Svar:
Solytans temperatur (6000 ^oC) kan man mäta med ljusfördelningen
från solen.
Färgen beror ju på temperaturen.
Temperaturen i solens centrum (15 miljoner grader) kan vi inte mäta,
men vi kan räkna ut den ganska noga.
/KS 2000-04-04

Svar:
En meteorit är en sten från rymden. Sök på detta ord i denna
databas.
/KS 2000-04-04

Svar:
Gravitationslins innebär att tyngdkraften böjer ljuset.
Ett exempel är när gravitationsfältet från en galax förvränger en bakomliggande
galax (länk 1). Ändå mera imponerande blir det när en tung galaxhop
avbildar en bakomliggande galax. I exemplet (länk 2) kan man hitta samma galax
på minst 5 olika ställen. Solen är inte användbar som gravitationslins,
åtminstone inte från jorden.
/KS 2001-01-17

Svar:

1. Det beror på hur tung stjärnan är. En stjärna som är 20 gånger
tyngre än solen lever &34;bara&34; 5 miljoner år. Vår egen stjärna, solen,
lever i 10000 miljoner år, och lättare stjärnor ännu längre.

2. Det är inte enkelt att svara på detta. Stjärnor kan utvecklas väldigt
olika, beroende på massan, och om stjärnan är enkel eller dubbel.
Slå på stjärna i Nationalencyklopedin. Där finns massor av
information.

3. Tre olika sluttillstånd kan tänkas: Vit dvärgstjärna eller
neutronstjärna eller svart hål. Sök på dessa ord i denna
databas!
/KS 2000-04-06

Svar:
De flesta stjärnor består mest av väte och helium, men lite av tyngre
grundämnen finns också.

&34;Normala&34; stjärnor har yttemperaturen 3000 - 20000 grader, men det finns
mera extrema exempel.
/KS 2000-04-06

Svar:
Vi börjar med att citera Nationalencyklopedin: "Vetenskaps- och kulturhistoriskt är astrologin av stort intresse,
men måste numera betraktas som ren vidskepelse."

I de tidiga högkulturerna, baserade på jordbruk med konstbevattning
(Babylonien, Egyptien, Indien, Kina),
uppstod en rad nya behov. Man behövde kunna föra bok (skriftspråk),
räkna (matematik) och mäta tid (astronomi). De fenomen på himlen
som hade en tidsskala, som var påtaglig för en människa har i alla
dessa kulturer använts för olika former av spådom.

Den form av astrologi som kom att spridas i väst, utgår från grekiska
föreställningar. Där antar man att solens, månens och planeternas
ställning på himlen vid en människas födsel kan användas för att
förutsäga det kommande livet. Att göra denna förutsägelse kallas
att ställa ett horoskop. Den som ställde horoskopet kallades astrolog,
som samtidigt ofta var astronom. Man kan nämna Tycho Brahe och Kepler.
De gjorde det ganska motvilligt, men de fick ju betalt.

Den grek som är mest berömd i sammanhanget är Ptolemaios och han verkade
i Alexandria ungefär 150 efter Kristus. Dagens "tidningsastrologer"
använder fortfarande hans tabeller, trots att de inte stämmer längre.
Jordaxeln har vridit sig, så att allt blir förskjutet ungefär en
månad.

Se vidare astrologi och astrologi.

/KS 2000-04-07

Svar:
Svarta hål skulle vara utmärkta sopstationer. Det som åker in där försvinner
från universum. Sedan finns ju praktiska problem. Var finns det närmsta
svarta hålet? Det vet vi inte.

En kvasar kan lysa lika mycket som 100
galaxer. De flesta tror numera att en kvasar är ett jättestort svart
hål i centrum av en galax, som suger åt sig materia, och strålar ut
mängder av energi.
/KS 2000-04-08

Svar:
Meteorerna går i allmännhet mycket snabbare, upp till 70 km/s. En rymdraket
rör sig inte mer än ett par km/s i de tätare delarna av atmosfären. En
satellit som går in i jordatmosfären med en hastighet av 8 km/s, och den
brinner upp, om den inte är speciellt konstruerad för att klara detta.
/KS 2000-04-12

Svar:
Visst skulle man kunna tänka sig en artificiell biosfär i form av
en sorts växthus. Men en sak är säker, det är inte genomförbart på
många, många år.
/KS 2000-04-12

Svar:
Faktum är att de flesta stjärnor ligger i system med två eller flera
stjärnor (dubbel- eller multipelstjärnesystem). Vår närmsta granne
i rymden, alfa Centauri, består av tre stjärnor: A, B och Proxima.
/KS 2000-04-12