Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
303 frågor / svar hittades
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [568]
Fråga:
Är det möjligt att omvandla ett grundämne till ett närliggande
grundämne i per. systemet? (transmutation). Jag har hört att
det har gjorts försök med hönor, de har fått kalium
istället för kalcium och på så vis bildat just kalcium!!
(det &34;ska&34; ju vara omöjligt) Kan man göra liknande
försök med tex kvicksilver och guld? (en lärare som jag
haft är övertygad)
1997-09-05
Är det möjligt att omvandla ett grundämne till ett närliggande
grundämne i per. systemet? (transmutation). Jag har hört att
det har gjorts försök med hönor, de har fått kalium
istället för kalcium och på så vis bildat just kalcium!!
(det &34;ska&34; ju vara omöjligt) Kan man göra liknande
försök med tex kvicksilver och guld? (en lärare som jag
haft är övertygad)
1997-09-05
Svar:
Ja det är möjligt att omvandla ett grundämne till ett
annat men då måste man använda kärnfysikaliska processer
som t ex att skjuta protoner med hög energi mot ämnet ifråga.
I vår omvärld som t ex inne i hönor sker normalt endast
kemiska processer och där kan inte sådana reaktioner äga
rum.
2000-04-06
Ja det är möjligt att omvandla ett grundämne till ett
annat men då måste man använda kärnfysikaliska processer
som t ex att skjuta protoner med hög energi mot ämnet ifråga.
I vår omvärld som t ex inne i hönor sker normalt endast
kemiska processer och där kan inte sådana reaktioner äga
rum.
Ta reda på Hur stor energi frigöres vid en kemisk
reaktion resp en kärnreaktion? Ange endast storleksordning uttryckt
i eV (elektronvolt).
2000-04-06
Grundskola: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [587]
Fråga:
Hur vet man hur mycket en atom väger?
1997-10-07
Hur vet man hur mycket en atom väger?
1997-10-07
Svar:
Det finns två sätt att mäta massan hos atomer. Man kan jonisera atomen, det vill säga ta bort en eller flera elektroner. Sedan kan man accelerera atomen med hjälp av elektriska fält. Därefter låter man atomen passera genom ett magnetfält. Magnetfältet påverkar atomens bana så att den blir cirkelformad. Genom att mäta radien i denna cirkel kan man räkna ut atomens massa.
Det finns två sätt att mäta massan hos atomer. Man kan jonisera atomen, det vill säga ta bort en eller flera elektroner. Sedan kan man accelerera atomen med hjälp av elektriska fält. Därefter låter man atomen passera genom ett magnetfält. Magnetfältet påverkar atomens bana så att den blir cirkelformad. Genom att mäta radien i denna cirkel kan man räkna ut atomens massa.
Med kemiska metoder kan man bestämma antalet atomer i ett rent ämne. Sedan väger man ämnet på vanligt sätt och dividerar med antalet atomer.
1998-11-17
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [611]
Fråga:
Jag har diskuterat med mina klasskamrater om varför det inte finns fler grundämnen än 103 st. Vi har kommit fram till tre hypoteser. Den första är att dom helt enkelt inte är upptäckta ännu. Den andra (en av mina) är att dom helt enkelt inte finns i vårt solsystem, eftersom det är ett andra (kanske tredje) generationens solsystem, och att det helt enkelt inte fanns tillräckligt tunga grundämnen i den föregående novan för att det skulle kunna bildas tyngre grundämnen än nr 103. Den sista hypotesen (en av mina) är att atomkärnan helt enkelt skulle falla sönder av gravitationen i kärnan. Dom skulle då kunna existera, men endast under en begränsad tid. Jag skulle gärna vilja veta om någon av hypoteserna stämmer, eller ifall det är på något helt annat sätt.
1997-10-08
Jag har diskuterat med mina klasskamrater om varför det inte finns fler grundämnen än 103 st. Vi har kommit fram till tre hypoteser. Den första är att dom helt enkelt inte är upptäckta ännu. Den andra (en av mina) är att dom helt enkelt inte finns i vårt solsystem, eftersom det är ett andra (kanske tredje) generationens solsystem, och att det helt enkelt inte fanns tillräckligt tunga grundämnen i den föregående novan för att det skulle kunna bildas tyngre grundämnen än nr 103. Den sista hypotesen (en av mina) är att atomkärnan helt enkelt skulle falla sönder av gravitationen i kärnan. Dom skulle då kunna existera, men endast under en begränsad tid. Jag skulle gärna vilja veta om någon av hypoteserna stämmer, eller ifall det är på något helt annat sätt.
1997-10-08
Svar:
Den sista hypotesen är den som kommer sanningen närmast. Tunga grundämnen är alla instabila och sönderfaller. De tyngsta sönderfaller mycket snabbt så även om de hade bildats vid ett supernovautbrott skulle de inte finnas kvar nu.
Den sista hypotesen är den som kommer sanningen närmast. Tunga grundämnen är alla instabila och sönderfaller. De tyngsta sönderfaller mycket snabbt så även om de hade bildats vid ett supernovautbrott skulle de inte finnas kvar nu.
Tunga kärnor sönderfaller därför att den elektriska kraften mellan protonerna som vill bryta upp kärnan är starkare än den starka kraft (= kärnkraften) som vill hålla ihop kärnan. I dag har man faktiskt lyckats tillverka och påvisa 112 grundämnen.
1997-10-08
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [639]
Fråga:
Jag skulle vilja veta lite mer inom Atomfysiken nämligen: "den starka kraften". Vilka krafter håller samman nukleonerna i en atom och vad är "den starka kraften"?
/Dan A, Röllingby, Åkersberga 1997-10-09
Jag skulle vilja veta lite mer inom Atomfysiken nämligen: "den starka kraften". Vilka krafter håller samman nukleonerna i en atom och vad är "den starka kraften"?
/Dan A, Röllingby, Åkersberga 1997-10-09
Svar:
Den starka kraften verkar mellan protonerna och neutronerna inne i atomkärnan. Denna kraft verkar endast på mycket små avstånd, inom några fm. 1 fm = 0,(15 nollor)1 m. På mycket små avstånd är den starka kraften starkare än alla andra krafter och det är denna kraft som håller ihop atomkärnan. De positivt laddade protonerna skulle annars slungas iväg av den elektriska kraften.
1997-03-20
Den starka kraften verkar mellan protonerna och neutronerna inne i atomkärnan. Denna kraft verkar endast på mycket små avstånd, inom några fm. 1 fm = 0,(15 nollor)1 m. På mycket små avstånd är den starka kraften starkare än alla andra krafter och det är denna kraft som håller ihop atomkärnan. De positivt laddade protonerna skulle annars slungas iväg av den elektriska kraften.
1997-03-20
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [660]
Fråga:
Vi har en fråga angående atomer. Vi satt och diskuterade vad kroppen var mest uppbyggd av. Jag själv tänkte nog mest på vatten efter diverse hemkunskap och biologi lektioner. Jag tänkte dessutom på väte, protoner och vatten är ju mest väte. Min kompis tänkte däremot på luft. Han resonerade att det var mest luft i atomer eftersom jämförelsen med ärtan som en atomkärna och sedan 50 meter till elektronskalet lämnar mest luft (tomrum) mellan dessa, men är det verkligen luft ? Det kan väl inte finnas en massa gaser i en atom! Vad är det för nåt mellan atomkärnan och elektronskalen? Det kan väl inte bara vara tomrum? Tacksamma för svar
/Peter & Johan B, Strandängsskolan, Båstad 1997-10-13
Vi har en fråga angående atomer. Vi satt och diskuterade vad kroppen var mest uppbyggd av. Jag själv tänkte nog mest på vatten efter diverse hemkunskap och biologi lektioner. Jag tänkte dessutom på väte, protoner och vatten är ju mest väte. Min kompis tänkte däremot på luft. Han resonerade att det var mest luft i atomer eftersom jämförelsen med ärtan som en atomkärna och sedan 50 meter till elektronskalet lämnar mest luft (tomrum) mellan dessa, men är det verkligen luft ? Det kan väl inte finnas en massa gaser i en atom! Vad är det för nåt mellan atomkärnan och elektronskalen? Det kan väl inte bara vara tomrum? Tacksamma för svar
/Peter & Johan B, Strandängsskolan, Båstad 1997-10-13
Svar:
Det kan inte finnas gaser inne i en atom eftersom gasen består av molekyler och molekyler betår av atomer. Det är riktigast att säga att mellan elektronerna och kärnan i en atom så är det tomrum. Alltså stämmer det på sätt och vis att kroppen består av mest tomrum, precis som allt omkring oss!
1998-11-17
Det kan inte finnas gaser inne i en atom eftersom gasen består av molekyler och molekyler betår av atomer. Det är riktigast att säga att mellan elektronerna och kärnan i en atom så är det tomrum. Alltså stämmer det på sätt och vis att kroppen består av mest tomrum, precis som allt omkring oss!
1998-11-17
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor - UV-ljus [675]
Fråga:
Hej! Jag undrar, vad det är som gör att uv-ljus inte går igenom ozonlagret?
/Johan N, Kristineberg, Oskarshamn 1997-10-15
Hej! Jag undrar, vad det är som gör att uv-ljus inte går igenom ozonlagret?
/Johan N, Kristineberg, Oskarshamn 1997-10-15
Svar:
När en molekyl absorberar elektromagnetisk strålning så kan detta
ske endast för vissa bestämda energier, så kallade resonansenergier. Man kan säga att molekylen "slukar"
ljuspartiklarna, fotonerna, och tar hand om deras energi. Ozon som
består av tre syremolekyler har sina resonansenergier i uv-området.
1998-11-17
När en molekyl absorberar elektromagnetisk strålning så kan detta
ske endast för vissa bestämda energier, så kallade resonansenergier. Man kan säga att molekylen "slukar"
ljuspartiklarna, fotonerna, och tar hand om deras energi. Ozon som
består av tre syremolekyler har sina resonansenergier i uv-området.
1998-11-17
Grundskola_7-9: Energi, Materiens innersta-Atomer-Kärnor [681]
Fråga:
Hur ser en atombomb ut inuti?
/Per S, Järnåkraskolan , Lund 1997-10-16
Hur ser en atombomb ut inuti?
/Per S, Järnåkraskolan , Lund 1997-10-16
Svar:
Principen är att man sätter ihop en tillräckligt stor mängd av bombmaterialet (uran-235 eller plutonium-239) på ett sätt så att det inte kan explodera. När man fäller bomben trycker man ihop materialet med hjälp av vanliga sprängmedel. Man får då vad som kallas en kritisk massa, och kedjereationer ger upphov till en stor explosion. För att du inte skall göra en bomb i skolan, så har jag utelämnat en liten men viktig detalj.
/Peter Ekström 1998-11-11
Principen är att man sätter ihop en tillräckligt stor mängd av bombmaterialet (uran-235 eller plutonium-239) på ett sätt så att det inte kan explodera. När man fäller bomben trycker man ihop materialet med hjälp av vanliga sprängmedel. Man får då vad som kallas en kritisk massa, och kedjereationer ger upphov till en stor explosion. För att du inte skall göra en bomb i skolan, så har jag utelämnat en liten men viktig detalj.
/Peter Ekström 1998-11-11
Hur bestäms halveringstiden för ett ämne med mycket lång halveringstid?
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor - sönderfallskonstant [693]
Fråga:
Hur gör man för att bestämma halveringstiden för ett ämne som har väldigt lång halveringstid ?
/Gunnar M, Komvux, Örnsköldsvik 1997-10-17
Hur gör man för att bestämma halveringstiden för ett ämne som har väldigt lång halveringstid ?
/Gunnar M, Komvux, Örnsköldsvik 1997-10-17
Svar:
För att bestämma halveringstiden på ett ämne mäter man aktiviteten på ett prov vid olika tidpunkter, och ser hur snabbt den avtar. Från sönderfallskurvan kan man sedan bestämma halveringstiden:
Om halveringstiden är mycket lång (längre än 100 år), så får man vänta väldigt länge för att se någon effekt, och man får inget bra mätresultat. Man använder sig då av att
där lambda är den s.k. sönderfallskonstanten och N är antalet kärnor som kan sönderfalla.
Om man alltså bestämmer aktiviteten och känner N, kan man beräkna lambda. N kan man bestämma på olika sätt: t.ex. (om man känner provets sammansättning) genom vägning och användade av Avogadros tal. Halveringstiden ges då av
/Peter Ekström 2002-10-10
För att bestämma halveringstiden på ett ämne mäter man aktiviteten på ett prov vid olika tidpunkter, och ser hur snabbt den avtar. Från sönderfallskurvan kan man sedan bestämma halveringstiden:
Om halveringstiden är mycket lång (längre än 100 år), så får man vänta väldigt länge för att se någon effekt, och man får inget bra mätresultat. Man använder sig då av att
aktiviteten = Nlambda,
där lambda är den s.k. sönderfallskonstanten och N är antalet kärnor som kan sönderfalla.
Om man alltså bestämmer aktiviteten och känner N, kan man beräkna lambda. N kan man bestämma på olika sätt: t.ex. (om man känner provets sammansättning) genom vägning och användade av Avogadros tal. Halveringstiden ges då av
T1/2 = ln2 / lambda.
/Peter Ekström 2002-10-10
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [694]
Fråga:
Hej! Fotonen har ju rörelsemassa. Kan den beräknas? Har violetta fotoner större massa än röda? Kan man tala om en fotons volym? Hälsningar Evert
/Evert S, Sunnadalskolan, Karlskrona 1997-10-18
Hej! Fotonen har ju rörelsemassa. Kan den beräknas? Har violetta fotoner större massa än röda? Kan man tala om en fotons volym? Hälsningar Evert
/Evert S, Sunnadalskolan, Karlskrona 1997-10-18
Svar:
Fotonens massa är ett något kontroversiellt begrepp. Den har ingen vilomassa. Många fysiker anser att man enbart ska använda ordet massa när man menar vilomassa och då är fotonens massa alltid 0.
Fotonens massa är ett något kontroversiellt begrepp. Den har ingen vilomassa. Många fysiker anser att man enbart ska använda ordet massa när man menar vilomassa och då är fotonens massa alltid 0.
Men man kan alltid ge fotonen en massa enligt Einsteins formel E = mc2. Detta skulle då vara den gravitationella massan, det vill säga den massa som anger fotonens energi i ett gravitationsfält. Eftersom fotonens massa är proportionell mot dess energi så får en violett foton större massa, men jag tycker nog det är bättre att tala om energi utom i speciella fall som till exempel när man beräknar rödförskjutning i gravitationsfält.
Fotonens volym tycker jag inte är ett användbart fysikaliskt begrepp.
1998-11-16
Fråga:
Jag undrar hur marknära ozon bildas? Hur bryts ozonlagret ner av freoner?
/Tomas K, folkhögskola, Ronneby 1997-10-23
Jag undrar hur marknära ozon bildas? Hur bryts ozonlagret ner av freoner?
/Tomas K, folkhögskola, Ronneby 1997-10-23
Svar:
Ozon är molekylen O3 som är mycket reaktiv. Det bildas nära marken genom förbränningsprocesser och vid elektriska urladdningar. Man kan känna lukten av ozon vid till exempel en transformatorstation, eller efter ett åskväder. Högt upp i atmosfären bildas ozon genom den ultravioletta strålningen från solen. Marknära ozon är skadligt, medan ozonet i övre atmosfären är nyttigt för att det stoppar den farliga ultravioletta strålningen. Skälet till att freonerna är farliga för ozonlagret är att de inte är så reaktiva. De kan undvika att reagera med andra ämnen och "överlever" ända upp till de höga höjder där det starkt reaktiva ozonet finns. Freonerna och ozonet reagerar där kemiskt, och mängden ozon minskar.
1999-06-27
Ozon är molekylen O3 som är mycket reaktiv. Det bildas nära marken genom förbränningsprocesser och vid elektriska urladdningar. Man kan känna lukten av ozon vid till exempel en transformatorstation, eller efter ett åskväder. Högt upp i atmosfären bildas ozon genom den ultravioletta strålningen från solen. Marknära ozon är skadligt, medan ozonet i övre atmosfären är nyttigt för att det stoppar den farliga ultravioletta strålningen. Skälet till att freonerna är farliga för ozonlagret är att de inte är så reaktiva. De kan undvika att reagera med andra ämnen och "överlever" ända upp till de höga höjder där det starkt reaktiva ozonet finns. Freonerna och ozonet reagerar där kemiskt, och mängden ozon minskar.
1999-06-27
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar