Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse - ytspänning [6601]
Fråga:
Hej!
Jag undrar vad är ytspänning för något
/Matilda L, Junedal, Jönköping 2000-11-11
Hej!
Jag undrar vad är ytspänning för något
/Matilda L, Junedal, Jönköping 2000-11-11
Svar:
I en vätska håller molekylerna ihop genom att de dras mot varandra.
Inne i en vätska dras en molekyl åt alla håll, men vid ytan dras en
molekyl mera inåt. Effekten blir den att vätskan strävar att minska
ytan. Det verkar nästan som vätskeytan hade ett elastiskt skinn
(så är det naturligtvis inte). En fri vattendroppe i tyngdlöst tillstånd
bildar en sfär (klotform). För en given volym har en sfär den minsta ytan. Läs också i Nationalencyklopedin
eller Wikipedia-artikeln Surface_tension . Den senare artikeln är ganska avancerad men innehåller flera bra bilder, bland annat nedanstående.
Experiment: Smeta ut lite smör på en plan yta, och skvätt på lite
vatten. På grund av tyngdkraften blir de inte klotrunda som i rymden.
Titta på de minsta vattendropparna! Även om de inte är klotrunda,
så är dom de mest krökta.
Ju större vattendroppen är desto mer betyder tyngdkraften,
och desto plattare blir den.
I en vätska håller molekylerna ihop genom att de dras mot varandra.
Inne i en vätska dras en molekyl åt alla håll, men vid ytan dras en
molekyl mera inåt. Effekten blir den att vätskan strävar att minska
ytan. Det verkar nästan som vätskeytan hade ett elastiskt skinn
(så är det naturligtvis inte). En fri vattendroppe i tyngdlöst tillstånd
bildar en sfär (klotform). För en given volym har en sfär den minsta ytan. Läs också i Nationalencyklopedin
eller Wikipedia-artikeln Experiment: Smeta ut lite smör på en plan yta, och skvätt på lite
vatten. På grund av tyngdkraften blir de inte klotrunda som i rymden.
Titta på de minsta vattendropparna! Även om de inte är klotrunda,
så är dom de mest krökta.
Ju större vattendroppen är desto mer betyder tyngdkraften,
och desto plattare blir den.
Gymnasium: Kraft-Rörelse - Arkimedes princip [6658]
Fråga:
Om man har en heliumballong i en bil som kör med hög hastighet,
hur beter sig ballongen vid hastig inbromsning?
/Göran P, Kristianstad 2000-11-16
Om man har en heliumballong i en bil som kör med hög hastighet,
hur beter sig ballongen vid hastig inbromsning?
/Göran P, Kristianstad 2000-11-16
Svar:
Man säger ju att heliumballongen stiger, därför att den är lättare än luft.
Men det är inte någon bra förklaring. Lufttrycket sjunker med höjden.
Det innebär att kraften på ballongens "undersida" blir större än kraften
på ballongens "ovansida". Om ballongens tyngd är mindre än skillnaden
mellan dessa krafter, stiger ballongen (Arkimedes princip).
I fallet med den inbromsande bilen,
kommer en horisontell gradient (variation) i lufttryck bildas i bilen.
Ballongen rör sig bakåt i bilen. Om man i stället accelererar rör ballongen sig framåt. Alltså tvärtom allt annat i bilen. Se länk 1 för en demonstration och förklaringar. Länk 2 innehåller fler filmade experiment.
/KS/lpe 2000-11-19
Man säger ju att heliumballongen stiger, därför att den är lättare än luft.
Men det är inte någon bra förklaring. Lufttrycket sjunker med höjden.
Det innebär att kraften på ballongens "undersida" blir större än kraften
på ballongens "ovansida". Om ballongens tyngd är mindre än skillnaden
mellan dessa krafter, stiger ballongen (Arkimedes princip).
I fallet med den inbromsande bilen,
kommer en horisontell gradient (variation) i lufttryck bildas i bilen.
Ballongen rör sig bakåt i bilen. Om man i stället accelererar rör ballongen sig framåt. Alltså tvärtom allt annat i bilen. Se länk 1 för en demonstration och förklaringar. Länk 2 innehåller fler filmade experiment.
/KS/lpe 2000-11-19
Gymnasium: Kraft-Rörelse [6670]
Fråga:
Som bekant är fotonens vilomassa lika med noll. Ändå har fotonen en hastighet,
energi och påverkas av gravitationsfält. Ett antagande som är inbyggt i den
klassiska fysik vi får lära oss i skolan är att massa ger gravitationskrafter
mellan olika föremål. Är det så det förhåller sig i kvantvärlden, t.ex.
att en elektron dras mot en neutron av en om än mycket liten kraft?
Antar man inte då att massan och gravitationskraften är direkt proportionella
mot varandra? Har fotonen en rörelsemängd? Betyder inte detta att den har en
massa så länge den är i rörelse vilket är det enda tillståndet fotonen kan ha?
Massan är lika med rörelsemängden delad på hastigheten vilket i fallet med
fotonen är c, eller hur? Man kan föreställa sig att man har en stark
gravitationskälla framför sig, och samtidigt att en foton är precis
mellan dig och källan.. Det borde väl leda till (med antagandet att
gravitationen inte är så stark att fotonen sugs in) att fotonen tar
längre tid att att nå fram till dig än c preskriberar...?
Hastighetsminskning är förbjuden så vad händer egentligen?
Och vidare: Om fotonen påverkas av gravitationsfält påverkar dom då inte
varandra?
Är fotonens energi direkt proportionell mot dess frekvens?
Finns det någon övre/undre gräns för vilken frekvens en foton får ha,
kosmisk strålning/radiovågor?
Tacksam för svar.
/David K, 2000-11-17
Som bekant är fotonens vilomassa lika med noll. Ändå har fotonen en hastighet,
energi och påverkas av gravitationsfält. Ett antagande som är inbyggt i den
klassiska fysik vi får lära oss i skolan är att massa ger gravitationskrafter
mellan olika föremål. Är det så det förhåller sig i kvantvärlden, t.ex.
att en elektron dras mot en neutron av en om än mycket liten kraft?
Antar man inte då att massan och gravitationskraften är direkt proportionella
mot varandra? Har fotonen en rörelsemängd? Betyder inte detta att den har en
massa så länge den är i rörelse vilket är det enda tillståndet fotonen kan ha?
Massan är lika med rörelsemängden delad på hastigheten vilket i fallet med
fotonen är c, eller hur? Man kan föreställa sig att man har en stark
gravitationskälla framför sig, och samtidigt att en foton är precis
mellan dig och källan.. Det borde väl leda till (med antagandet att
gravitationen inte är så stark att fotonen sugs in) att fotonen tar
längre tid att att nå fram till dig än c preskriberar...?
Hastighetsminskning är förbjuden så vad händer egentligen?
Och vidare: Om fotonen påverkas av gravitationsfält påverkar dom då inte
varandra?
Är fotonens energi direkt proportionell mot dess frekvens?
Finns det någon övre/undre gräns för vilken frekvens en foton får ha,
kosmisk strålning/radiovågor?
Tacksam för svar.
/David K, 2000-11-17
Svar:
Rörelsemängden är hf/c (h Plancks konstant, f frekvensen, c ljushastigheten).
Ljushastigheten i vakuum är alltid konstant. Vad som händer i ditt exempel
är att fotonen förlorar energi genom dopplereffekten (rödförskjutning),
alltså att f minskar.
/KS 2000-11-20
Rörelsemängden är hf/c (h Plancks konstant, f frekvensen, c ljushastigheten).
Ljushastigheten i vakuum är alltid konstant. Vad som händer i ditt exempel
är att fotonen förlorar energi genom dopplereffekten (rödförskjutning),
alltså att f minskar.
/KS 2000-11-20
Gymnasium: Kraft-Rörelse [6693]
Fråga:
Jag hade en liten fundering över vilken den konstanta hastighet en
järnkula skulle uppnå efter en tid om man släpper den från ett högt avstånd.
Jag får för mig att det kan bero på kulans radie, densitet,
men också ett visst motstånd i luften.
Jag kan inte hitta på nån formel på detta. Kan ni snälla hjälpa mig?
/Niklas P, Staffanskolan, Söderhamn 2000-11-20
Jag hade en liten fundering över vilken den konstanta hastighet en
järnkula skulle uppnå efter en tid om man släpper den från ett högt avstånd.
Jag får för mig att det kan bero på kulans radie, densitet,
men också ett visst motstånd i luften.
Jag kan inte hitta på nån formel på detta. Kan ni snälla hjälpa mig?
/Niklas P, Staffanskolan, Söderhamn 2000-11-20
Svar:
Det finns nog ingen enkel formel för detta. Vi kan hänvisa till en
intressant artikel i Scientific American (Januari 1997, sid 46)
som behandlar dessa problem.
Där diskuteras varför en golfboll ser ut som den gör.
/KS 2000-11-22
Det finns nog ingen enkel formel för detta. Vi kan hänvisa till en
intressant artikel i Scientific American (Januari 1997, sid 46)
som behandlar dessa problem.
Där diskuteras varför en golfboll ser ut som den gör.
/KS 2000-11-22
Gymnasium: Kraft-Rörelse [6783]
Fråga:
jag undrar vad som sker om man på en våg ställer ett timglas och låter
snaden rinna under tiden man väger timglaset.
Vad visar vågen under förloppet ?
/Jan D, v. gymn., västervik 2000-11-26
jag undrar vad som sker om man på en våg ställer ett timglas och låter
snaden rinna under tiden man väger timglaset.
Vad visar vågen under förloppet ?
/Jan D, v. gymn., västervik 2000-11-26
Svar:
Kul fråga. Tänk dig först att ett sandkorn faller.
Föst lättar timglaset en smula. När sandkornet landar, tyngs det ner en
smula. I medeltal hände inget. När kanske hundra sandkorn faller
varje sekund, kommer dessa effekter ta ut varandra, inget händer.
/KS 2000-12-05
Kul fråga. Tänk dig först att ett sandkorn faller.
Föst lättar timglaset en smula. När sandkornet landar, tyngs det ner en
smula. I medeltal hände inget. När kanske hundra sandkorn faller
varje sekund, kommer dessa effekter ta ut varandra, inget händer.
/KS 2000-12-05
Gymnasium: Kraft-Rörelse [6808]
Fråga:
Vad är det för skillnad mellan kinetisk och
potentionel energi?????
/Emil T, Karlberg, Mellerud 2000-11-29
Vad är det för skillnad mellan kinetisk och
potentionel energi?????
/Emil T, Karlberg, Mellerud 2000-11-29
Svar:
Tänk dig att du håller en sten i handen. Stenens potetiella energi är
proportionell mot höjden över marken. Kasta stenen rakt upp.
Då lägger du till kinetisk energi. Stenen fortsätter uppåt tills
den vänder. Då har all energi övergått till potentiell energi.
Stenen faller nedåt. Precis innan den når marken, har all energi
övergått till kinetisk energi.
/KS 2000-11-30
Tänk dig att du håller en sten i handen. Stenens potetiella energi är
proportionell mot höjden över marken. Kasta stenen rakt upp.
Då lägger du till kinetisk energi. Stenen fortsätter uppåt tills
den vänder. Då har all energi övergått till potentiell energi.
Stenen faller nedåt. Precis innan den når marken, har all energi
övergått till kinetisk energi.
/KS 2000-11-30
: Kraft-Rörelse [6824]
Fråga:
Med vilken hastighet påverkar gravitationen mellan olika kroppar varandra?
/Henrik D, stockholm 2000-11-30
Med vilken hastighet påverkar gravitationen mellan olika kroppar varandra?
/Henrik D, stockholm 2000-11-30
Svar:
Gravitationen fortplantas med ljusets hastighet.
/KS 2000-12-01
Gravitationen fortplantas med ljusets hastighet.
/KS 2000-12-01
Grundskola_1-3: Kraft-Rörelse [6829]
Fråga:
Mina elever frågar (och jag har inget bra svar!)
- hur kan man övervinna gravitationen och skapa "viktlöshet" på jorden?
(Dom har sett hur astronauter övar i kammare där gravitationen är upphävd).
Vad är förresten gravitation för slags kraft?
Tack på förhand!
Eva Ljung
/Eva L, Furuhällskolan, Mölnlycke 2000-11-30
Mina elever frågar (och jag har inget bra svar!)
- hur kan man övervinna gravitationen och skapa "viktlöshet" på jorden?
(Dom har sett hur astronauter övar i kammare där gravitationen är upphävd).
Vad är förresten gravitation för slags kraft?
Tack på förhand!
Eva Ljung
/Eva L, Furuhällskolan, Mölnlycke 2000-11-30
Svar:
Man kan inte säga att man upphävt gravitationen i en satellit. Man
befinner sig tyngdlöst tillstånd eftersom man är i fritt fall.
Den vedertagna teorin för gravitationen är den
allmänna relativitetsteorin. Sök på dessa begrepp i denna databas.
Var noga med stavningen!
/KS 2000-12-01
Man kan inte säga att man upphävt gravitationen i en satellit. Man
befinner sig tyngdlöst tillstånd eftersom man är i fritt fall.
Den vedertagna teorin för gravitationen är den
allmänna relativitetsteorin. Sök på dessa begrepp i denna databas.
Var noga med stavningen!
/KS 2000-12-01
Gymnasium: Kraft-Rörelse [6844]
Fråga:
hej-hej,
jag har en fråga som vi i klassen tvista länge om. vid hopp från en bro,
eller annan högt belägen punkt (ex. vid självmordsförsök) är det träffen
mot vattnet/marken som man dör av? eller har det med fallet att göra,
och inte smällen? och är det sant att det är hårdare att slå i vattenytan,
än marken? om det är dödande att hoppa från höga hus eller broar
(alltså om fallet/luftfärden är det farliga) hur man då hoppa bungijump?
tacksam för svar!! /berit
/berit k, heleneholm, malmö 2000-12-02
hej-hej,
jag har en fråga som vi i klassen tvista länge om. vid hopp från en bro,
eller annan högt belägen punkt (ex. vid självmordsförsök) är det träffen
mot vattnet/marken som man dör av? eller har det med fallet att göra,
och inte smällen? och är det sant att det är hårdare att slå i vattenytan,
än marken? om det är dödande att hoppa från höga hus eller broar
(alltså om fallet/luftfärden är det farliga) hur man då hoppa bungijump?
tacksam för svar!! /berit
/berit k, heleneholm, malmö 2000-12-02
Svar:
Jo, det är smällen mot vattenytan som skadar. Fysikaliskt kan man säga att
kroppen utsätts för en kraftig acceleration. Det är just skillnaden med
bungijump. Gummibandet gör inbromsningen (accelerationen) mycket mjukare.
Det är värre att landa på mark. Du kan hoppa i vatten från 10 meters
höjd (om vattendjupet är tollräckligt) utan att skadas, men ett hopp från
fjärde våningen klarar man knappast.
Fundera: Hur funkar bilbälte och krockkudde?
/KS 2000-12-05
Jo, det är smällen mot vattenytan som skadar. Fysikaliskt kan man säga att
kroppen utsätts för en kraftig acceleration. Det är just skillnaden med
bungijump. Gummibandet gör inbromsningen (accelerationen) mycket mjukare.
Det är värre att landa på mark. Du kan hoppa i vatten från 10 meters
höjd (om vattendjupet är tollräckligt) utan att skadas, men ett hopp från
fjärde våningen klarar man knappast.
Fundera: Hur funkar bilbälte och krockkudde?
/KS 2000-12-05
Gymnasium: Kraft-Rörelse - teleskop [6880]
Fråga:
Vilka krafter verkar på en roterande vattenyta.
Formen på den blir ju en parabol. Men jag har inte
lyckats härleda det utifrån gravitationskraften och
centrifugalkraften, vilket är de krafter som
jag själv kunnat härleda. Resultanten från de
krafter blir en kraft riktad snett nedåt. Och
av det blir det ingen parabol.
/Lars B, Pauli, Malmö 2000-12-07
Vilka krafter verkar på en roterande vattenyta.
Formen på den blir ju en parabol. Men jag har inte
lyckats härleda det utifrån gravitationskraften och
centrifugalkraften, vilket är de krafter som
jag själv kunnat härleda. Resultanten från de
krafter blir en kraft riktad snett nedåt. Och
av det blir det ingen parabol.
/Lars B, Pauli, Malmö 2000-12-07
Svar:
Det är riktigt att den resulterande kraften blir riktad snett nedåt,
men tänk på att ytan blir vinkelrät mot denna kraft.
Sajten nedan gör en korrekt härledning. Där illustreras också en
praktisk tillämpning av fenomenet: teleskopspeglar.
/KS 2000-12-07
Det är riktigt att den resulterande kraften blir riktad snett nedåt,
men tänk på att ytan blir vinkelrät mot denna kraft.
Sajten nedan gör en korrekt härledning. Där illustreras också en
praktisk tillämpning av fenomenet: teleskopspeglar.
/KS 2000-12-07
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar