Med hjälp av en så kallad masspektrometer kan man mäta massan av en heliumatom.
I en masspektrometer låter man joner av helium accelereras av ett elektriskt fält
för att sedan avböjas av ett magnetfält. På detta sätt kan man bestämma massan.
Laddningen kan man enklast bestämma genom att ta bort elektronerna från atomen.
På detta sätt får man reda på att det finns två elektroner i en heliumatom. Då
måste det också finnas två protoner för att kompensera elektronernas laddning.
I princip kan man göra på samma sätt för tyngre grundämnen men det finns ett bättre sätt att
bestämma antalet protoner (= atomtalet). Man mäter röntgenstrålning från atomen. Denna
strålning ändras mycket regelbundet med atomtalet.
Under länk 1 hittar du lite historik om periodiska systemet.
Hon förklarade några dittills oförståeliga experiment med
att en atomkärna hade sprängts i två delar, "fission". Tyvärr fick hon
inte Nobelpriset för denna upptäckt vilket har upprört många.
Läs: Mer om detta kan man läsa i Forskning och Framsteg nr 7, 1997: Forskning & Framsteg, webbarkivet .
Sök: I till exempel Altavista kan man söka på strängen "Lise Meitner" (Skriv på detta sätt med "-tecken i textrutan!) så får man många träffar. Gör det!
/GO/lpe 1998-11-16
Lästips Den som är intresserad av de märkliga och spännande ting som försiggår i atomernas värld kan läsa kapitlet "Ett kvantsprång för tiden" i boken TID UTAN ÄNDE av P. Coveney och R Highfield.
/GO 1998-02-16
/GO 1998-02-15
Bindningar mellan molekyler styrs av lite annorlunda regler.
/GO 2000-04-06
Alfastrålning består av heliumkärnor, det vill säga 2 protoner och 2 neutroner som är fast förbundna med varandra. Alfapartiklarna är positivt laddade.
Betastrålning består av elektroner (negativt laddade) eller positroner (=elektronens antipartikel, positivt laddad).
Gammastrålning består av fotoner (=ljuspartiklar) som är oladdade.
All strålning kommer inifrån atomkärnan. Då är energin hos de enstaka partiklarna av storleksordningen MeV, Megaelektronvolt.
En elektronvolt är en enhet som ofta användes i atom- och kärnfysik. 1 elektronvolt är ungefär den energi som frigörs vid en kemisk reaktion. Partiklarna i den joniserande strålningen har alltså omkring 1 miljon gånger högre energi. Det är därför denna strålning kan orsaka stor skada. En partikel kan slå sönder en miljon kemiska föreningar.
/GO 1998-11-16
Exempel Den vanliga kolisotopen kol-12 som består av 6 protoner och 6 neutroner är stabil. Isotopen kol-14 (6 protoner och 8 neutroner) är däremot instabil och har en halveringstid på ungefär 5730 år. Efter den tiden har hälften av atomerna i en viss mängd prov sänt ut en elektron (betastrålning) varvid en neutron omvandlas till proton. Kvar blir en kväve-14 kärna.
Fundera Hur många protoner och neutroner finns i kväve-14?
/GO 1998-12-15
Låt oss sätta upp 1000 lampor och tända dem samtidigt. Sedan väntar vi tills hälften har gått sönder. Den tiden är halveringstiden för lampornas livslängd.
Vid radioaktiva sönderfall går inte atomen "sönder" utan atomkärnan omvandlas till en annan kärna.
/GO 1998-11-16
Fundera Vad är en positiv vätejon för något?
Om man leder ström genom vatten så kommer vätejonerna att gå mot den negativa
metallplattan och där plocka upp en elektron. Därmed bildas en neutral
väteatom
som tillsammans med andra väteatomer bildar molekyler och en gas som
stiger upp i form
av små bubblor.
Försök Gör försöket själv. Det går bättre om du löser en lite
av en syra i vattnet. Varför?
/GO 2000-04-06
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar