588 frågor / svar hittades
Fråga:
Hej!
Jag har ställt denna frågan en gång innan men jag har inte hittat nåt svar på den så här kommer den igen:
Om man skulle färdas snabbare än ljuset, skulle det då bli helt svart eller vad skulle hända??
/Erika H, Växjö 2002-03-31
Svar:
Tyvärr, alla frågor kan inte få svar, vi har inte resurser till det.
Din fråga har ett enkelt svar: Man kan inte färdas fortare än ljuset.
Sedan finns åtskilliga fenomen som fortplantar sig snabbare än ljuset.
Exempel på detta ges i svaren nedan.
/KS 2002-04-02
Fråga:
hejsan hoppas att man kan få ställa en
fika fråga som jag inte fick svar på idag.
Antag att man monterar en ljudkälla på ca 20 dB ex en fläkt. Sedan monterar man en till fläkt utav samma modell.
hur många decibel blir det då..
inte kan det bli 40 dB ??..
för tänk då vilket ljud alla myror i en stack skulle lämna ifrån sig enligt många bäckar små principen.
kan man aproximera fram någon faktor som ljudet höjs med??
för högre måste det väl bli eller??
/kristoffer J, västerås 2002-04-02
Svar:
Decibelskalan är ju logaritmisk, vilket innebär att en fördubbling innebär
en ökning med 3 dB, fyra gånger mer 6 dB, och så vidare.
dB = 20log(p/p
0)
p är ljudtrycket och p
0 = 20
mPa. Se vidare länk 1.
/KS 2002-04-03
Fråga:
Hej!
Om jag vill att endast 1:a och 2:a ordningens spektrum ska synas
fullständigt då jag låter vitt ljus i våglängdsintervallet 400 nm - 750 nm
passera ett gitter, hur ska jag göra då? Jag vill inte att någon våglängd
från högre ordning skall förekomma. Går det över huvud taget?
Har det något att göra med gitterkonstanten?
Hoppas på ett snabbt svar, min fysiklärare kunde inte besvara frågan så jag
vänder mig till er för hjälp.
/Helena A, Karlstad 2002-04-03
Svar:
Det har med gitterkonstanten att göra, alltså avståndet mellan linjerna.
Ju större den är, desto fler av högre ordningens spektra uppträder.
/KS 2002-04-05
Fråga:
Hej
Om man har två punktformiga vågkällor som svänger i fas med varandra,
hur vet man hur många nodlinjer man får?
/Jenny F, Ljungby 2002-04-05
Svar:
Man kan ge ett exakt svar på denna fråga, men det skulle bli lite krångligt.
En tumregel är att det blir ungefär d/l
maxima och minima i varje kvadrant.
l är
våglängden och d är avståndet mellan vågkällorna.
/KS 2002-04-05
Fråga:
När man sticker hål på en uppblåst ballong kommer den att smälla,
men vad kommer gentligen smällen ifrån? Kan de tänkas vara så att
ballongen drar ihop sig så snabbt så den får luften att vibrerara
eller är det luften som pressas ut ur hålet som vibrerar. Problemet
verkar enkelt men jag kan inte finna ett säkert svar.
/Erik N, Östra Gym., UMEÅ 2002-04-09
Svar:
I ballongen råder övertryck. När ballongen spricker, fortplantar sig detta
övertryck som en ljudvåg, det smäller. Man kanske tycker att det lilla övertryck
som råder i ballongen inte skulle räcka för en ljudvåg. Förklaringen är
att vår hörsel är så oerhört känslig. Vi kan uppfatta ljudtryck på mindre
än en tusenmiljontedels (10-9) atmosfär.
/KS 2002-04-12
Fråga:
Hur fungerar ett par glasögon? Tack på förhand.
/Ida O, Jonstorpskolan, Jonstorp 2002-04-10
Svar:
Närsynthet:
Ögat är för "långt", så att bilden hamnar framför näthinnan, se nedanstående bild. Med en negativ lins kan man få bilden att hamna på näthinnan. Se
Närsynthet
. Under
NärsynthetNärsynthet_i_Kina
sägs att närsyntheten delvis kan orsakas av att ungdomar överanstränger ögat med inomhusaktiviteter. Se även
MyopiaCauses. Som man brukar säga, "lagom är bäst".
Översynthet:
Ögat är för "kort" och bilden hamnar bakom näthinnan. Med en positiv lins kan man få bilden att hamna på näthinnan. Översynthet är ofta kopplad till ålder - linsen blir med tiden mindre flexibel och kan inte fokusera på närliggande föremål. Se
Översynthet
.
Astigmatism:
Ögat är "tilltryckt" så att brännvidden i vertikalled och horisontalled är olika. Detta kan också korrigeras. Se
Astigmatism
.
Vill du veta mera om glasögon, se
glasögon och
glasögon
.
För mer information om brytningsfel och korrektion med laser, se nedanstående länkar.

/Peter E 2002-04-11
Fråga:
Elektromagnetisk strålning -Hur farlig är den
Finns det satta gränsvärden exv. i undervisningslokaler
Hur påverkar elektromagnetisk strålning oss när det gäller mobiltelefoni
/Inger L, Komvux i Lidköping, Lidköping 2002-04-10
Svar:
Elektromagnetisk strålning kan vara så mycket beroende på energin.
Gammastrålning, röntgenstrålning, ultraviolett ljus, synligt ljus,
infrarött ljus, värmestrålning, mikrovågor, radiovågor.
De olika formena av strålning har olika effekt på levande organismer.
Vi hänvisar till
Strålsäkerhetsmyndigheten
för närmare information.
/KS 2002-04-12
Fråga:
Hej! Vet ni hur värmekänsliga kameror fungerar?
Hur fungerar funktionen i t ex digitala videokameror som kan filma i mörkret?
/Johan E, Staffanskolan, Ljusne 2002-04-12
Svar:
Den första sajten visar en kommersiell värmekamera, baserad på UFPA teknik.
Detta står för Uncooled Focal Planar Array. Det är en sorts CCD-kamera,
där man har en värmekänslig CCD. Elementen består av bariumstrontiumtitanat
((Ba,Sr)TiO
3). Vill du ha mera tekniska detaljer, kan du gå till
den andra sajten (på engelska).
/KS/lpe 2002-04-12
Vad är det som händer med rösten när man
andas helium?
Fråga:
Vad är det som händer med rösten när man
andas helium?
/jan w, sommarhämsskolan, uddevalla 1997-11-21
Svar:
Låt oss se hur en orgelpipa med längden L fungerar.
Eftersom pipan är stängd
i ena ändan och öppen i den andra, så är
den fundamentala (längsta)
våglängden
l=4L,
eftersom vi måste ha en nod (ingen svängning) i
den slutna ändan och en antinod (maximal
svängning) i den öppna.
Det är viktigt att komma ihåg, att
våglängden bestäms av pipans
längd, och alltså är oberoende av vilken
gas man blåser med.
Ljudhastigheten är däremot olika
i olika gaser. Ljudhastigheten i helium är 2.6 gånger högre än luftens.
Ljudhastigheten är proportionell mot molekylernas medelhastighet, som
i sin tur är proportionell mot roten av absoluta temperaturen. En typisk
luftmolekyl (kväve) är 7 gånger tyngre än en heliummolekyl (28/4 = 7).
Vid en given temperatur är medelenergin för luftmolekylerna lika med
medelenergin hos heliummolekylerna. Ur det får vi att kvoten
mellan ljudhastigheterna blir:
(7)1/2 = 2.6
För alla vågrörelser gäller sambandet
att utbredningshastigheten
är våglängdenfrekvensen, dvs
v=lf.
Frekvensen som örat uppfattar blir
alltså f=v/l=
v/4L. Eftersom ljudhastigheten i helium är
2.6 gånger så
hög som ljudhastigheten i luft, så kommer en
heliumfylld orgelpipa
att ha 2.6 gånger högre naturlig
frekvens än samma
pipa med luft. Människans talorgan fungerar ungefär som
en orgelpipa, och det är därför rösten ändras till
högre frekvenser när man andas in helium och pratar.
I fråga [15873] finns en demonstration av vad som händer om man i stället andas in en tung gas som svavelhexafluorid.
/PE/KS 2002-06-04
Varför blir man mer solbränd i en våt T-shirt än i en torr?
Fråga:
Varför blir man nästan lika solbränd i en våt T-shirt som utan.
Har det något med vattendropparna att göra, typ små prismor.
Jag skulle väldigt gärna få ett svar på detta. Tack på förhand.
/sandra j, komvux, uddevalla 2002-04-17
Svar:
Om en T-shirt ska fungera som skydd mot solen måste den reflektera så stor del som möjligt av (det farliga) solljuset. En torr, vit T-shirt fungerar bra som solskydd eftersom solljuset reflekteras flera gånger mot de torra fibrerna i tröjan. Resultatet blir att ljuset sprids, och tröjan set vit ut. (Detta är precis samma fenomen som gör att ett vanligt pappersark ser vitt ut.) En mycket liten del av solljuset går trots allt igenom, och därför blir man faktiskt solbränd även om man bär en tunn, vit T-shirt. Solskyddsfaktorn ligger runt 20-30.
Att en våt T-shirt inte reflekterar ljuset lika effektivt som en torr, framgår redan när man tittar på den. En våt, vit T-shirt blir ju genomskinlig! Det betyder alltså att en del av solljuset går igenom T-shirten och reflekteras först när det träffar på huden. En del av detta ljus gör dig solbränd.
Hur mycket ljus som reflekteras mot T-shirten avgörs av fibrernas, vattnets och luftens s.k. brytningsindex. Då ljus går direkt från luft till fibrer är ÄNDRINGEN i brytningsindex stor. Detta medför att en STOR del av ljuset reflekteras. Med vatten mellan fibrerna blir ändringen mindre och då blir också andelen reflekterat ljus mindre.
/KS/EN 2002-10-15