom att den förlorar eller tar upp en eller flera elektroner. Men elektronens massa är endast ca 1/2000 del av kärnpartiklarnas (neutronens eller protonens) massa.
Det är ingen större skillnad på massan hos en laddad och oladdad molekyl. En molekyl eller atom laddas genom att den förlorar eller tar upp en eller flera elektroner. Men elektronens massa är endast ca 1/2000 del av kärnpartiklarnas (neutronens eller protonens) massa.
Man kan knappast mäta masskillnaden mellan laddade och oladdade molekyler. För en jättemolekyl blir skillnaden ännu mindre.
Beräkna Bestäm massan för en laddad resp oladdad vattenmolekyl och DNA-molekyl!
1997-12-02
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [843]
Fråga:
Principen för laser bygger på stimulerad emission och att lasermaterialet befinner sig i en spegelresonator där ljuset reflekteras fram och tillbaka i mediet. Stimulerad emission betraktad med fotonmodellen inträffar när en foton med en energi motsvarande energiskillnaden mellan två tillstånd i en exciterad atom "stimulerar" atomen att återgå till den lägre nivån genom att sända ut en foton med samma energi. I litteratur beskrivs processen så att fotonen får samma energi och RÖRELSERIKTNING. Jag förmodar att det är en förenklad beskrivning av processen eftersom den emitterade fotonen borde ha en godtycklig rörelseriktning och därmed skulle enbart en del av den emitterade strålningen orsaka förstärkning. Finns det någon fysikalisk beskrivning av förstärkningsförloppet som tar hänsyn till rörelseriktningen hos det emitterade ljuset?
/Staffan S, Wargentinsskolan, Östersund 1997-11-21
Principen för laser bygger på stimulerad emission och att lasermaterialet befinner sig i en spegelresonator där ljuset reflekteras fram och tillbaka i mediet. Stimulerad emission betraktad med fotonmodellen inträffar när en foton med en energi motsvarande energiskillnaden mellan två tillstånd i en exciterad atom "stimulerar" atomen att återgå till den lägre nivån genom att sända ut en foton med samma energi. I litteratur beskrivs processen så att fotonen får samma energi och RÖRELSERIKTNING. Jag förmodar att det är en förenklad beskrivning av processen eftersom den emitterade fotonen borde ha en godtycklig rörelseriktning och därmed skulle enbart en del av den emitterade strålningen orsaka förstärkning. Finns det någon fysikalisk beskrivning av förstärkningsförloppet som tar hänsyn till rörelseriktningen hos det emitterade ljuset?
/Staffan S, Wargentinsskolan, Östersund 1997-11-21
Svar:
Den utsända fotonen får verkligen samma rörelseriktning som den foton som stimulerade atomen. De två bildar då "ett par" som har samma energi och rörelseriktning. Detta par har nu större sannolikhet att stimulera nya atomer att sända ut fotoner än vad enskilda fotoner har.
Den utsända fotonen får verkligen samma rörelseriktning som den foton som stimulerade atomen. De två bildar då "ett par" som har samma energi och rörelseriktning. Detta par har nu större sannolikhet att stimulera nya atomer att sända ut fotoner än vad enskilda fotoner har.
1997-12-02
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [844]
Fråga:
I en engelsk text om halveringstider från "Handbook of Chemistry and Physics" kommer texten "Isotopes are listed by chemical designation and atomic number. Isomers designated by addition of the superscript m" (sidan B-4). Vad betyder detta? Vad är en grundämesisomer? Tacksam för svar fortast möjligt!
/Per Magnus B, Thorildsplans gymnasium, Stockholm 1997-11-21
I en engelsk text om halveringstider från "Handbook of Chemistry and Physics" kommer texten "Isotopes are listed by chemical designation and atomic number. Isomers designated by addition of the superscript m" (sidan B-4). Vad betyder detta? Vad är en grundämesisomer? Tacksam för svar fortast möjligt!
/Per Magnus B, Thorildsplans gymnasium, Stockholm 1997-11-21
Svar:
En exciterat tillstånd är ett tillstånd i en kärna som ligger över grundtillståndet, dvs det har mer energi än det lägsta tillståndet. En isomer, eller isomeriskt tillstånd, är ett sådant exciterat tillstånd som dessutom har mycket lång livslängd (kan vara år och mera). En isomer sönderfaller antingen till grundtillståndet med utsändande av gammastrålning, eller också betasöderfaller det till en närliggande kärna.
/Peter Ekström 1997-11-21
En exciterat tillstånd är ett tillstånd i en kärna som ligger över grundtillståndet, dvs det har mer energi än det lägsta tillståndet. En isomer, eller isomeriskt tillstånd, är ett sådant exciterat tillstånd som dessutom har mycket lång livslängd (kan vara år och mera). En isomer sönderfaller antingen till grundtillståndet med utsändande av gammastrålning, eller också betasöderfaller det till en närliggande kärna.
/Peter Ekström 1997-11-21
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar