Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
4 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor - ultraljud [1223]
Fråga:
Jag undrar hur ultraljud funkar egentligen.
Hur kan man få fram en bild av fostret.
/Fernanda V, nasbydalsskolan, Täby 1998-03-18
Jag undrar hur ultraljud funkar egentligen.
Hur kan man få fram en bild av fostret.
/Fernanda V, nasbydalsskolan, Täby 1998-03-18
Svar:
Ultraljud är vanligt ljud med hög frekvens. Man kan säga att tonen är så
hög att man inte kan höra den. I ultraljudsapparaten
utnyttjar man att ljud kan studsa mot ytor.
Ultraljud är vanligt ljud med hög frekvens. Man kan säga att tonen är så
hög att man inte kan höra den. I ultraljudsapparaten
utnyttjar man att ljud kan studsa mot ytor.
Försök Ställ dig ca 50 m från en stor vägg. Klappa händerna
eller skrik. Du hör då ett eko från väggen.
På samma sätt fungerar ultraljudet. Man skickar in ljudet i mammans mage.
Sedan studsar ljudet på fostret. Genom att mäta hur lång tid det tar för
ljudet att komma tillbaka så kan apparaten rita en bild av fostret.
/GO 1998-03-19
Fråga:
Vad är infraljud och ultraljud?
/Susanna E, Mariefredsskolan, Mariefred 1999-01-19
Vad är infraljud och ultraljud?
/Susanna E, Mariefredsskolan, Mariefred 1999-01-19
Svar:
Ljud är svängningar (tryckvariationer) i luften. Man anger antalet
svängningar per sekund i enheten Herz (Hz). Vi kan höra ljud mellan
ungefär 20 - 20000 Hz (från dov bas till ilsket pip). Ljud med mer
än 20000 Hz kallas ultraljud. Ljud med mindre än 20 Hz kallas
infraljud. Vi kan alltså inte höra dessa ljud, men andra djur kan.
En hund hör ljud upp till 30000 Hz, och en fladdermus ända till
100000 Hz.
Människor blir ofta störda av infraljud och känner sig trötta och hängiga även om de inte kan höra någonting av ljudet.
1999-01-20
Ljud är svängningar (tryckvariationer) i luften. Man anger antalet
svängningar per sekund i enheten Herz (Hz). Vi kan höra ljud mellan
ungefär 20 - 20000 Hz (från dov bas till ilsket pip). Ljud med mer
än 20000 Hz kallas ultraljud. Ljud med mindre än 20 Hz kallas
infraljud. Vi kan alltså inte höra dessa ljud, men andra djur kan.
En hund hör ljud upp till 30000 Hz, och en fladdermus ända till
100000 Hz.
Människor blir ofta störda av infraljud och känner sig trötta och hängiga även om de inte kan höra någonting av ljudet.
1999-01-20
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor - ultraljud [3387]
Fråga:
Den där pipiga tonen som hörs i örat ibland, vad är det? Är det ultraljud som vi kanske hör litet av?
/karro p, Bagarmossen, Sthlm 1999-05-06
Den där pipiga tonen som hörs i örat ibland, vad är det? Är det ultraljud som vi kanske hör litet av?
/karro p, Bagarmossen, Sthlm 1999-05-06
Svar:
En sorts pip kallas tinnitusljud. Det är egentligen inte ett ljud, utan
ett fenomen som uppstår i nervsystemet. Ultraljud kan vi inte höra. Se vidare Tinnitus
och Tinnitus .
/KS/lpe 1999-09-27
En sorts pip kallas tinnitusljud. Det är egentligen inte ett ljud, utan
ett fenomen som uppstår i nervsystemet. Ultraljud kan vi inte höra. Se vidare Tinnitus
och /KS/lpe 1999-09-27
Akustisk levitation
Fråga:
Hej igen! Jag har en fråga som rör ännu en video. På YouTube heter den "three-dimensional mid-air acoustic manipulation" och är 2 min och 24s lång. Detta experiment kan göras i "2D" med sand på en vibrerande platta. Jag förstår då varför vissa mönster skapas. Jag förstår dock inte hur det funkar i 3D. Vilken kraft motverkar gravitationen så att föremålen inte faller? Som jag förstår det utsätts föremålen för samma kraft från alla håll. Tack på förhand och tack för tidigare svar!
/Eskil F, Mariaskolan, Malmö 2016-01-16
Hej igen! Jag har en fråga som rör ännu en video. På YouTube heter den "three-dimensional mid-air acoustic manipulation" och är 2 min och 24s lång. Detta experiment kan göras i "2D" med sand på en vibrerande platta. Jag förstår då varför vissa mönster skapas. Jag förstår dock inte hur det funkar i 3D. Vilken kraft motverkar gravitationen så att föremålen inte faller? Som jag förstår det utsätts föremålen för samma kraft från alla håll. Tack på förhand och tack för tidigare svar!
/Eskil F, Mariaskolan, Malmö 2016-01-16
Svar:
Föremålen fångas in i noderna som skapas när ljudvågorna interfererar. Det är alltså ljudtrycket som motverkar tyngdkraften. Man lyfter föremålen genom att höja ljudmönstret uppåt från bordsskivan.
Om våglängden l är av storleksordningen 1 cm, ljudhastigheten v så blir frekvensen
f = v/l = 340/0.01 = 34000 Hz.
Det är alltså frågan om ultraljud.
Här är en senare version där fenomenet förklaras lite bättre:
Länk 1 är en tekniskt artikel om hur akustisk levitation fungerar.
Länk 2 är en mer lättfattlig beskrivning. Ett par kommentarer:
Ljud i luft är en longitudinell vågrörelse av tryckvariationer även om det ofta tecknas som en transversell våg, se fråga [19553].
Akustisk levitation är inte lätt eftersom det krävs en ansenlig kraft för att få föremål att sväva. Man använder sig av mycket höga ljudfält (normalt av ultraljud så omkringstående inte får hörselskador) och får vad som kallas icke-linjära effekter, se fråga [12156].
/Peter E 2016-01-19
Föremålen fångas in i noderna som skapas när ljudvågorna interfererar. Det är alltså ljudtrycket som motverkar tyngdkraften. Man lyfter föremålen genom att höja ljudmönstret uppåt från bordsskivan.
Om våglängden l är av storleksordningen 1 cm, ljudhastigheten v så blir frekvensen
f = v/l = 340/0.01 = 34000 Hz.
Det är alltså frågan om ultraljud.
Här är en senare version där fenomenet förklaras lite bättre:
Länk 1 är en tekniskt artikel om hur akustisk levitation fungerar.
Länk 2 är en mer lättfattlig beskrivning. Ett par kommentarer:
Ljud i luft är en longitudinell vågrörelse av tryckvariationer även om det ofta tecknas som en transversell våg, se fråga [19553].
Akustisk levitation är inte lätt eftersom det krävs en ansenlig kraft för att få föremål att sväva. Man använder sig av mycket höga ljudfält (normalt av ultraljud så omkringstående inte får hörselskador) och får vad som kallas icke-linjära effekter, se fråga [12156].
/Peter E 2016-01-19
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar