749 frågor / svar hittades
Om man färdas i en bil med ljusets hastighet och tänder lamporna lyser dom då.
/Gunnar H, Ribby, Västerhaningie 1998-10-28
En bil, eller något annat, kan inte färdas med ljusets hastighet, men inget i fysiken hindrar den att komma nära ljusets hastighet. Den som sitter i bilen, märker inget särkilt, allt är som vanligt. Tänder man lamporna, lyser dom framåt, precis som vanligt. Mäter man hastigheten på det ljuset, får man den gamla vanliga ljushastigheten, inte den dubbla, som man kanske kunde tro. Ljushastigheten är alltid konstant, hur man än rör sig. Det är just kärnpunkten i den speciella relativitetsteorin, och det får många intressanta följder.
Egentligen är det principiellt omöjligt att avgöra om vi rör oss eller inte, det är faktiskt ganska meningslöst att diskutera det, för det märks ju inte på något sätt. Detta ur relativitetsteorins synpunkt. I den verkliga världen märks det minsann, men då måste vi gå utanför relativitetsteorin och beskriva hur universum ser ut. Stjärnorna framåt ser blåare ut och de bakåt är rödare.
Fråga: Om en sådan bil kommer rakt mot dig, vilken färg har lamporna? Hoppa undan i tid!
/KS 1998-10-29
Kan det finnas stjärnor som ligger närmare jorden än den stjärna som tros ligga närmast nu, och kan det bero på tex svarta hål eller svarta nebulosor som ljusstyrkan har avtagit så pass mycket så man tror att den ligger mycket längre bort ? MVH Daniel Westberg
/Daniel W, Farsta Gymnasium, Vet ej 1998-10-29
Alfa Centaurus på södra stjärnhimlen är den närmsta stjärnan vi känner till. Nu är detta noga undersökt, så om det finns någon närmre, måste den vara mycket ljussvag. Men otänkbart är det inte.
/KS 1998-10-29
jordens omloppstid runt solen är ju som bekant 365,25 dygn, men är den konstant eller ökar den eller minskar den ?
/anders k, norregård, växjö 1998-11-06
Den varierar lite, beroende på störningar från andra planeter. Hur det går i det långa loppet går inte att beräkna, men den har varit någorlunda konstant i 4 miljarder år, så det varar nog ett tag till.
Vad som däremot har ändrat sig är dygnets längd. Månen bromsar jorden genom tidvattnet, så att dygnet blir längre, samtidigt som månen rör sig utåt. Men det går långsamt.
/KS 1998-12-08
Under vilken minsta vinkel kan man se solen och månen lysa samtidigt?
/Ingemar B, Sunnadalskolan, Karlskrona 1998-11-10
Under gynnsamma omständigheter kan man se nymånen ungefär ett dygn före och efter astronomisk nymåne.
Uppgift: Räkna ut vinkeln. Antag att solen, jorden och månen ligger i samma plan.
/KS 1998-11-10
Om man reser söderut, reser man då till sydliga breddgrader eller sydliga latituder ? Hur kan man bestämma sin position i öst-västlig rikting. En exakt klocka lär vara nödvändig, men hur ska den användas ?
/Lars B, Pauli, Malmö 1998-11-12
Du kan säga både breddgrad och latitud. Motsvarande ord i öst-västlig riktning är längdgrad och longitud. I klassisk navigering behöver man en bra klocka. Man mäter till exempel solhöjden ett antal gånger nära middagstiden. Man då bestämma middagstiden. Om till exempel middagen inträffar kl 1400, har man rest 30 grader västerut.
Numera behövs ingen klocka om man har en GPS-mottagare. Den tar emot signaler från satelliter, och räknar ut positionen.
Fundera: Om middagen inträffar vid midnatt svensk tid, var är man då?
/KS 1999-02-15
Vilka skadeverkningar får ett meteoritnedslag och vilka långtgående följder får det?
/Tobias S, Filborna, Helsingborg 1998-11-12
Det beror på hur mycket energi som frigörs vid nedslaget. Att stora himlakroppar slår ner är lyckligtvis mycket sällsynt.
För 65 miljoner år sen slog en småplanet ner i vad som nu är
Mellanamerika. Kratern blev ungefär 150 km i diameter. Man
tror att dinosurena dog ut i den katastrofen, men våra förfäder
klarade sig. Man räknar med att sådant kanske händer en gång
på 100 miljoner år. Mycket mera information hittar du unden länken nedan.
/KS/lpe 1999-10-11
Var är universums mitt?
/Stina P, Brokind, Rimforsa 1998-11-13
Universum har ingen mitt.
/KS 1998-11-15
Vad är en jordförmörkelse och var kan man se den?
/Johan A, Ilandaskolan, Karlstad 1998-11-15
Jordförmökelse brukar man inte tala om. Möjligen skulle eventuella
mångubbar använda ordet för det vi kallar solförmörkelse :-).
Solförmörkelse: Månen skymmer solen, månen skuggar jorden.
Månförmörkelse: Jorden skuggar månen, jorden skymmer solen från månen sett.
/KS/lpe 1998-11-17
Hej,
Vi går nu igenom ett astroidbälte (?), och skall kunna se ett fyrvereri av "stjärnfall" under denna period. Har även hört att "bitarna" som förbränns i atmosfären är ca 1 cm3 stora. Nu undrar jag vilken reaktion som sätts igång när bitarna passerar atmosfären, hur mycket energi frigörs, vilken hastighet rör det sig om mm, med tanke på att dessa småstenar ändå lyckas lysa ganska rejält...
Mvh - Mia
/Mia S, KatedralSkolan, Lund 1998-11-17
Nej, inget asteroidbälte, utan en kometbana. Kometen är inte här nu
(som tur är), men den har under tusentals år spritt sand
och grus längs banan. Den 17 november 1998 kl 2100 kan man börja titta.
De rör sig med 70 km/s, nu kan du själv räkna ut vilken energi dom
har. All denna energi går åt till att förgasa stenen och hetta
upp luften. För mera information kan du gå till
Astronomy Picture of the Day, länk nedan.
/KS/lpe 2000-02-06
Vår galax, Vintergatan, roterar som bekant. Detta beror ju på att det Svarta Hål, som finns i galaxens centrum, alstrar en sådan stark gravitationskraft så den får hela galaxen att snurra runt (precis som planeterna runt solen). Vintergatan kommer så småningom att "slukas" upp av detta Svarta Hål och helt förintas. Min fråga är nu: Gäller detta för alla galaxer? Vintergatan och Andromeda, tex, kommer i så fall att "smälta" ihop till ett enda stort Svart Hål (och när väl tätheten blir så stor uppstår det reversa, dvs det svarta hålet utvidgas eller exploderar, likt "Big Bang")... Fråga 2: Om man har två svarta hål, och ökar tätheten till den kritiska punkt då vi får en explosiv utvidgning, hur många gånger större skulle då den energimängd som frigörs vid denna utvidgning vara jämfört med den totala energimängden hos de båda svarta hålen (som vi antar vara skapta ur Vintergatan och Andromeda galaxerna)...?? Energin är inte den samma före som efter utvidgningen, energiprincipen gäller inte i ett sådant special fall... Tips: Studera energimängden före och efter BigBang, de är inte likadana.
/Gustav e, bromma, bromma 1998-11-17
Det svarta hål som tycks finnas i Vintergatans centrum dominerar
inte alls vår galax. Tvärt om, stjärnor, gasmoln och "mörk materia" utgör huvuddelen av Vintergatans massa och därmed gravitation. Och
det svarta hålet håller sig ganska lugnt nuförtiden, det slukar
inte alls särskilt mycket. Så vi kan ta det med ro.
Svarta hål behöver inte finnas i alla galaxer, men troligen är det
ganska vanligt. I centrum av Andromedagalaxen tycks finnas två
svarta hål, troligen resultat av en galaxkollision. De kommer så
småningom att förenas. Om Vintergatan och Andromedagalaxen kommer
att förenas eller inte, kan man inte veta med säkerhet, men en
sak kan man i alla fall säga, i så fall är det mycket, mycket lång
tid till dess.
Det finns ett svart hål i vintergatans centrum. Länken Galactic Center Research
visar hur
stjärnorna dansar runt omkring det.
/KS/lpe 2000-02-20
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar