Svar:
Jo, man kan i princip tänka sig att ta bort ljud med motljud, men det är inte helt lätt. Ett ställe där man faktiskt försöker ta bort buller är i flygplan (fast i allmänhet bara i förstaklass-kabinen). Här kan man sätta på sig ett par hörlurar som på utsidan har små mikrofoner som registrerar vilket buller som finns på just den plats där du sitter. Detta ljud skickas till en apparat som skapar precis det "motljud" som behövs för att släcka ut bullret. (Man kan också säga att apparaten "vänder uppochner" på ljudsignalen.) Motljudet sänds sedan ut i dina hörlurar och det blir så gott som helt tyst. På fackspråk kallas fenomenet för "aktiv bullerreduktion". Se vidare Active_noise_control.
/KS/EN 2002-10-15

Svar:
Nej, det var inte Galileo som uppfann teleskopet, men han var den förste som använde det i astronomiska sammanhang. Det första teleskopet byggdes av en holländsk optiker omkring år 1600. Den 2 oktober 1608 diskuterade myndigheterna en patentansökan från Hans Lipperhey i Middelburg, länk 1 nedan.
Han fick senare avslag, eftersom konstruktionen redan var välkänd.

Länk 2 behandlar Galileos bidrag. Bilden visar två av Galileos teleskop som finns på ett museum i Florens. Se även Telescope, Refracting_telescope och Galileo_Galilei.

/KS/lpe 2000-02-09

Svar:
Det engelska ordet &34;mode&34; betyder i detta sammanhang ungefär &34;sätt&34;.
Moden för laserljuset beskriver det &34;sätt&34; som ljuset transporteras
genom en optisk fiber. Slå på fiberoptik i Nationalencyklopedin.
Där finns en bra beskrivning och bilder som illustrerar mod-begreppet.
/KS 2000-02-12

Svar:
Blommornas färg i ultraviolett spelar stor roll för insekterna. Det finns en
räka som kan se 3 olika färger i ultraviolett. Att den vanliga husflugan
känner infrarött har väl alla sett, utan att kanske tänka på saken. Den söker
ju sig till varma saker. Visst är det möjligt att göra målarfärg med pigment
som är aktiva i infrarött och ultraviolett. Om sådana finns på marknaden
känner vi inte till.
/KS 2000-02-12

Svar:
Om det första skiktet är en halv våglängd tjockt,
kommer ljuset från de båda ytorna
vara fasförskjutna med en hel våglängd. Då förstärker de varandra.
Det gäller alltså att räkna ut våglängden i det materialet.

Genom att lägga många sådana skikt ovanpå varandra, kan man uppnå en
reflexionsförmåga på 99.9999 %, men bara för en våglängd och en vinkel.
/KS 2000-02-13

Svar:

1. Varmt ljus, något som glöder. Glödande gas:
Solen, båglampa, natriumlampa(gul gatlampa), svetslåga.
Glödande fast ämne: wolframtråden i en glödlampa, glödande kol
(sot) gör att stearinljuslågan lyser.

2. Kallt ljus. Lysdiod, elektrisk energi omvandlas direkt till ljus.
Lysrör, ultraviolett ljus omvandlas till synligt med ett fluorescensämne.
På ett liknande sätt funkar en TV-skärm, fast där kommer energin från
en elektronstråle.
/KS 2000-03-28

Svar:
Sitter man uppe på ett berg eller en radiomast och har tur med vädret, kan man få se regnbågen sträcka sig runt hela cirkeln. Observatörens skugga är i centrum.

Vi ser en regnbåge eftersom ljuskällan (solen) är liten, i princip en punktkälla. Regnbågen är alltså en avbildning av en puntkälla i en massa vattendroppar. En utspridd ljuskälla skulle inte ge en bra uppdelning i färger. Detta är analogt till att man använder en smal spalt i ett spektroskop.

Regnbågen är alltså en cirkel med centrum 180^o från solen. Vanligen ser man två regnbågar, en starkare inre (vid 42^o, se nedanstående bild från Wikimedia Commons) och en svagare lite längre ut. Mellan dem är det mörkt (Alexanders band). Innanför den inre är det påtagligt ljust. Slå på regnbåge i Nationalencyklopedin eller titta på Wikipedias artiklar Rainbow och Regnbåge.

/KS/lpe 2000-02-14

Svar:
Är innerväggarna perfekta speglar, skulle ljuset i princip fortsätta studsa.
I verkligheten finns ju inga perfekta speglar, så i praktiken absorberas det
så småningom. Energin går till att värma upp speglarna lite.
/KS/lpe 2000-02-16

Svar:
Även om man hade perfekta speglar, finns ett fenomen som gör att ljuset
så småningom läcker ut (om speglarna inte är oändliga). Det fenomenet
är ljusets böjning, som ju beror på att ljuset är en vågrörelse.

Ganska långt har man i alla fall kommit vid gravitationsstrålningsobservatoriet
(vilket ord!) Laser Interferometer Gravitational Wave Observatory (LIGO). Där sitter speglar i änden på 4 km långa vacuumrör. De speglarna
har en reflexionsförmåga på 99.9999 % vid en viss våglängd.
Ljuset studsar här 1000-tals gånger innan det sprids.
/KS/lpe 2000-02-16

Svar:
Det är i allmänhet fråga om &34;ultraljudsradar&34;. En ultraljudspuls skickas ut,
och tiden tills ekot återvänder mäts.

Fundera: Vad händer när man fotograferar genom en glasruta?
/KS 2000-02-15