Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
294 frågor / svar hittades
Gymnasium: Värme [9171]
Fråga:
Man kan ju utan att bränna sig ta i en aluminiumfolie då den ligger i en
varm ugn. Om man däremot knycklar ihop folien till en boll bränner man sig
på den. Man bränner sig också om man slår in en potatis i folie och lägger
paketet i en varm ugn, vilket tyder på att folien leder värme rätt bra.
Varför bränner man sig inte i det första läget då man ju gör det med samma
folie i de andra fallen ?
Uppför sig andra metaller som t ex guld- och silverfolie på samma sätt ?
/Leif S, Rekarnegymnasiet, Eskilstuna 2001-11-23
Man kan ju utan att bränna sig ta i en aluminiumfolie då den ligger i en
varm ugn. Om man däremot knycklar ihop folien till en boll bränner man sig
på den. Man bränner sig också om man slår in en potatis i folie och lägger
paketet i en varm ugn, vilket tyder på att folien leder värme rätt bra.
Varför bränner man sig inte i det första läget då man ju gör det med samma
folie i de andra fallen ?
Uppför sig andra metaller som t ex guld- och silverfolie på samma sätt ?
/Leif S, Rekarnegymnasiet, Eskilstuna 2001-11-23
Svar:
Aluminiumfolie har låg värmekapacitet per ytenhet, så den kyls snabbt.
Foliebollen är ju något mitt emellan massivt aluminium och aluminiumfolie.
Den har då högre värmekapacitet per ytenhet.
/KS 2001-11-26
Aluminiumfolie har låg värmekapacitet per ytenhet, så den kyls snabbt.
Foliebollen är ju något mitt emellan massivt aluminium och aluminiumfolie.
Den har då högre värmekapacitet per ytenhet.
/KS 2001-11-26
Grundskola_7-9: Värme [9296]
Fråga:
Hej hej! Hur får man kallt vatten i öknen??
Min lärare påstår att om man tar med sig en flaska vatten ut i öknen,
så ska man kunna spilla ut vattnet på &34;rätt sätt&34; så att det blir kallt igen.
Hur är rätt sätt?? Tack på förhand. //Tilda
/Tilda B, Segevångsskolan, Malmö 2001-12-05
Hej hej! Hur får man kallt vatten i öknen??
Min lärare påstår att om man tar med sig en flaska vatten ut i öknen,
så ska man kunna spilla ut vattnet på &34;rätt sätt&34; så att det blir kallt igen.
Hur är rätt sätt?? Tack på förhand. //Tilda
/Tilda B, Segevångsskolan, Malmö 2001-12-05
Svar:
Det vanliga sättet att hålla vattnet kallt, är att förvara det i en porös
lerkruka. Vattnet på den våta krukan avdunstar, och det kyler.
Pröva: Häll lite vatten på handen och vifta med den. Hur känns det?
/KS 2001-12-05
Det vanliga sättet att hålla vattnet kallt, är att förvara det i en porös
lerkruka. Vattnet på den våta krukan avdunstar, och det kyler.
Pröva: Häll lite vatten på handen och vifta med den. Hur känns det?
/KS 2001-12-05
Grundskola_7-9: Värme [9297]
Fråga:
Hej! Jag har några funderingar som jag undrar är korrekta:
1. Varför ökar lufttrycket i ett bildäck då bilen är i rörelse? Är det den ökade rörelseenergin -> temp.höjning -> tryckhöjning?
2. En cirkulär ring (metall eller något) värms upp.
Blir hålet större, mindre eller oförändrat?
Torde bli mindre tycker jag, men har fått höra annat.
Tack på förhand och för toppensidor!
/Linda M, Pitholm, Piteå 2001-12-05
Hej! Jag har några funderingar som jag undrar är korrekta:
1. Varför ökar lufttrycket i ett bildäck då bilen är i rörelse? Är det den ökade rörelseenergin -> temp.höjning -> tryckhöjning?
2. En cirkulär ring (metall eller något) värms upp.
Blir hålet större, mindre eller oförändrat?
Torde bli mindre tycker jag, men har fått höra annat.
Tack på förhand och för toppensidor!
/Linda M, Pitholm, Piteå 2001-12-05
Svar:
1. Den viktigaste orsaken till att trycket i bildäcket är högre när man kör
är att däcket blir varmt.
2. Hålet blir större. När temperaturen ökar, växer alla sträckor, också hålet.
/KS 2001-12-05
Gymnasium: Värme [9322]
Fråga:
Om jag är ute och cyklar i -10 grader och vindstilla så blir temperaturen
lägre i ansiktet och ökad risk för frostskador ju fortare jag cyklar.
En rymdfarkost måste t.ex skyddas för att inte brinna upp pga friktionen
mot atmosfären vid den höga hastigheten. Hur fort måste jag cykla innan
det börjar och bli varmare i ansiktet igen?
/Jan E, Älvkullegymnasiet, Karlstad 2001-12-07
Om jag är ute och cyklar i -10 grader och vindstilla så blir temperaturen
lägre i ansiktet och ökad risk för frostskador ju fortare jag cyklar.
En rymdfarkost måste t.ex skyddas för att inte brinna upp pga friktionen
mot atmosfären vid den höga hastigheten. Hur fort måste jag cykla innan
det börjar och bli varmare i ansiktet igen?
/Jan E, Älvkullegymnasiet, Karlstad 2001-12-07
Svar:
Det är inte lätt att svara på detta, men antagligen måste man komma upp
i ljudhastigheten för att det ska bli varmare.
/KS 2001-12-18
Det är inte lätt att svara på detta, men antagligen måste man komma upp
i ljudhastigheten för att det ska bli varmare.
/KS 2001-12-18
Grundskola_7-9: Värme [9431]
Fråga:
Hej, varför är det just 4 oC på djupa sjöars botten och ingen
annan grad?
/Hanna E, Sthlm 2002-01-19
Hej, varför är det just 4 oC på djupa sjöars botten och ingen
annan grad?
/Hanna E, Sthlm 2002-01-19
Svar:
Förklaringen är att rent vatten har högst densitet (täthet) vid just
den temperaturen. Det har en del intessanta konsekvenser. Ytvattnet
kan inte frysa förrän hela vattenmassan kylts till 4 oC.
Det är förklaringen till att is bildas tidigare på grunda sjöar än på djupa.
Vättern är en djup sjö och den fryser sällan.
Salt vatten har högst densitet vid lägre temperatur. Därför är temperaturen
på de stora havsdjupen -1 oC, också vid ekvatorn.
Öster om Grönland och utanför Antarktis kyls havsvattnet, blir tyngre
och sjunker mot bottnen. Där bildas en bottenström som går mot ekvatorn.
Det sjunkande vattnet ersätts med en ytström, som för varmt vatten mot
polarområdet. I Nordatlanten är det Golfströmmen. Utan den skulle det
vara mycket kallare här.
Slå gärna på vatten, is och hav i Nationalencyklopedin
.
Där finns mycket intressant att läsa.
/KS 2002-01-21
Förklaringen är att rent vatten har högst densitet (täthet) vid just
den temperaturen. Det har en del intessanta konsekvenser. Ytvattnet
kan inte frysa förrän hela vattenmassan kylts till 4 oC.
Det är förklaringen till att is bildas tidigare på grunda sjöar än på djupa.
Vättern är en djup sjö och den fryser sällan.
Salt vatten har högst densitet vid lägre temperatur. Därför är temperaturen
på de stora havsdjupen -1 oC, också vid ekvatorn.
Öster om Grönland och utanför Antarktis kyls havsvattnet, blir tyngre
och sjunker mot bottnen. Där bildas en bottenström som går mot ekvatorn.
Det sjunkande vattnet ersätts med en ytström, som för varmt vatten mot
polarområdet. I Nordatlanten är det Golfströmmen. Utan den skulle det
vara mycket kallare här.
Slå gärna på vatten, is och hav i Nationalencyklopedin
.Där finns mycket intressant att läsa.
/KS 2002-01-21
Gymnasium: Värme - kokande vatten [9459]
Fråga:
I vakum skall vatten både kunna koka och frysa till is samtidigt sägs det.
Men vad är det som bestämmer om det kommer att koka eller frysa?
/Kristoffer N, Haraldsbogymnasiet, Falun 2002-01-24
I vakum skall vatten både kunna koka och frysa till is samtidigt sägs det.
Men vad är det som bestämmer om det kommer att koka eller frysa?
/Kristoffer N, Haraldsbogymnasiet, Falun 2002-01-24
Svar:
Antag att du har vatten med en temperatur 20 oC i en bägare,
och börjar pumpa ut luften. Vid trycket 2300 Pa börjar vattnet koka.
Det går åt energi för detta, varför vattentemperaturen sjunker.
Efter en stund når vattnet 0 oC, och vattnet börjar frysa.
Trycket är då 600 Pa. Detta fortsätter tills allt vatten frusit till is.
Trycket är då fortfarande 600 Pa. Nu börjar isen avdunsta (sublimera),
och temperaturen och trycket sjunker ytterligare. Tillförs energi från
omgivningen i form av strålning, kommer isen så småningom helt att
avdunsta.
/KS 2002-02-25
Antag att du har vatten med en temperatur 20 oC i en bägare,
och börjar pumpa ut luften. Vid trycket 2300 Pa börjar vattnet koka.
Det går åt energi för detta, varför vattentemperaturen sjunker.
Efter en stund når vattnet 0 oC, och vattnet börjar frysa.
Trycket är då 600 Pa. Detta fortsätter tills allt vatten frusit till is.
Trycket är då fortfarande 600 Pa. Nu börjar isen avdunsta (sublimera),
och temperaturen och trycket sjunker ytterligare. Tillförs energi från
omgivningen i form av strålning, kommer isen så småningom helt att
avdunsta.
/KS 2002-02-25
Gymnasium: Värme [9485]
Fråga:
Varför smälter inte en igloo när man eldar i den?
/Alexandra H, St Petri, Malmö 2002-01-27
Varför smälter inte en igloo när man eldar i den?
/Alexandra H, St Petri, Malmö 2002-01-27
Svar:
En igloo är i första hand ett vindskydd. Vistas man utomhus i
-20 oC när det blåser 20 m/s, känns det som -50 oC.
Då känns det skönt att krypa in i igloon, där det kanske är -10 oC
och vindstilla.
Luften värms av människor och eventuell eld, men igloons innerväggar är
fortfarande kalla. Det är viktigt, för fukt kondenserar och fryser där.
Det gör att man håller sig torr, vilket gör att man behåller värmen.
/KS 2002-02-08
En igloo är i första hand ett vindskydd. Vistas man utomhus i
-20 oC när det blåser 20 m/s, känns det som -50 oC.
Då känns det skönt att krypa in i igloon, där det kanske är -10 oC
och vindstilla.
Luften värms av människor och eventuell eld, men igloons innerväggar är
fortfarande kalla. Det är viktigt, för fukt kondenserar och fryser där.
Det gör att man håller sig torr, vilket gör att man behåller värmen.
/KS 2002-02-08
: Värme [9529]
Fråga:
Jag läste fråga [2458] om överhettning av vatteni mikrovågsugn: upp- och
nedströmmar, att vatten blir överhettat om bubblorna inte har något att
starta vid, samt att det beskrivna fenomenent inte kan inträffa i
en kastrull på spisen. Nu undrar jag lite saker. VAd är egentligen
definitionen på kokning? (Övergång från vätskefas till ångfas?)
Bubblorna som bildas vid kokning är väl vatten i ångfas som stiger
uppåt för att de är lättare än vätskefasen? Varför blir vatten i
mikrovågsugn överhettat bara ibland? Ibland börjar det ju koka efter
ett par minuter... Har det att göra med hur slät strukturen är på kärlet?
Vad är skillnaden mer exakt mellan att värma på spis och mikro?
Har jag förstått det rätt om det är så att bara bildas bubblor i
botten kanterna på en kastrull, medan det i mikrokärlet även bildas
i mitten? Efter dessa frågor/påståenden (som jag mest vill ha
bekräftade/motsagda för att ha förstått helt och hållet)
vill jag nu säga att jag visst tror mig ha sett ett liknande
fenomen på spisen. Vid några tillfällen när jag värmt vatten och efter
ett tag hällt i salt, så har vattnet brusat upp en aning.
Vid ett tillfälle när vattnet precis börjat koka och pasta hälldes i
brusade vattnet upp så mycket att det pöste över rejält.
Är det samma fenomen? Vad är det annars?
/Sofia A, 2002-02-01
Jag läste fråga [2458] om överhettning av vatteni mikrovågsugn: upp- och
nedströmmar, att vatten blir överhettat om bubblorna inte har något att
starta vid, samt att det beskrivna fenomenent inte kan inträffa i
en kastrull på spisen. Nu undrar jag lite saker. VAd är egentligen
definitionen på kokning? (Övergång från vätskefas till ångfas?)
Bubblorna som bildas vid kokning är väl vatten i ångfas som stiger
uppåt för att de är lättare än vätskefasen? Varför blir vatten i
mikrovågsugn överhettat bara ibland? Ibland börjar det ju koka efter
ett par minuter... Har det att göra med hur slät strukturen är på kärlet?
Vad är skillnaden mer exakt mellan att värma på spis och mikro?
Har jag förstått det rätt om det är så att bara bildas bubblor i
botten kanterna på en kastrull, medan det i mikrokärlet även bildas
i mitten? Efter dessa frågor/påståenden (som jag mest vill ha
bekräftade/motsagda för att ha förstått helt och hållet)
vill jag nu säga att jag visst tror mig ha sett ett liknande
fenomen på spisen. Vid några tillfällen när jag värmt vatten och efter
ett tag hällt i salt, så har vattnet brusat upp en aning.
Vid ett tillfälle när vattnet precis börjat koka och pasta hälldes i
brusade vattnet upp så mycket att det pöste över rejält.
Är det samma fenomen? Vad är det annars?
/Sofia A, 2002-02-01
Svar:
Det här var många intrikata frågeställningar. Till att börja med, kokpunkten
är den temperatur där vattenångans partialtryck ovanför en plan yta är lika
med atmosfärstrycket. Alltså, vid överhettning är alldeles säkert ytvattnet
vid kokpunkten och kokar utan bubblor genom kraftig avdunstning. Det överhettade
vattnet finns en bit ner. Med detta resonemang blir det klart att vatten kan
koka utan bubbelbildning.
I vatten finns normalt lösta gaser (kväve och syre). Det första som händer
när man närmar sig kokpunkten är att dessa gaser ger sig iväg. Om det finns
lösta gaser, kan inte vattnet överhettas. Alltså, antingen kokar man vattnet
ganska länge i mikron, eller också kokar man upp det några gånger. Då kan
vatten överhettas. Var försiktig!
Kärlets struktur är nog inte så viktig. Vid kanten är vattnet troligen också
vid kokpunkten. Det är bara mitt inne som vattnet är överhettat.
Tillståndet varar inte länge, 10 - 15 sekunder kanske.
Skillnaden mellan att värma på spis eller mikro är att i det senare fallet
värms hela vattenvolymen.
I de senare fallen har du gissningsvis fört ner små mängder luft i det
kokheta vattnet. Det had då startat en kraftig kokning.
/KS 2002-02-01
Det här var många intrikata frågeställningar. Till att börja med, kokpunkten
är den temperatur där vattenångans partialtryck ovanför en plan yta är lika
med atmosfärstrycket. Alltså, vid överhettning är alldeles säkert ytvattnet
vid kokpunkten och kokar utan bubblor genom kraftig avdunstning. Det överhettade
vattnet finns en bit ner. Med detta resonemang blir det klart att vatten kan
koka utan bubbelbildning.
I vatten finns normalt lösta gaser (kväve och syre). Det första som händer
när man närmar sig kokpunkten är att dessa gaser ger sig iväg. Om det finns
lösta gaser, kan inte vattnet överhettas. Alltså, antingen kokar man vattnet
ganska länge i mikron, eller också kokar man upp det några gånger. Då kan
vatten överhettas. Var försiktig!
Kärlets struktur är nog inte så viktig. Vid kanten är vattnet troligen också
vid kokpunkten. Det är bara mitt inne som vattnet är överhettat.
Tillståndet varar inte länge, 10 - 15 sekunder kanske.
Skillnaden mellan att värma på spis eller mikro är att i det senare fallet
värms hela vattenvolymen.
I de senare fallen har du gissningsvis fört ner små mängder luft i det
kokheta vattnet. Det had då startat en kraftig kokning.
/KS 2002-02-01
Gymnasium: Värme - termometer [9534]
Fråga:
Är densiteten beroende av temperaturen? om ja ge ett exempel
/vana m, korsängskolan, västerås 2002-02-02
Är densiteten beroende av temperaturen? om ja ge ett exempel
/vana m, korsängskolan, västerås 2002-02-02
Svar:
Normalt minskar densiteten när temperaturen ökar. Det beror på att volymen
ökar, medan massan är konstant.
Ett bra exempel är en gammaldags sprittermometer.
Både glaset och spriten utvidgas när de värms upp, men spriten utvidgas mera.
Albert Engström ritade för hundra år sedan en teckning föreställande
Kolingen och Bobbans broder (tror jag) en kall vinterdag betraktande en
stor sprittermometer.
Bobbans broder: Du, vi knackar sönder den, så får vi oss en hutt.
Kolingen: Nej, vi väntar till midsommar, då får vi mera.
Hade han rätt?
/KS 2002-02-04
Normalt minskar densiteten när temperaturen ökar. Det beror på att volymen
ökar, medan massan är konstant.
Ett bra exempel är en gammaldags sprittermometer.
Både glaset och spriten utvidgas när de värms upp, men spriten utvidgas mera.
Albert Engström ritade för hundra år sedan en teckning föreställande
Kolingen och Bobbans broder (tror jag) en kall vinterdag betraktande en
stor sprittermometer.
Bobbans broder: Du, vi knackar sönder den, så får vi oss en hutt.
Kolingen: Nej, vi väntar till midsommar, då får vi mera.
Hade han rätt?
/KS 2002-02-04
Gymnasium: Värme [9562]
Fråga:
Jag har två frågor:
1. Vad är vågrörelse och hur det går till?
2. Varför är vattnet är varmare vid pålandsvind?
/Stanka J, Platenskolan, Motala 2002-02-06
Jag har två frågor:
1. Vad är vågrörelse och hur det går till?
2. Varför är vattnet är varmare vid pålandsvind?
/Stanka J, Platenskolan, Motala 2002-02-06
Svar:
1. De flesta vattenvågor har med vinden att göra, men det är ett komplicerat
fenomen, som inte kan beskrivas med enkla fysikaliska lagar. Det är ett
typiskt exempel på ett kaotiskt system. Det finns inte två vågor som är lika.
2. På sommaren är vattnet vanligen varmare vid ytan. Vid pålandsvind driver
det varma ytvattnet in mot stranden. Vid frånlandsvind driver det varma
ytvattnet ut och ersätts av kallare djupvatten.
/KS 2002-02-08
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar