Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
64 frågor / svar hittades
GÃ¥r det att bromsa ljus?
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-VÃ¥gor - ljushastigheten [19609]
Fråga:
Hej, jag har hört att det går att bromsa ljus. Men vart tar fotonens rörelseenergi vägen vid inbromsningen? Blir det värme? Eller vad händer?
Tacksam för svar!
/Johanna L, 2015-01-23
Hej, jag har hört att det går att bromsa ljus. Men vart tar fotonens rörelseenergi vägen vid inbromsningen? Blir det värme? Eller vad händer?
Tacksam för svar!
/Johanna L, 2015-01-23
Svar:
Brytningsindex n definieras (fråga [17691]) som ljushastigheten dividerat med hastigheten i mediet: n=c/v, så ljus "bromsas upp" i alla medier med n>1.
Ljustransport genom ett medium är en kvantmekanisk effekt som man inte utan vidare kan föreställa sig med bilder från klassisk fysik.
För det första blir rekylen (E2/(2Mc2)) när synligt ljus växelverkar med ett medium enormt liten eftersom E är litet och M (mediets massa) mycket stor.
Formellt sett bevaras både rörelsemängd och energi i mediet eftersom det är våglängden och inte frekvensen som ändras. Med frekvensen konstant är både
energin E = hv och
rörelsemängden p = hv/c
konstanta, så det är inget problem.
I fråga [17060] beskrivs ett experiment där man i någon mening stoppat upp ljuset helt och hållet.
/Peter E 2015-01-23
Brytningsindex n definieras (fråga [17691]) som ljushastigheten dividerat med hastigheten i mediet: n=c/v, så ljus "bromsas upp" i alla medier med n>1.
Ljustransport genom ett medium är en kvantmekanisk effekt som man inte utan vidare kan föreställa sig med bilder från klassisk fysik.
För det första blir rekylen (E2/(2Mc2)) när synligt ljus växelverkar med ett medium enormt liten eftersom E är litet och M (mediets massa) mycket stor.
Formellt sett bevaras både rörelsemängd och energi i mediet eftersom det är våglängden och inte frekvensen som ändras. Med frekvensen konstant är både
energin E = hv och
rörelsemängden p = hv/c
konstanta, så det är inget problem.
I fråga [17060] beskrivs ett experiment där man i någon mening stoppat upp ljuset helt och hållet.
/Peter E 2015-01-23
Anormal dispersion
Fråga:
Hej!
I en tidningsartikel nämns att "radioblixtar" (från andra galaxer?) är ett fenomen som är oförklarat och att "När radiopulsen når jorden har signalen i viss mån spridits ut och de kortaste radiovågorna anländer först." Formuleringen tycks visa att hastigheten hos vågen är större för kortare vågor(högre frekvens). Är det så i verkligheten? (Text i SvD 1/11 - 15)
/Thomas Ã, Knivsta 2015-11-03
Hej!
I en tidningsartikel nämns att "radioblixtar" (från andra galaxer?) är ett fenomen som är oförklarat och att "När radiopulsen når jorden har signalen i viss mån spridits ut och de kortaste radiovågorna anländer först." Formuleringen tycks visa att hastigheten hos vågen är större för kortare vågor(högre frekvens). Är det så i verkligheten? (Text i SvD 1/11 - 15)
/Thomas Ã, Knivsta 2015-11-03
Svar:
Ja, det är korrekt. Pressreleasen finns i länk 1. Här är originalartikeln:
http://mnras.oxfordjournals.org/content/447/1/246
Som du antyder är dispersionen normalt så att korta våglängder bromsas mer än långa våglängder - blått bryts mer är rött, se nedanstående figur ochDispersion_(optics)Material_dispersion_in_optics .
Radiovågor från t.ex. pulsarer bromsas av framför allt fria elektroner, men då påverkas längre våglängder mer än kortare (anormal dispersion), sePulsarProbes_of_the_interstellar_medium och Dispersion_(optics)Dispersion_in_pulsar_timing .
Genom att mäta ankomsttiden för olika våglängder kan man, med en modell för tätheten av fria elektroner, bestämma avståndet till objektet, se länk 2.
Ja, det är korrekt. Pressreleasen finns i länk 1. Här är originalartikeln:
http://mnras.oxfordjournals.org/content/447/1/246
Som du antyder är dispersionen normalt så att korta våglängder bromsas mer än långa våglängder - blått bryts mer är rött, se nedanstående figur och
Radiovågor från t.ex. pulsarer bromsas av framför allt fria elektroner, men då påverkas längre våglängder mer än kortare (anormal dispersion), se
Genom att mäta ankomsttiden för olika våglängder kan man, med en modell för tätheten av fria elektroner, bestämma avståndet till objektet, se länk 2.
Om man lyser på en röd vägg med en grön lampa vilken färg kommer man att se?
- $färg/färgseende, $ljusreflektion [21378]
Fråga:
Om man lyser på en röd vägg med en grön lampa vilken färg kommer man att se?
/Izabell V, Fjälkinge, 2021-05-09
Om man lyser på en röd vägg med en grön lampa vilken färg kommer man att se?
/Izabell V, Fjälkinge, 2021-05-09
Svar:
Olika våglängder av ljus uppfattas av ögat som olika färger, se fråga [21177], fråga [13824] och nedanstående tabell. Vissa kombinationer av färger kan uppfattas som en annan färg, t.ex. en blandning av blått och gult uppfattas som grönt.
Om lampan bara producerar grönt ljus och endast reflekterar rött, så kommer du att se svart, dvs ingen strålning. Detta om den röda väggen är en perfekt reflektor. Om väggen är fluorescerande (se fråga [2439]) kan det gröna infallande ljuset orsaka t.ex. röd strålning. Se fråga [17168] för definition av reflektion.
Se även länk 1 och 2.
Olika våglängder av ljus uppfattas av ögat som olika färger, se fråga [21177], fråga [13824] och nedanstående tabell. Vissa kombinationer av färger kan uppfattas som en annan färg, t.ex. en blandning av blått och gult uppfattas som grönt.
Om lampan bara producerar grönt ljus och endast reflekterar rött, så kommer du att se svart, dvs ingen strålning. Detta om den röda väggen är en perfekt reflektor. Om väggen är fluorescerande (se fråga [2439]) kan det gröna infallande ljuset orsaka t.ex. röd strålning. Se fråga [17168] för definition av reflektion.
Se även länk 1 och 2.
Snells brytningslag och totalreflektion
Fråga:
Hej! jAg har fastnat i detta fråga, kan någon hjälpa mig?
vattenvågor går från ett område med våghastigheten 2,0 cm/s till ett annat område meed våghastigheten 3.0 cm/s. För vilka infallsvinklar inträffar totalreflektion av vattenvågorna?
/Saleh H, Fria, Trelleborg 2021-05-18
Hej! jAg har fastnat i detta fråga, kan någon hjälpa mig?
vattenvågor går från ett område med våghastigheten 2,0 cm/s till ett annat område meed våghastigheten 3.0 cm/s. För vilka infallsvinklar inträffar totalreflektion av vattenvågorna?
/Saleh H, Fria, Trelleborg 2021-05-18
Svar:
Vi använder oss av brytningslagen (Snells lag, se fråga [11135]). I fråga [17691] definieras brytningsindex n så att n är proportionellt mot 1/v där v är hastigheten.
sin(q2)/sin(q1) = n1/n2 = (1/v1)/(1/v2) = v2/v1 = 3.0/2.0 = 3/2
Vid totalreflektion är q2 = 90o och alltså (se fråga [9810])
sin(q1) = 2/3
och infallsvinklar större än
q1 = sin-1(2/3) = 41.8o
totalreflekteras, se nedanstående figur.
Vi använder oss av brytningslagen (Snells lag, se fråga [11135]). I fråga [17691] definieras brytningsindex n så att n är proportionellt mot 1/v där v är hastigheten.
sin(q2)/sin(q1) = n1/n2 = (1/v1)/(1/v2) = v2/v1 = 3.0/2.0 = 3/2
Vid totalreflektion är q2 = 90o och alltså (se fråga [9810])
sin(q1) = 2/3
och infallsvinklar större än
q1 = sin-1(2/3) = 41.8o
totalreflekteras, se nedanstående figur.
Sida 7 av 7
Föregående |
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar