Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
749 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [5571]
Fråga:
Hur har man kunnat mäta temperatur och avstånd på stjärnor?
/Eva N, Katanjeskolan, Tomelilla 2000-05-03
Hur har man kunnat mäta temperatur och avstånd på stjärnor?
/Eva N, Katanjeskolan, Tomelilla 2000-05-03
Svar:
I princip mäter man färgen. Rött: svalt. Blått: varmt.
/KS 2000-05-03
I princip mäter man färgen. Rött: svalt. Blått: varmt.
/KS 2000-05-03
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [5572]
Fråga:
Varför blir det tidvatten på både den sida som månen är på men ochså på
den andra sidan trots att solen är på samma sida som månen.
Om ni förstår vad jag menar.
/Sebastian S, Rekarne skoan, Eskilstuna 2000-05-03
Varför blir det tidvatten på både den sida som månen är på men ochså på
den andra sidan trots att solen är på samma sida som månen.
Om ni förstår vad jag menar.
/Sebastian S, Rekarne skoan, Eskilstuna 2000-05-03
Svar:
Man säger ju att månen snurrar runt jorden. Det är inte alldeles sant.
Månen och jorden snurrar kring en gemensam tyngdpunkt. Denna ligger
inne i jorden, på ungefär 1/4 jordradies djup. Detta ger upphov till en
centrifugalkraft, som är olika på olika ställen på jorden. (Här har
Nationalencyklopedin
fel) Detta kombinerat med månens dragningskraft
ger upphov till de två tidvattenvågorna. För en mera detaljerad förklaring,
se länken i svaret nedan!
/KS 2000-05-03
Man säger ju att månen snurrar runt jorden. Det är inte alldeles sant.
Månen och jorden snurrar kring en gemensam tyngdpunkt. Denna ligger
inne i jorden, på ungefär 1/4 jordradies djup. Detta ger upphov till en
centrifugalkraft, som är olika på olika ställen på jorden. (Här har
Nationalencyklopedin
fel) Detta kombinerat med månens dragningskraftger upphov till de två tidvattenvågorna. För en mera detaljerad förklaring,
se länken i svaret nedan!
/KS 2000-05-03
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [5655]
Fråga:
Är det teoretiskt möjligt att med dagens teknologi landsätta människor på Mars ?
/Mathias J, Tunaberg, Uppsala 2000-05-11
Är det teoretiskt möjligt att med dagens teknologi landsätta människor på Mars ?
/Mathias J, Tunaberg, Uppsala 2000-05-11
Svar:
Ja, det får man nog säga. I marsnumret av Scientific American (2000) finns
en serie artiklar, som behandlar ämnet i detalj.
/KS 2000-06-07
Ja, det får man nog säga. I marsnumret av Scientific American (2000) finns
en serie artiklar, som behandlar ämnet i detalj.
/KS 2000-06-07
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [5664]
Fråga:
Jag undrar vad svarta hål är och om du har någon bra bok att rekommendera.
/Marie M, Polhem, Gävle 2000-05-11
Jag undrar vad svarta hål är och om du har någon bra bok att rekommendera.
/Marie M, Polhem, Gävle 2000-05-11
Svar:
Sök på svart hål i denna databas! Läs i
Kvarken, människan och kosmos (sid 84) av
Lars Bergström och Erik Johansson.
/KS 2000-06-07
Sök på svart hål i denna databas! Läs i
Kvarken, människan och kosmos (sid 84) av
Lars Bergström och Erik Johansson.
/KS 2000-06-07
: Universum-Solen-Planeterna - Saturnus´ ringar [5728]
Fråga:
Vilka planeter är det som har ringar??
/Johan K, Centralskolan, Karlsborg 2000-05-18
Vilka planeter är det som har ringar??
/Johan K, Centralskolan, Karlsborg 2000-05-18
Svar:
Ringar har man hittat kring alla de stora "gasplaneterna", alltså
Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Ringarna kring Saturnus
syns bäst.
/KS 2000-06-07
Ringar har man hittat kring alla de stora "gasplaneterna", alltså
Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Ringarna kring Saturnus
syns bäst.
/KS 2000-06-07
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [5738]
Fråga:
Kan man se fullmånen (mitt på) dagen? Varför /varför inte?
/Björn M, Påskbergsskolan, Varberg 2000-05-18
Kan man se fullmånen (mitt på) dagen? Varför /varför inte?
/Björn M, Påskbergsskolan, Varberg 2000-05-18
Svar:
Nej, man kan inte se fullmånen mitt på dagen. Om solen skiner i nacken
befinner sig fullmånen ungefär i den riktning, där huvudets skugga faller.
/KS 2000-06-07
Nej, man kan inte se fullmånen mitt på dagen. Om solen skiner i nacken
befinner sig fullmånen ungefär i den riktning, där huvudets skugga faller.
/KS 2000-06-07
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [5802]
Fråga:
Varför reflekterar jonosfären radiovågor?
(Viktig egenskap förradiokommunikation.)
/Gerda B, 2000-05-24
Varför reflekterar jonosfären radiovågor?
(Viktig egenskap förradiokommunikation.)
/Gerda B, 2000-05-24
Svar:
Jonosfären har fått sitt namn därför att där finns fria joner (och elektroner).
Det är elektronerna som gör att jonosfären funkar som en spegel för
radiovågor av vissa våglängder. Det är huvudsakligen solens ultravioletta
strålning som orsakar jonisationen. Därför funkar spegeln olika på dagen
och natten.
Tänk på: I en metall finns också "fria" elektroner. Därför speglar en metall ljus.
Jonosfären har fått sitt namn därför att där finns fria joner (och elektroner).
Det är elektronerna som gör att jonosfären funkar som en spegel för
radiovågor av vissa våglängder. Det är huvudsakligen solens ultravioletta
strålning som orsakar jonisationen. Därför funkar spegeln olika på dagen
och natten.
Tänk på: I en metall finns också "fria" elektroner. Därför speglar en metall ljus.
Länkar: http://www.sm2umh.nu/radio/
/KS 2000-05-30
Gymnasium: Universum-Solen-Planeterna [5812]
Fråga:
I vårat solsystem finns det planeter. De är Merkurius, Venus, Jorden, Mars osv.
Men när jag läser era svar på insändarnas frågor kallar ni asteroider
också för (små)planeter.
Min fråga bli då: Vad är den korrekta vetenskapliga definitionen på
substantivet &34;planet&34;?
Hur litet är ett föremål i rymden om det inte ska kallas (små)planet?
Måste en planet gå i en omloppsbana för att kallas planet?
/jan d, västerviks gymn., västervik 2000-05-25
I vårat solsystem finns det planeter. De är Merkurius, Venus, Jorden, Mars osv.
Men när jag läser era svar på insändarnas frågor kallar ni asteroider
också för (små)planeter.
Min fråga bli då: Vad är den korrekta vetenskapliga definitionen på
substantivet &34;planet&34;?
Hur litet är ett föremål i rymden om det inte ska kallas (små)planet?
Måste en planet gå i en omloppsbana för att kallas planet?
/jan d, västerviks gymn., västervik 2000-05-25
Svar:
Det finns ingen korrekt vetenskaplig definition av planet,
vi får nöja oss med traditionen. Då har solsystemet 9 eller 8 planeter,
beroende på om man vill räkna in Pluto eller inte. Ur rent fysikalisk
synpunkt är solsystemets miljontals asteroider och kometkärnor likartade
himlakroppar, men vi brukar inte kalla dem planeter.
/KS 2000-05-28
Det finns ingen korrekt vetenskaplig definition av planet,
vi får nöja oss med traditionen. Då har solsystemet 9 eller 8 planeter,
beroende på om man vill räkna in Pluto eller inte. Ur rent fysikalisk
synpunkt är solsystemets miljontals asteroider och kometkärnor likartade
himlakroppar, men vi brukar inte kalla dem planeter.
/KS 2000-05-28
Grundskola_7-9: Universum-Solen-Planeterna [5820]
Fråga:
Jag har ett litet problem. I S.Hawkings bok
&34;Kosmos, en kort historik&34; står det att stjärnor
med 30 solmassor och däröver bildar svarta hål.
Det står också att neutronstjärnor bildas om massan
ligger runt 10-30 solmassor. Men i er frågelåda
är uppgifterna att svarta hål bildas vid 2.5 solmassor.
Vilken uppgift stämmer?
/rådvill
/Carl-Johan H, Gemö, Diö 2000-05-26
Jag har ett litet problem. I S.Hawkings bok
&34;Kosmos, en kort historik&34; står det att stjärnor
med 30 solmassor och däröver bildar svarta hål.
Det står också att neutronstjärnor bildas om massan
ligger runt 10-30 solmassor. Men i er frågelåda
är uppgifterna att svarta hål bildas vid 2.5 solmassor.
Vilken uppgift stämmer?
/rådvill
/Carl-Johan H, Gemö, Diö 2000-05-26
Svar:
Uppgifterna är inte motsägande. Innan ett svart hål eller en neutronstjärna
bildas, genomgår stjärnan flera stadier, där större delen av stjärnans
massa kastas ut i rymden.
/KS 2000-05-27
Uppgifterna är inte motsägande. Innan ett svart hål eller en neutronstjärna
bildas, genomgår stjärnan flera stadier, där större delen av stjärnans
massa kastas ut i rymden.
/KS 2000-05-27
: Universum-Solen-Planeterna [5822]
Fråga:
Jag läser många populärvetenskapsböcker om fysik, och efterhand man läser
dyker det upp många frågor som jag skulle vilja ha svar på.
Vet ni något bra diskussionsforum eller nyhetsgrupp på nätet
där det finns många som snackar om fysik?
Det skulle helst vara ett svenskt forum pga alla termer.
Här kommer en fysik-fråga.
Vårt universum expanderar hela tiden.
Ju längre bort en galax befinner sig destå fortare
avlägsnar den sig från oss. Hur fort avlägsnar sig de yttersta
galaxerna i ren hastighet?
/Jonas B, NTI skolan Malmö, Helsingborg 2000-05-26
Jag läser många populärvetenskapsböcker om fysik, och efterhand man läser
dyker det upp många frågor som jag skulle vilja ha svar på.
Vet ni något bra diskussionsforum eller nyhetsgrupp på nätet
där det finns många som snackar om fysik?
Det skulle helst vara ett svenskt forum pga alla termer.
Här kommer en fysik-fråga.
Vårt universum expanderar hela tiden.
Ju längre bort en galax befinner sig destå fortare
avlägsnar den sig från oss. Hur fort avlägsnar sig de yttersta
galaxerna i ren hastighet?
/Jonas B, NTI skolan Malmö, Helsingborg 2000-05-26
Svar:
Någon chat-sajt om fysik känner vi inte till. Gör någon annan det?
Ju längre ut man tittar, desto längre tillbaks i tiden tittar vi.
Till slut kommer vi tillbaka till den tid då galaxerna bildades.
Många tror att det skedde vid rödförskjutningen 10. Dessa galaxer
hade då en hastiget av 90% av ljushastigheten. Försöker vi se längre
bort finns det inget att se. Dagens teleskop ser inte riktigt så
långt, men vi är nära.
Not 1 Rödförskjutningen (z) är
z = lz / l - 1
där lz är den våglängd vi observerar,
och l är den ursprungliga våglängden.
Not 2 I en viss mening ser vi längre. Bakgrundsstrålningen
(3-gradersstrålningen) kommer från en epok med z = 1000. Då var universum
bara 300000 år gammalt.
/KS 2000-05-28
Någon chat-sajt om fysik känner vi inte till. Gör någon annan det?
Ju längre ut man tittar, desto längre tillbaks i tiden tittar vi.
Till slut kommer vi tillbaka till den tid då galaxerna bildades.
Många tror att det skedde vid rödförskjutningen 10. Dessa galaxer
hade då en hastiget av 90% av ljushastigheten. Försöker vi se längre
bort finns det inget att se. Dagens teleskop ser inte riktigt så
långt, men vi är nära.
Not 1 Rödförskjutningen (z) är
z = lz / l - 1
där lz är den våglängd vi observerar,
och l är den ursprungliga våglängden.
Not 2 I en viss mening ser vi längre. Bakgrundsstrålningen
(3-gradersstrålningen) kommer från en epok med z = 1000. Då var universum
bara 300000 år gammalt.
/KS 2000-05-28
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar