Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
294 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Värme - meteorologi [3655]
Fråga:
Jag har några frågor: 1 hur uppstår en tornardo? 2) varför blir det storm?
3)var för kan det hagla mitt i sommarn? Det är ju små snöbitar! Tacksam för svar!
Anna
/Anna N, Ramdals skolan, Oxelösund 1999-09-16
Jag har några frågor: 1 hur uppstår en tornardo? 2) varför blir det storm?
3)var för kan det hagla mitt i sommarn? Det är ju små snöbitar! Tacksam för svar!
Anna
/Anna N, Ramdals skolan, Oxelösund 1999-09-16
Svar:
En tornado uppstår i ett kraftigt åskväder. Särskilt kraftiga åskväder
uppträder i amerikanska mellanvästern, där tropikluften och
polarluften möts ganska obehindrat. Energin som driver ett sådant åskväder
kommer från kondensation av vattenånga. Energin värmer luften, som stiger.
Men luften blir kallare ju högre den kommer, och till slut fryser
vattnet till is. När isklumparna blivit tillräckligt stora ramlar de
ner (hagel). Den luften som stiger måste ju ersättas av luft från sidorna.
Om luften kring molnet från början har en svag rotation, blir rotationen
kraftigare när den dras inåt. I värsta fall bildas en kraftig virvelvind (tornado).
En tornado uppstår i ett kraftigt åskväder. Särskilt kraftiga åskväder
uppträder i amerikanska mellanvästern, där tropikluften och
polarluften möts ganska obehindrat. Energin som driver ett sådant åskväder
kommer från kondensation av vattenånga. Energin värmer luften, som stiger.
Men luften blir kallare ju högre den kommer, och till slut fryser
vattnet till is. När isklumparna blivit tillräckligt stora ramlar de
ner (hagel). Den luften som stiger måste ju ersättas av luft från sidorna.
Om luften kring molnet från början har en svag rotation, blir rotationen
kraftigare när den dras inåt. I värsta fall bildas en kraftig virvelvind (tornado).
Har du sett en skridskoprinsessa som snurrar med armarna
utbredda? Vad händer om hon drar in armarna mot kroppen? Â
/KS 2000-03-31
Gymnasium: Värme [3698]
Fråga:
Vatten fryser generellt sett vid 0 grader celcius i 101,3kPa. Är dock vattnet i en rinnade bäck eller innehåller mycket salt eller både och kan temeraturen sjunka utterligare något. Nu är det så att jag har läst någonstans att man har uppmätt dimma till -15 grader. Hur kommer det sig att inte dimman omvandlas till snö som vattenånga gör uppe i molnen?
/Torbjörn A, Östrabogymnasiet, Uddevalla 1999-09-23
Vatten fryser generellt sett vid 0 grader celcius i 101,3kPa. Är dock vattnet i en rinnade bäck eller innehåller mycket salt eller både och kan temeraturen sjunka utterligare något. Nu är det så att jag har läst någonstans att man har uppmätt dimma till -15 grader. Hur kommer det sig att inte dimman omvandlas till snö som vattenånga gör uppe i molnen?
/Torbjörn A, Östrabogymnasiet, Uddevalla 1999-09-23
Svar:
Man har faktiskt lyckats kyla ner vatten till -70 oC
utan att det fryser. Släpper man ner ett sandkorn, fryser det
blixtsnabbt. Isen måste ha någon punkt att starta vid. I en
alldeles ny och ren glasbägare finns ingen sådan punkt. Det är
helt rätt att säga att is smälter vid 0 oC, det är
mera tveksamt att säga att vatten fryser vid 0 oC.
Ett närbesläktat fenomen är överhettning. Det går att värma vatten till betydligt över 100oC
Man har faktiskt lyckats kyla ner vatten till -70 oC
utan att det fryser. Släpper man ner ett sandkorn, fryser det
blixtsnabbt. Isen måste ha någon punkt att starta vid. I en
alldeles ny och ren glasbägare finns ingen sådan punkt. Det är
helt rätt att säga att is smälter vid 0 oC, det är
mera tveksamt att säga att vatten fryser vid 0 oC.
Ett närbesläktat fenomen är överhettning. Det går att värma vatten till betydligt över 100oC
Fundera: Är underkylning av vatten ett problem för flyget?Â
/KS 2000-03-23
Varför bildas is lättare på vissa bilrutor än på andra?
Grundskola_7-9: Värme [3797]
Fråga:
En bil parkeras mot ett högt hus en kall kväll.
På morgonen finns is på bakrutan, men inte på framrutan.
(Fronten parkeras mot huset).
Varför blir det så?
/Johan B, Junkaremålsskolan, Tranås 1999-10-05
En bil parkeras mot ett högt hus en kall kväll.
På morgonen finns is på bakrutan, men inte på framrutan.
(Fronten parkeras mot huset).
Varför blir det så?
/Johan B, Junkaremålsskolan, Tranås 1999-10-05
Svar:
Det här var en intressant iakttagelse.
Det som avgör var det bildas is är den så kallade nettoutstrålningen från bilen. Med nettoutstrålning menar man skillnaden mellan den värme bilen utstrålar och den värme som strålar in mot bilen. Bilen utstrålar värme i alla riktningar. I de riktningar som det är "fritt fram" - i allmänhet t.ex. rakt uppåt - är utstrålningen från bilen stor, och instrålningen mycket liten eftersom det enda som strålar in mot bilen är natthimlen (som är mycket kall).
Fronten på bilen är nu parkerad mot ett hus vars temperatur är betydligt högre än natthimlens. Huset strålar därför ut mer värme än vad himlen gör, och bilen tar alltså emot mer värmestrålning på denna sidan. Nettoutstrålningen från bilen blir mindre.
Man kan också märka att is på bilens sidorutor är mindre vanligt än på fram- och bakrutan. Detta beror på att nettoutstrålningen som sker åt sidorna ofta är mindre pga. att det finns saker - t.ex. andra bilar, träd och buskar - runt bilen som strålar tillbaka mot bilen.
/KS/EN 2002-10-10
Det här var en intressant iakttagelse.
Det som avgör var det bildas is är den så kallade nettoutstrålningen från bilen. Med nettoutstrålning menar man skillnaden mellan den värme bilen utstrålar och den värme som strålar in mot bilen. Bilen utstrålar värme i alla riktningar. I de riktningar som det är "fritt fram" - i allmänhet t.ex. rakt uppåt - är utstrålningen från bilen stor, och instrålningen mycket liten eftersom det enda som strålar in mot bilen är natthimlen (som är mycket kall).
Fronten på bilen är nu parkerad mot ett hus vars temperatur är betydligt högre än natthimlens. Huset strålar därför ut mer värme än vad himlen gör, och bilen tar alltså emot mer värmestrålning på denna sidan. Nettoutstrålningen från bilen blir mindre.
Man kan också märka att is på bilens sidorutor är mindre vanligt än på fram- och bakrutan. Detta beror på att nettoutstrålningen som sker åt sidorna ofta är mindre pga. att det finns saker - t.ex. andra bilar, träd och buskar - runt bilen som strålar tillbaka mot bilen.
/KS/EN 2002-10-10
Grundskola_7-9: Värme [3840]
Fråga:
Jag har en fråga om vattenkokning. Varför kokar vattnet betydligt mer synbart om man för ner en glasstav i en bägare med kokande vatten?
En annan sak jag funderat över är varför vattnet som man värmt i microugn
börjar koka när man tar ut det och för en tesked?
/Björn M, Håstensskolan, Varberg 1999-10-11
Jag har en fråga om vattenkokning. Varför kokar vattnet betydligt mer synbart om man för ner en glasstav i en bägare med kokande vatten?
En annan sak jag funderat över är varför vattnet som man värmt i microugn
börjar koka när man tar ut det och för en tesked?
/Björn M, Håstensskolan, Varberg 1999-10-11
Svar:
Första frågan, vi undrar: Hur kokar du? Platta eller mikro?
Första frågan, vi undrar: Hur kokar du? Platta eller mikro?
Andra frågan har vi utrett tidigare. Det är ett rätt intressant fenomen.
/KS 2003-08-06
Gymnasium: Värme [3878]
Fråga:
Jag undrar vad som termofysiken behandlar.
/Ralf P, Brändö Gymnasium, Helsingfors, Finland 1999-10-15
Jag undrar vad som termofysiken behandlar.
/Ralf P, Brändö Gymnasium, Helsingfors, Finland 1999-10-15
Svar:
Termofysik är inte något vanligt ord. Det skulle i så fall handla om vad som händer vi olika temperaturer. Vanligare är att man talar om termodynamik. Viktiga begrepp där är energi, temperatur, tryck, värme, arbete, som antyder vad det handlar om. Sedan finns några mindre välkända begrepp som är viktiga i termodynamiken: entropi, entalpi och några till.
Termofysik är inte något vanligt ord. Det skulle i så fall handla om vad som händer vi olika temperaturer. Vanligare är att man talar om termodynamik. Viktiga begrepp där är energi, temperatur, tryck, värme, arbete, som antyder vad det handlar om. Sedan finns några mindre välkända begrepp som är viktiga i termodynamiken: entropi, entalpi och några till.
Man kan säga att termodynamiken handlar om hur värme förhåller sig till andra former av energi.
Sök på termodynamik i denna databas så får du mera kött på benen!
/KS 1999-10-15
Fråga:
Hur bildas en varm källa och på vilka platser finns dessa?
/Karin J, Ängskolan, Sundbyberg 1999-10-17
Hur bildas en varm källa och på vilka platser finns dessa?
/Karin J, Ängskolan, Sundbyberg 1999-10-17
Svar:
Varma källor hittar man i vulkaniska områden, där berggrunden
är varm nära markytan. Grundvatten tränger ner i berggrunden
där det uppvärms. Om det sedan kommer ut någon annanstans,
har vi en varm källa. I värsta fall kokar vattnet, och då
kan vi få en geyser. Slå gärna på detta ord i Nationalencyklopedin
. Där finns en bra förklaring till fenomenet.
Varma källor hittar man i vulkaniska områden, där berggrunden
är varm nära markytan. Grundvatten tränger ner i berggrunden
där det uppvärms. Om det sedan kommer ut någon annanstans,
har vi en varm källa. I värsta fall kokar vattnet, och då
kan vi få en geyser. Slå gärna på detta ord i Nationalencyklopedin
. Där finns en bra förklaring till fenomenet.
Jordskorpan består ju av ett 20-tal större och
mindre plattor, som rör sig i förhållande till varandra. Vulkanism (och jordbävningar) uppträder vid gränserna mellan
dessa plattor. En typ av vulkanism kan inträffa mitt i en platta,
i en sÃ¥ kallad "hot spot" (=het punkt). Exempel: Hawaii.Â
/KS 2000-03-29
Gymnasium: Värme [3970]
Fråga:
Jag är lite osäker på om jag förstått principen för kylsåp/värmepump korrekt. Så här brukar jag berätta om kylskåpet. (Först visar jag en hastighetsfördelningskurva för en viss temperatur så att det framgår att temperatur är ett medelvärdes begrepp.) I förångaren sänker man ( med kompressorn )trycket och därmed kokpunkten. De snabbaste ( "varmaste" ) molekylerna förångas och de långsammaste ( "kallaste" ) blir kvar. Temperaturen hos de kvarvarande molekylerna kan då bli lägre än omgivningen ( d v s inne i kylskåpet ). Omgivningen värmer då upp de kvarvarande molekylerna och fler molekyler kondenseras. De snabba ( "varma" ) förångade molekylerna utsätts nu för högt tryck från kompressorn varvid kokpunkten höjs och de "varma" gasmolekylerna kondenseras. Dessa molekylerna har nu en temperatur som är högre än omgivningen varför värme avges( på baksidan an kylskåpet. ) 1.) Är det en bra beskrivning? 2.) Är även adiabatiska processer inblandade. d v s sjunker temperaturen på gasen vid utvidgning och ökar vid kompression? Om så är fallet är det önskvärt eller ett problem?
/erik W, Komvux , Östersund 1999-11-04
Jag är lite osäker på om jag förstått principen för kylsåp/värmepump korrekt. Så här brukar jag berätta om kylskåpet. (Först visar jag en hastighetsfördelningskurva för en viss temperatur så att det framgår att temperatur är ett medelvärdes begrepp.) I förångaren sänker man ( med kompressorn )trycket och därmed kokpunkten. De snabbaste ( "varmaste" ) molekylerna förångas och de långsammaste ( "kallaste" ) blir kvar. Temperaturen hos de kvarvarande molekylerna kan då bli lägre än omgivningen ( d v s inne i kylskåpet ). Omgivningen värmer då upp de kvarvarande molekylerna och fler molekyler kondenseras. De snabba ( "varma" ) förångade molekylerna utsätts nu för högt tryck från kompressorn varvid kokpunkten höjs och de "varma" gasmolekylerna kondenseras. Dessa molekylerna har nu en temperatur som är högre än omgivningen varför värme avges( på baksidan an kylskåpet. ) 1.) Är det en bra beskrivning? 2.) Är även adiabatiska processer inblandade. d v s sjunker temperaturen på gasen vid utvidgning och ökar vid kompression? Om så är fallet är det önskvärt eller ett problem?
/erik W, Komvux , Östersund 1999-11-04
Svar:
1. Det är en bra beskrivning.
2. Jo, även adiabatiska processer är inblandade. Det är en nödvändighet, sÃ¥ man behöver inte fundera pÃ¥ om det är ett problem.Â
/KS 1999-11-07
Grundskola_7-9: Värme [4011]
Fråga:
Varför kan vi inte kyla ned ett föremål till
absoluta nollpunkten?
/Peter Ã, Sursik skola, Pedersöre, Finland 1999-11-10
Varför kan vi inte kyla ned ett föremål till
absoluta nollpunkten?
/Peter Ã, Sursik skola, Pedersöre, Finland 1999-11-10
Svar:
Det är ett fenomen som är besläktat med att vi aldrig kan accelerera
en partikel till ljushastigheten. I princip kan vi komma hur nära
som helst, men inte ända fram. Man har nått en temperatur av 0.000000008 K eller 8 nK,
vilket väl är ganska nära.
/KS 1999-11-11
Det är ett fenomen som är besläktat med att vi aldrig kan accelerera
en partikel till ljushastigheten. I princip kan vi komma hur nära
som helst, men inte ända fram. Man har nått en temperatur av 0.000000008 K eller 8 nK,
vilket väl är ganska nära.
/KS 1999-11-11
Gymnasium: Värme [4057]
Fråga:
Hur kan det komma sig att jordens temperatur inte ändras fastän
det hela tiden kommer ny energi från solen?
Tack på förhand!
/maria h, Bromangymnasiet, Iggesund 1999-11-15
Hur kan det komma sig att jordens temperatur inte ändras fastän
det hela tiden kommer ny energi från solen?
Tack på förhand!
/maria h, Bromangymnasiet, Iggesund 1999-11-15
Svar:
Det beror på att det hela tiden avges energi från jorden i form av
värmestrålning. Om lika mycket strålar ut som det som kommer från
solen råder jämvikt, och vi får konstant medeltemperatur. Om denna
denna jämvikt rubbas av till exempel av ökande &34;växthusgaser&34;
(koldioxid, metan),
ökar temperaturen tills vi får en ny jämvikt vid en högre temperatur.
/KS 1999-11-16
Det beror på att det hela tiden avges energi från jorden i form av
värmestrålning. Om lika mycket strålar ut som det som kommer från
solen råder jämvikt, och vi får konstant medeltemperatur. Om denna
denna jämvikt rubbas av till exempel av ökande &34;växthusgaser&34;
(koldioxid, metan),
ökar temperaturen tills vi får en ny jämvikt vid en högre temperatur.
/KS 1999-11-16
: Värme [4073]
Fråga:
nÄR MAN SPELAR SQUASH SÅ MÅSTE MAN BÖRJA MED ATT SLÅ PÅ BOLLEN
HÅRT UNDER NÅGRA MINUTER INNAN SPELET KAN BÖRJA . hUR KAN BOLLENS
EGENSKAPER ÄNDRAS NÄR MAN SLÅR PÅ DEN ?
eN MAN SOM STÅR VID SPISEN OCH LAGAR MAT SÄGER 2 JAG LÅTER SÅSEN
KOKA LÄNGE SÅ DEN BLIR ORDENTLIGT VARM &34; VAD ÄR FEL I RESONEMANGET ?
VARFÖR LÅTER MAN DÅ SÅSER KOKA LÄNGE ?
/SALAH M, MALMÖ 1999-11-16
nÄR MAN SPELAR SQUASH SÅ MÅSTE MAN BÖRJA MED ATT SLÅ PÅ BOLLEN
HÅRT UNDER NÅGRA MINUTER INNAN SPELET KAN BÖRJA . hUR KAN BOLLENS
EGENSKAPER ÄNDRAS NÄR MAN SLÅR PÅ DEN ?
eN MAN SOM STÅR VID SPISEN OCH LAGAR MAT SÄGER 2 JAG LÅTER SÅSEN
KOKA LÄNGE SÅ DEN BLIR ORDENTLIGT VARM &34; VAD ÄR FEL I RESONEMANGET ?
VARFÖR LÅTER MAN DÅ SÅSER KOKA LÄNGE ?
/SALAH M, MALMÖ 1999-11-16
Svar:
Enligt uppgift är det för att värma bollen. Då stiger gastrycket och
studsen blir bättre.
En sås som kokar kan inte bli varmare förän den verkligen har kokat ihop
helt och hållet och bränner vid. Sök på fasövergång i denna
databas!
/KS 1999-11-17
Enligt uppgift är det för att värma bollen. Då stiger gastrycket och
studsen blir bättre.
En sås som kokar kan inte bli varmare förän den verkligen har kokat ihop
helt och hållet och bränner vid. Sök på fasövergång i denna
databas!
/KS 1999-11-17
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar