Svar:
Vi har nog lite till mans varit med om att &34;se stjärnor&34;.
Det kan hända när blodflödet i hjärnan ändras,
till exempel när man reser sig, eller får ett lätt slag mot huvudet.
Dessa fenomen uppstår inte i ögat,
utan i hjärnan eller synnerven, och är så vitt vi vet ofarligt.
Om det är vad du upplever
kan vi ju inte avgöra. Det är nog bäst du kontaktar någon, som vet mera om
saken än vi.
/KS 2002-04-11

Svar:
CCD är ett akronym (förkortning) av Charge Coupled Device. Praktiskt taget
alla video- och TV-kameror är numera av denna typ, så det är nästan ett
onödigt begrepp. För en del år sedan var CCD-kameror inte så vanliga,
och då var man angelägen att nämna att man använde en CCD-kamera.
/KS 2002-04-12

Svar:
På sajten under länk 1 finns information om olika teleskoptyper. Artiklarna Optical_telescope, Refracting_telescope och
Reflecting_telescope innehåller mycket bra information.

För att undvika de nackdelar som finns med både lins- och spegel-teleskop används i dag ofta en kombinerad design (katadioptriska teleskop, se Catadioptric_system) som kombinerar kompakt design, hög ljusstyrka och stort synfält.

Se även Astronomisk_kikare och länk 2.
/Peter E 2002-04-15

Svar:
Vattnets kokpunkt beror på trycket. Vatten kokar vid 37 ^oC vid trycket 63 mb eller 6300 Pa (pascal=N/m²). Vad som händer är inte helt klart, men en människa överlever inte länge. Vid endast begränsad exponering (t.ex. en hand) i vakuum kan man nog överleva ett tag. Science-Fiction litteraturens våldsamma exposion när blodet kokar är nog, just det, SF.

Engelska Wikipedia säger (VacuumEffects_on_humans_and_animals):

Humans and animals exposed to vacuum will lose consciousness after a few seconds and die of hypoxia [syrebrist] within minutes, but the symptoms are not nearly as graphic as commonly depicted in media and popular culture. Blood and other body fluids do boil when their pressure drops below 6.3 kPa, (47 torr) the vapour pressure of water at body temperature. This condition is called ebullism [dykarsjuka, Tryckfallssjuka]. The steam may bloat the body to twice its normal size and slow circulation, but tissues are elastic and porous enough to prevent rupture.

Syrebristen i vakuum är allvarligare än t.ex. i vatten eftersom allt syre i lungorna försvinner ut och t.o.m. syret i blodet går tillbaka ut genom lungorna. Det finns lyckligtvis få fall som hänt, men ett fall var en man som testade en rymddräkt som gick sönder. Han utsattes för vakuum c:a 1 minut och överlevde. Ett annat fall var en astronaut som fick ett hål i handsken. Han började blöda, men märkte ingenting själv.

För de riktiga rymdvakuumnördana finns länk 1.

Se även diskussion i fråga [19278].
/Peter E 2003-05-07

Svar:
Surt regn uppstår när atmosfären innehåller framför allt svaveldioxid SO₂ och NO_x. Svaveldioxiden kommer från förbränning av kol och olja, eftersom kol och olja oftast innehåller en hel del svavel som förorening. Kväveoxiderna kommer från förbränning vid hög temeratur (luften innehåller ju syre och kväve).

Man kan stoppa det genom att sluta förbränna fossila bränslen (kol, olja) och använda bättre energikällor som inte ger upphov till utsläpp.
Det finns mest svaveldioxid i områden där man har mycket industrier, t.ex. vissa delar av centraleuropa.

Naturgas (som egentligen borde kallas fossilgas) är bättre vad gäller svavel, men även den ger upphov till kväveoxider och koldioxid CO₂, det senare ökar växthuseffekten. Denna är ett av mänsklighetens allvarligaste problem för närvarande, eftersom en höjning av jordens medeltemperatur på bara några grader skulle få allvarliga konsekvenser.

Se vidare Surt regn och Växthuseffekten.
/Peter E 2003-09-25

Svar:
Jag tror (vet) att snurrandet av stenen är onödigt, det är bara för att du skall hålla stenarna tillräckligt länge. Du har helt rätt att det är en "känselvilla". Musklerna blir programmerade att dra åt ett håll, och det är detta du uppfattar som magnetism.

Här är ett annat försök med liknande effekt: Ställ dig intill en vägg med armen nedåt. Tryck mot väggen med baksidan av handen allt vad du orkar medan du räknar til 20. Tag ett steg ut infrån väggen och se vad som händer: armen kommer att lyftas upp utan att du egentligen vill det. Det finns säkert en fin fysiologisk term för detta, men den kan jag inte. Kan någon hjälpa mig med det?

Jag tror att föjande händer (en fysiker måste ha en teori :-)). En del av signalerna till en muskel är kemiska. Det förs helt enkelt fram en kemikalie som får musklerna att reagera på ett visst sätt. Den ovanstående stimulansen bygger frustrerat upp ett lager av kemikalien, och det är detta som orsakar reaktionen även efter det att stimulansen upphört. Men jag är inte medicinare så det är bara en teori.

Tillägg 2016-09-28

Fenomenet kallas Kohnstamm fenomenet, se Kohnstamm's_phenomenon och länk 1 och 2. Videon är från länk 1.


/Peter E 2003-09-29

Svar:
Det beror på hur ögat är konstruerat. Synceller består av två typer: tappar som finns i tre varianter och kan se färger och stavar som inte ser färg men som är känsligare.

På natten fungerar bara stavarna eftersom tapparna kräver mer ljus. Du är därför färgblind på natten.

Svaret på din andra fråga är att det centralt på näthinnan finns mycket tappar och färre stavar. Detta för att ge bra färgseende. I utkanten av näthinnan finns många stavar, dvs mörkerseendet är bättre där.

Observera att stavarna är inaktiverade när belysningen är god. Det tar flera minuter i mörkret innan du ser bra. Detta kallas ögats mörkeradaption. Det finns andra intressanta egenskaper vad gäller synfunktionen hos människan, se förklaringen till Machs band i Mach bands.

Man kan fråga sig varför ögat av evolutionen utvecklats på detta sätt med stavar som är färgblinda. Det beror ganska säkert på att stavarna kan göras känsligare (är mer effektiva detektorer) eftersom de kan detektera allt infallande ljus medan tapparna bara detekterar ljus av en viss våglängd.
/Peter E 2003-10-22

Svar:
Oskar! Detta är ett mycket komplicerat ämne och det är mycket vi inte förstår. Jag är definitivt ingen expert på ämnet. Låt oss börja med vad en kristall är: Nationalencyklopedin (NE) säger:
kristall är fast fas som byggs upp genom periodisk upprepning i tre dimensioner av ett arrangemang eller motiv av atomer. NE skriver emellertid inte mycket om iskristaller. Iskristaller är ofta fraktaler, fraktal är en starkt sönderbruten bild eller mängd vars beståndsdelar ofta är likformiga med helheten.

Fundamentalt är en iskristall en fast sammansättning av vattenmolekyler (H₂O). Kristallen hålls ihop av s.k. vätebryggor som är två syreatomer som binds med en mellanliggande väteatom: O-H-O, se figuren i fråga [17391]. Jag misstänker att en anledning till de många olika formerna av iskristaller är den udda vinkeln 104.45^o mellan H-O-H i den fria vattenmolekylen.

Water Structure and Science innehåller det mesta man behöver veta om vattenmolekylen och lite till. Bland annat finns det beskrivning på flera olika varianter av is.

Man kan tycka att eftersom vattenmolekyler bildar hexagonala (sexkantiga) kristaller så borde alla snöflingor bestå av en hexagonal kristall. Det fungerar emellertid inte så. En snöflinga är flera millimeter stor, dvs mycket stor i förhållande till vattenmolekylernas storlek. Flingan bildas genom att fria vattenmolekyler (vattenånga) fastnar på ett litet kristallämne eller någon annan liten partikel (aerosol). Denna process är slumpmässig, och vad som bildas är inte en stor kristall utan många små kristaller som slumpmässigt växer i olika riktningar. I själva verket är de flesta snöflingor ganska oregelbundna. De vackra symmetriska är rätt sällsynta men det är oftast dessa man väljer ut för illustrationer. Alla symmetriska flingor uppvisar emellertid på mågot sätt den hexagonala grundsymmetrin.

Vad gäller iskristaller har jag hittat en mycket bra och innehållsrik sajt: SnowCrystals.com, your online guide to snowflakes, snow crystals, and other ice phenomena.
Läs först Snowflake Physics, A Snowflake Primer och Snowflake Physics, Snowflake Branching. Se även länk 1.

Bilderna nedan på iskristaller är från Wilson Bentley, The Snowflake Man (bilderna i public domain).

/Peter E 2003-12-14

Svar:
Du har rätt att den bygger på en lättflyktig vätska. Här finns en förklaring på engelska: How does a Dippy Bird work?.

Ett av våra snacks beskriver fågeln: Den drickande fågeln.

Lägg märke till att det är en liten skillnad på beskrivningarna. Det kan vara så att det finns olika varianter av fågeln, för båda förklaringarna är rimliga.

Är drickande fågeln en evighetsmaskin? Nej, den är en helt normal maskin som omvandlar värmeenergi till mekanisk energi: det är det avdunstande vattnet (som ju förbrukas) som är energikällan.

/Peter E 2003-12-16

Svar:
Erik! Det största problemet med att få fram slumptal är att få fram det första. När man väl fått det använder man det för att med avancerade algoritmer generera fler (egentligen pseudoslumptal). Detta är inte enkelt, och de vanliga algorimerna som finns i programmeringsspråk är ofta inte perfekta, men tillräckligt bra för de flesta ändamål.

Det första slumptalet kan t.ex. genereras från datorns klocka. Eftersom tidpunkten du startar programmet är slumpmässig (åtminstone första gången) kan man använda t.ex. millisekund-värdena som ett slumptal.

Bra slumptalsgeneratorer är alltså inte lätta att göra, så ämnet är en hel vetenskap.

Monte Carlo-metoder

Slumptal används en hel del i fysiken i s.k. Monte Carlo (MC) program (kallas så för att dom liksom casinot innehåller slumpmässighet). När man vill simulera komplicerade processer är det ofta bra att använda MC program som t.ex. följer en partikels kollisioner med materia, och varje enskild kollision slumpas med vikter som bestäms av fysikaliska lagar. De fundamentala fysikaliska lagarna (t.ex. sannolikheten för att en partikel skall spridas i en viss vinkel) är ofta välkända, men problemet kan vara alltför komplicerat för att kunna lösas analytiskt. Man simulerar därför verkligheten med en fysikalisk modell.

Se vidare slumptal och Monte Carlo-metoder i Nationalencyklopedin.
/Peter E 2003-12-17