Svar:
Vanligen beskriver man en komet som en smutsig snöboll. Sajten visar en
närbild av kometen Halley. Den är så smutsig att den verkar alldeles
svart. Den ljusa är solbelysta gas- och stoftstrålar. Själv kometen
(c:a 10 km) ser vi inte från jorden. Det som syns är dessa gas- och
stoftmoln som rusar iväg bort från solen. Sök på komet i
denna databas.
/KS 2001-01-12

Svar:
Det finns flera olika typer av asteroider, men i stort sett kan man säga
att bergarter med mineral av samma typ som vi har här på jorden.
Vad man upptäckt på senare år, är att de mindre asteroiderna inte är
fasta himlakroppar, utan snarare liknar grushögar. Se Scientific American,
maj 2000. Sök på asteroid i denna databas! Sajten visar en närbild
av asteroiden Eros.
/KS 2001-01-12

Svar:
Det är inte troligt att det finns solsystem med planeter i Vintergatans
centrum. Stjärnorna ligger alldeles för tätt där. Man kan inte se in
i centrum i vanligt ljus, det är för mycket stoft emellan, men i infrarött
ljus går det bra. Man har nyligen tagit en sekvens bilder, som visar
hur stjärnorna "dansar" kring det centrala svarta hålet, som väger
ungefär 3 miljoner solmassor. Kolla länken Galactic Center Research!
/KS 2001-01-15

Svar:
Det är jordaxelns lutning som gör att solen står högt på sommaren,
och lågt på vintern. Man ger jordaxelns lutning i förhållande till jordens
banplan.
/KS 2001-03-30

Svar:
Om Venus står bra till, syns den först. Man kan faktiskt se Venus med
blotta ögat mitt på dagen. Men Venus är ju en planet och inte någon
stjärna. Under sommaren och hösten är det nog Vega som syns först, nästan
rakt upp (i zenit) vid solnedgången. Under vintern är det nog Sirius,
lågt, ungefär i sydlig riktning.
/KS 2001-01-28

Svar:
Det finns data som tyder på att universums expansion accelererar. Därför är det inte många som räknar med någon "big chrunch" längre. Orsaken till accelerationen är troligen att universum nu inte domineras av materia,
utan av en egenskap hos vakuum som kallas mörk energi, som enligt Wikipedia är: en hypotetisk form av energi som genomtränger hela rymden och synes öka universums expansionstakt. Mörk energi är numera det gängse sättet att förklara, vad som enligt observationer och experiment tolkats som en accelererande expansion hos universum, det vill säga att rumtiden förefaller att expandera allt fortare och fortare.

Några av de data som ligger bakom införandet av den mörka energin visas i bilden längst ner i svaret. Man kan se att avvikelsen (punkterna för höga värden på rödförskjutningen Z ligger över den heldragna linjen) är ganska måttlig och dessa data är egentligen inte helt övertygande. Det finns nu emellertid ganska övertygande ytterligare stöd för en accelererande expansion, tillräckligt för den normalt konservativa nobelkommittén att ge 2011 års nobelpris i fysik för upptäckten, se List_of_Nobel_laureates_in_Physics och Accelerating_expansion_of_the_cosmos.

Universum tycks nu bestå av:

70 % mörk energi (OBS! detta är inte materia)

26 % exotisk mörk materia (vi vet inte vad det är)

3.5 % osynlig vanlig materia

0.5 % synlig vanlig materia

Det är alltså dessa ynka 0.5 % som astronomerna kan studera.

Det finns delade meningar om vad den mörka energin är för något. Somliga
vill tolka den som Einsteins kosmologiska konstant. Andra menar att detta
skulle leda till orimliga konsekvenser, och har infört en variant, som
kallas Quintescence. Dessa frågor behandlas i ett par artiklar i
Scientific American januari, 2001. Det medges att de inte är särkskilt
lättlästa för den oinvigde, men det här är inga lätta saker. Men spännande!

Den sammansättning av universum som ges ovan är vad som gäller nu. I en tidigare
epok dominerade strålningen, som spelar liten roll idag. Den mörka energin
deltar idag inte alls i universums expansion. Det är viktigt,
hade den gjort det, hade galaxhopar, galaxer och stjärnor inte kunnat bildats.
I modellen med "Einsteins kosmologiska konstant" är den mörka energin
verkligen konstant. Den spelade alltså en obetydlig roll i det unga
universum. Vad som då blir svårförklarligt, är att vi lever i en epok just
när den mörka energin börjar dominera över materien. Detta blir lättförklarligt
i "quintescens" modellen. Där deltar den mörka energin i universums expansion
ända tills den epok då universum upphör att vara strålningsdominerat.

Bland nyare upptäckter är att det storskaliga rummet i universum är plant,
alltså inte krökt. Vidare nämns i artiklarna en modell som på engelska
kallas "inflatory universe model". Det kan närmast översättas med
"uppblåsningsmodellen av universum". Det innebär att universum i ett
mycket tidigt stadium undergick en enorm expansion.
Det förklarar mycket som inte går att förklara med den klassiska
Big Bang modellen.

Se vidare Dark_Energy, mörk-energi, mörk-materia och (vad gäller universum accelererande expansion) Länk 1. Under länk 2 (Ask an astronomer) finns ett stort antal länkar och frågor/svar om kosmologi.

/KS/lpe 2001-01-29

Svar:
Jo, ett svart hål "avdunstar" faktiskt, men för de svarta hål som bildas
idag (minst någon solmassa) tar det mycket mycket lång tid.
/KS 2001-01-28

Svar:
På en del planeter är det för varmt, på andra är det för kallt.
På Mars är liv i någon form inte uteslutet, vi vet helt enkelt inte.
/KS 2001-01-27

Svar:
Det var när Otto Struve år 1837 bestämde avståndet till Vega. Den ligger
19 ljusår bort.
/KS 2001-02-03

Svar:
Man kan nog mena olika saker med exotisk materia, men astronomer
och kosmologer använder begreppet för den materia som dominerar
universum. Den märks genom gravitationen, men hittills inte på
något annat sätt. Vi vet inte vad det är.
/KS 2001-02-03