Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

192 frågor / svar hittades

Gymnasium: Energi [950]
Fråga:
Hur fungerar dynamit?
/Maria  S,  Finnvedens gymnasium,  Värnamo 1998-02-05
Svar:
Själva sprängämnet är nitroglycerin. Genom att baka in det i en deg får man dynamit som tål slag så att det är enkelt att hantera.


1998-02-19



Gymnasium: Energi - Illustrerad Vetenskap [954]
Fråga:
hej, jag läste en intressant artikel i illustrerad vetenskap
om att använda väte som lagringsmedium för energi. Bl a stod det att Mercedes hade stora projekt på gång. Jag undrar
bara var man kan finna mer information om detta sätt att lagra
energi. Som jag personligen tycker verkar vara mycket bra trots riskerna som alltid finns när man har med väte att göra.

/Simon  J,  Tycho brahe,  helsingborg 1998-02-06
Svar:
Precis som du säger är väte ett mycket intressant alternativ förlagring av energi. Vätet kan man t ex få från solenergi eller kärnenergisom först omvandlats till elektrisk energi.

Det bästa sättet att lagra väte är inne i vissa metaller. Vätet "smiter in" ochlägger sig mellan atomlagren i metallen.

Fundera Hur kan vätet få rum mellan atomlagren i metallen?

Man kan köra en vanlig bilmotor nästan utan ändringar på vätgas.

Fundera: Vilka avgaser får man? Finns det något skadligt i dessa avgaser?

Försök: Försök konstruera en apparat som använder solenergi för att ur
vatten framställa vätgas. Bygg gärna en enkel version!



På länken nedanfinns mer information.

Länkar: http://education.lanl.gov/resources/h2/education.html
/GO/lpe 1998-03-01


Gymnasium: Energi, Kraft-Rörelse [963]
Fråga:
Om man klämmer ihop en fjäder ändras då vikten. Om det är så, så varför?

/Johnny  W,  Topelius Gymanasium,  Nykarleby 1998-02-09
Svar:
I princip, ja, eftersom massa och energi är ekvivalenta enligt
Einsteins formel E=mc2. När man klämmer ihop fjädern,
så ökar dess potentiella energi, och denna har alltså en massa.
Eftersom emellertid ljushastigheten i kvadrat (c2) är
mycket stor, så blir massökningen omätbar.

Fundera: Antag att en
fjäder
som väger 1 kg har en spänningsenergi på 1 joule. Vad blir
massdifferensen mellan den spända fjädern och samma fjäder
i sitt viloläge?

/Peter Ekström 2000-03-30



Gymnasium: Energi [964]
Fråga:
Jag undrar över två fysiologiska fenomen: osmos och
kapillärkraften. Hur är dessa två förenliga med
energiprincipen?
Jag tror mig förstå den grundläggande principen bakom osmos,
och den är ju i och för sig logisk. Men varifrån kommer
energin som får vattnet att gå &34;mot trycket&34; genom
membranet? Intuitivt tycker jag mig se en koppling till
termodynamik eller liknande, eftersom systemet går från
ordning till oordning, eller är bara en missupfattning?
Kapillärkrafen är däremot mer mystisk i mina ögon. Den har
uppenbarligen någon slags koppling till ytspänning. Men
varifrån kommer energin som behövs för att driva upp vattnet
i kapillärröret?
MvH Björn Smedman

/Björn  S,  Sjödalsgymnasiet,  Huddinge 1998-02-09
Svar:
Låt oss titta på kapillärkraften.


Med ytspänningen finns kopplad en viss energi. Genom att minska ytan så
minskar denna energi. Tänk på en molekyl inne i vätskan och jämför med en
molekyl vid vattenytan. Molekylen inne i vätskan är bunden till andra
molekyler på
alla sidor medan den vid ytan endast har grannmolekyler åt ett håll


Fundera Varför är en vätskedroppe sfärisk?
Betrakta nu en vätska som sugs upp i ett tunt rör. Vätskan minimerar den
totala energin som består av potentiell energi, ytenergi samt den energi som
kommer av kraftverkan mellan glas och vätska.


/GO 2000-03-30



Grundskola_7-9: Energi [987]
Fråga:
1.Vilket vindkraftverk i världen har högst produktionsförmåga?
/Hans-Erik  A,  Dammfriskolan,  Malmö 1998-02-12
Svar:
Det största vi känner till har en effekt på 3 MW vid vindstyrkan 15 m/s. Det finns kanske större men säkert inget över 10 MW.

 
/GO 1998-11-11



Fråga:
1.Vad är det som händer när ett kärnkraftverk exploderar?


2.Finns det inget annat ämne än uran, som är ofarlig, man kan använda?


3.Vad gör man med bi-produkten (Plutonium?).

/Alexander  K,  dammfriskolan,  malmö 1998-02-12

Svar:
1. Ett kärnkraftverk kan inte explodera som ett kärnvapen.
Däremot kan man få en härdsmälta. En sådan inträffar om kylningen inte
räcker till så att
själva härden blir överhettad och smälter. Den kan då skada
reaktorinneslutningen samtidigt som det kan ske ångexplosioner.
Detta kan ge upphov till att radioaktiva ämnen kan spridas utanför inneslutningen.
Det har inträffat två större olyckor med kärnkraftverk. I USA ("Three MileIsland") och i Tjernobyl. I USA så skedde en partiell härdsmälta, det vill
säga endel av härden smälte men allt radioaktivt material blev kvar inne i reaktortanken.I Tjernobyl överhettades en del av bränslet och det skedde en ångexplosionoch förmodligen också en vätgasexplosion. Dessa "vanliga" explosioner spred ut en stor mängd radioaktivt material.

I Three Mile Island stoppades nästan all radioaktivtet av reaktorinneslutningen, varför inga skador uppkom på omgivningen. I Tjernobyl saknades reaktorinneslutning, och stora mängder radioaktivitet kom ut i omgivningen och spreds med vindar över stora delar av Europa.

2. Det finns några andra ämnen som man kan använda som bränsle i ett kärnkraftverk. Det
är inte uranet som är farligt utan de nya ämnen som bildas inne i kärnreaktorn.


3. Man kan antingen upparbeta det och använda det igen i bränslet eller så tar man
det till slutförvaring.

Se vidare Chernobyl_disaster, Three_Mile_Island_accident och länk 1.

Länkar: http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/5173310.stm
/GO/lpe 1999-03-01


Grundskola_7-9: Energi - kärnvapen [994]
Fråga:
Hur kan det vara skillnad mellan en atombomb och ett kärnkraftverk?

/rickard  t,  gylleskolan,  borlänge 1998-02-12
Svar:
Den stora skillnaden är att i atombomben sker kärnreaktionerna mycket snabbt och
okontrollerat sedan de satts igång. I kärnkraftverket däremot så sker alla
reaktioner långsamt, under kontroll.


För att förklara varför det är så måste vi först kortfattat berätta vad som händer vid de
kärnreaktioner som förekommer både i bomben och i kärnkraftverket.


När en urankärna träffas av en neutron så kan den med stor sannolikhet sönderfalla i
två nästan lika stora delar. Detta kallas för fission eller kärnklyvning.
Sannolikheten
för att en neutron ska träffa urankärnan ökar drastiskt om neutronen rör
sig sakta. Vid
kärnklyvningen sändes det också ut nya, fria neutroner som rör sig snabbt. Dessa kan orsaka nya
kärnklyvningar vilket leder till en kedjereaktion.


I kärnvapen ("atombomb") har man en blandning av olika uranatomer som är
sådan att
kedjereaktionen kan underhållas av de snabba neutronerna. I en kärnreaktor har man
en bränslesammansättning som är sådan att de snabba neutronerna inte kan
hålla igång en kedjereaktion. Istället har man ett speciellt moderatormaterial (ofta vatten) som bromsar in de snabba
neutronerna så att en kedjereaktion både kan hållas igång och kontrolleras.

Länkar: http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4rnvapen
/GO 1998-11-11


Skulle man kunna använda sig av tyngdkraften på något sätt som energikälla?

Gymnasium: Energi, Kraft-Rörelse - vattenkraft [1022]
Fråga:
Jag undrar om man skulle kunna använda sig av tyngdkraften på något sätt som energikälla.
/Ludvig  H,  De la Gardie,  Lidköping 1998-02-17
Svar:
Om man släpper ett föremål i ett tyngdkraftfält, så accelereras det och får en viss hastighet som beror av fallhöjden, h. Denna rörelseenergi kan användas som energikälla. Problemet är bara att när föremålen på höjden h är slut, så är energikällan uttömd.



Det finns emellertid ett "föremål" som används på detta sätt som energikälla, nämligen vattnet i sjöar och älvar. Solens värme förångar vattnet från haven, moln bildas och regnet faller i högt liggande områden. Hälften av Sveriges elenergi kommer från vattenkraft. Indirekt är alltså vattenkraft en sorts solenergi.

Vattenkraften är ganska skonsamt mot miljön. Det ger inga utsläpp och bidrar därför inte till växthuseffekten. Utbyggnad av älvar förstör emellertid den lokala naturen och fisket genom att dammar översvämmar stora områden och att älven och vattenfallen försvinner.




Trollhättans vattenkraftverk (från Vattenfalls webbtjänst, se länk nedan).


Länk: Vattenfall - Energikunskap
/Peter Ekström 2002-10-10


Gymnasium: Blandat, Energi - bränslecell [1048]
Fråga:
1 Hur separeras väte från vatten i praktiken?

2 Vad krävs för att väteatomer skall bli vätgas?

3 Finns det motorer som drivs med vätgas?
/Tapio  L,  primus,  Östersund 1998-02-20
Svar:
1 Genom elektrolys.

2 Om väteatomer kolliderar (vilket de gör ofta om densiteten
är tillräcklig), så slår de ihop sig två och två och bildar H2-molekyler.

3 Ja. De mest effektiva är att använda sig av så kallade bränsleceller, där
man låter väte och syre reagera för att producera elektricitet. Sedan
använder man en vanlig elektrisk motor. Observera att slutprodukten blir
vatten, så man får inga skadliga utsläpp. Den största svårigheten
med denna sorts motor, som skulle kunna användas i bilar, är att
på ett effektivt och säkert sätt lagra vätet och syret.
/Peter Ekström 1999-06-27


Fråga:
Hur påverkar Tjernobylolyckan oss svenskar (speciellt i mellansverige) idag? Min andra fråga är hur barnen i Tjernobyl tog skada under de första åren efter olyckan? Tack för hjälpen.

/Martin  O,  Tycho Braheskolan,  Helsingborg 1998-02-23
Svar:
I Sverige påverkas vi mycket lite av Tjernobyl-olyckan. Den lilla
förhöjningen av strålningsnivån som vi utsatts för är obetydlig jämfört med variationen av den naturliga bakgrundsstrålningen. Vissa födoämnen som vilt och renkött fick emellertid mer radioaktivt Cs än tillåtet. Området runt Gävle drabbades av mycket större radioaktivt nedfall än resten av Sverige eftersom vindar förde radioaktiviteten från Tjernobyl till Gävle. I Gävle råkade det också regna, och regnet förde med sig radioaktiviteten till marken, se TjernobylolyckanFöljder_i_Sverige.

Förekomsten av radon i vissa hus är t.ex. mycket allvarligare än påverkan av Tjernobylolyckan i Sverige. För barnen i Ukraina är emellertid situationen mycket värre. De som bor nära Tjernobyl har utsatts för en hel del strålning, och man har redan konstaterat en viss förhöjning av sköldkörtelcancer.

Det finns mycket information om Tjernobyl-olyckan, men det mesta är på engelska och ganska svårtillgängligt: t.ex. Chernobyl: Assessment of Radiological and Health Impacts.

Strålsäkerhetsmyndigheten har en hel del
mer lättillgänglig information på svenska, bl.a. Kärnkraftincidenter.

För strålskyddsfågor är Fråga en strålningsfysiker en utmärkt informationskälla - det finns många frågor/svar om Tjernobyl-olyckan under länk 1. Se även Chernobyl_disaster och länk 2.
Länkar: http://fragalund.pixe.lth.se/radiofysik/svar.asp?amne=Tjernobyl  |  http://www.world-nuclear.org/info/chernobyl/inf07.html
/Peter Ekström 2002-10-16


Sida 4 av 20

Föregående | Nästa

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar