Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

303 frågor / svar hittades

Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [970]
Fråga:
Hej, jag har några frågor:
Om man har gjort ett nytt grundämne, hur får man reda på hur många
neutroner, protoner det finns i kärnan. Vikten vet jag hur man räknar
ut, men inte hur man tar reda på vad som finns i kärnan? Finns det
något system? Hur har man lyckats få fram det periodiska systemet??
Helium, hur kan man veta att den innehåller 2 protoner och 2 neutroner.
Det jag vet är att det är så, för jag har läst det, men hur tar man reda
på sånt?
/David  B,  Triangelskolan,  Kiruna 1998-02-11
Svar:
Låt oss börja med frågan om Helium.


Med hjälp av en så kallad masspektrometer kan man mäta massan av en heliumatom.
I en masspektrometer låter man joner av helium accelereras av ett elektriskt fält
för att sedan avböjas av ett magnetfält. På detta sätt kan man bestämma massan.



Laddningen kan man enklast bestämma genom att ta bort elektronerna från atomen.
På detta sätt får man reda på att det finns två elektroner i en heliumatom. Då
måste det också finnas två protoner för att kompensera elektronernas laddning.


I princip kan man göra på samma sätt för tyngre grundämnen men det finns ett bättre sätt att
bestämma antalet protoner (= atomtalet). Man mäter röntgenstrålning från atomen. Denna
strålning ändras mycket regelbundet med atomtalet.

Under länk 1 hittar du lite historik om periodiska systemet.

Länkar: http://www.linnaeus.uu.se/online/fysik/mikrokosmos/fyatom.html
/GO/lpe 1998-12-15


Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [972]
Fråga:
Hej!
Jag undrar var man kan hitta mycket information (på internet) om Lise Meitner!?

/Fredrik  S,  Påarps skola,  Helsingborg 1998-02-11
Svar:
Lise Meitner var en fysiker som föddes i Österrike och arbetade i Berlin
på 1930-talet. Hon flydde på grund av sin judiska börd till Sverige strax före andra
världskriget.


Hon förklarade några dittills oförståeliga experiment med
att en atomkärna hade sprängts i två delar, "fission". Tyvärr fick hon
inte Nobelpriset för denna upptäckt vilket har upprört många.

Läs: Mer om detta kan man läsa i Forskning och Framsteg nr 7, 1997: Forskning & Framsteg, webbarkivet .


Sök: I till exempel Altavista kan man söka på strängen "Lise Meitner" (Skriv på detta sätt med "-tecken i textrutan!) så får man många träffar. Gör det!
/GO/lpe 1998-11-16



Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [979]
Fråga:
Skulle det på något sätt kunna vara möjligt att ett kvantpar bestående av två fotoner på två olika ställen, alltså den ena fotonen på ett ställe och den andra på ett annat. Jag antar att detta inte går, men jag läste i ny teknik idag att man "teleportera" egenskaper som polarisering mellan fotonerna, och ifall detta skulle gå, så skulle ju den absolut snabbaste kommunikationsmetoden vara uppfunnen.
/Fredrik  T,  Skarpängsskolan,  Täby 1998-02-11
Svar:
Man kan skapa ett par fotoner som rör sig åt rakt motsatt håll vars polarisation är kopplade till varandra, men det går tyvärr inte att använda detta för att skicka information.

Lästips Den som är intresserad av de märkliga och spännande ting som försiggår i atomernas värld kan läsa kapitlet "Ett kvantsprång för tiden" i boken TID UTAN ÄNDE av P. Coveney och R Highfield.

 
/GO  1998-02-16



Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [1000]
Fråga:
Hur kommer det sig att elektronerna snurrar runt kärnan i atomen. Alltså vad ger den energi att snurra omkring.
/Magnus  K,  Abrahamnsbergsskolan,  Bromma 1998-02-13
Svar:
Denna energi har elektronerna fått när atomen bildades. Elektronernas totala energi i atomen består av två delar: Dels rörelseenergi som är positiv och dels lägesenergi som är negativ. Den totala energin är summan av dessa. Eftersom elektronerna är bundna i atomen så är den totala energin negativ.

 
/GO 1998-02-15



Fråga:
Varför har inte syremolekylen en dubbelbidning mellan atomerna?
Då skulle den ju uppnå ädelgasstruktur.
Finns det någon förklaring till detta eller är det bara ren slump?
/Robin  S,  S:T Jacobi Gymnasium,  Stockholm 1998-02-18
Svar:
Ädelgasstruktur finns endast hos atomer inte hos molekyler.
Det är bara när elektronen påverkas av en kraft som alltid är riktad åt
samma håll som man får den struktur på energinivåerna som bl a ligger
bakom periodiska systemets uppbyggnad.


Bindningar mellan molekyler styrs av lite annorlunda regler.


/GO 2000-04-06



Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [1040]
Fråga:
Beskriv 3 olika strålningar. Typ av strålning, laddning, partikel, energi och namn.
/Rickard  A,  forssaklackskolan,  borlänge 1998-02-19
Svar:
Vi förmodar att du menar de tre formerna av joniserande ("radioaktiv") strålning som finns, nämligen alfa-, beta- och gammastrålning.

Alfastrålning består av heliumkärnor, det vill säga 2 protoner och 2 neutroner som är fast förbundna med varandra. Alfapartiklarna är positivt laddade.

Betastrålning består av elektroner (negativt laddade) eller positroner (=elektronens antipartikel, positivt laddad).

Gammastrålning består av fotoner (=ljuspartiklar) som är oladdade.

All strålning kommer inifrån atomkärnan. Då är energin hos de enstaka partiklarna av storleksordningen MeV, Megaelektronvolt.

En elektronvolt är en enhet som ofta användes i atom- och kärnfysik. 1 elektronvolt är ungefär den energi som frigörs vid en kemisk reaktion. Partiklarna i den joniserande strålningen har alltså omkring 1 miljon gånger högre energi. Det är därför denna strålning kan orsaka stor skada. En partikel kan slå sönder en miljon kemiska föreningar.


/GO 1998-11-16



Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [1043]
Fråga:
Vad är det för skillnad mellan en stabil och en instabil isotop???
/Susanne  B,  forsaklackskolan,  borlänge 1998-02-19
Svar:
En instabil isotop omvandlas efter en tid till en annan isotop under utsändande av joniserande strålning ("radioaktiv strålning"). Med den stabila isotopen händer inget hur länge man än väntar.

Exempel Den vanliga kolisotopen kol-12 som består av 6 protoner och 6 neutroner är stabil. Isotopen kol-14 (6 protoner och 8 neutroner) är däremot instabil och har en halveringstid på ungefär 5730 år. Efter den tiden har hälften av atomerna i en viss mängd prov sänt ut en elektron (betastrålning) varvid en neutron omvandlas till proton. Kvar blir en kväve-14 kärna.

Fundera Hur många protoner och neutroner finns i kväve-14?


/GO 1998-12-15



Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [1044]
Fråga:
Vad är halveringstid???
/Rickard  a,  forsaklackskolan,  borlänge 1998-02-19
Svar:
Begreppet användes mest i kärnfysiken men vi illustrerar det med ett mer vanligt exempel.

Låt oss sätta upp 1000 lampor och tända dem samtidigt. Sedan väntar vi tills hälften har gått sönder. Den tiden är halveringstiden för lampornas livslängd.

Vid radioaktiva sönderfall går inte atomen "sönder" utan atomkärnan omvandlas till en annan kärna.


/GO 1998-11-16



Fråga:
Hur påverkar Tjernobylolyckan oss svenskar (speciellt i mellansverige) idag? Min andra fråga är hur barnen i Tjernobyl tog skada under de första åren efter olyckan? Tack för hjälpen.

/Martin  O,  Tycho Braheskolan,  Helsingborg 1998-02-23
Svar:
I Sverige påverkas vi mycket lite av Tjernobyl-olyckan. Den lilla
förhöjningen av strålningsnivån som vi utsatts för är obetydlig jämfört med variationen av den naturliga bakgrundsstrålningen. Vissa födoämnen som vilt och renkött fick emellertid mer radioaktivt Cs än tillåtet. Området runt Gävle drabbades av mycket större radioaktivt nedfall än resten av Sverige eftersom vindar förde radioaktiviteten från Tjernobyl till Gävle. I Gävle råkade det också regna, och regnet förde med sig radioaktiviteten till marken, se TjernobylolyckanFöljder_i_Sverige.

Förekomsten av radon i vissa hus är t.ex. mycket allvarligare än påverkan av Tjernobylolyckan i Sverige. För barnen i Ukraina är emellertid situationen mycket värre. De som bor nära Tjernobyl har utsatts för en hel del strålning, och man har redan konstaterat en viss förhöjning av sköldkörtelcancer.

Det finns mycket information om Tjernobyl-olyckan, men det mesta är på engelska och ganska svårtillgängligt: t.ex. Chernobyl: Assessment of Radiological and Health Impacts.

Strålsäkerhetsmyndigheten har en hel del
mer lättillgänglig information på svenska, bl.a. Kärnkraftincidenter.

För strålskyddsfågor är Fråga en strålningsfysiker en utmärkt informationskälla - det finns många frågor/svar om Tjernobyl-olyckan under länk 1. Se även Chernobyl_disaster och länk 2.
Länkar: http://fragalund.pixe.lth.se/radiofysik/svar.asp?amne=Tjernobyl  |  http://www.world-nuclear.org/info/chernobyl/inf07.html
/Peter Ekström 2002-10-16


Fråga:
Hej!
Håller på skriver lite om väteatomer i svenskan.
Vore tacksam om ni kunde beskriva en elektrolys av väte och syre
i vatten. Så lättförstått som möjligt.

/Tapio  L,  Primus,  östersund 1998-03-02
Svar:
I vatten finns förutom de vanliga molekylerna även en del joner. Dels negativa
OH-joner dels positiva H-joner.


Fundera Vad är en positiv vätejon för något?


Om man leder ström genom vatten så kommer vätejonerna att gå mot den negativa
metallplattan och där plocka upp en elektron. Därmed bildas en neutral
väteatom
som tillsammans med andra väteatomer bildar molekyler och en gas som
stiger upp i form
av små bubblor.


Försök Gör försöket själv. Det går bättre om du löser en lite
av en syra i vattnet. Varför?


/GO 2000-04-06



Sida 6 av 31

Föregående | Nästa

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar