Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
303 frågor / svar hittades
: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [4574]
Fråga:
Varför flyter is?
Vi diskuterar om man kan åskådliggöra isens
flytkapacitet i vatten genom att ha
hopfogade flirtkulor som is, medan vattnet
är hopfogade garnbollar. Dvs vatten-
molekylerna kommer närmare varandra
- är tätare - och isens molekyler är
fixerade med visst avstånd mellan sig
dvs med luft emellan sig - mindre tätt, och
även lättare.
Med flirtkulorna förstår man att de olika
molekylerna inte kan komma närmare varandra
än så här, medan garnbollarna kan ligga tätt,
tätt.
Hjälp!! Mvh, Ingrid
/Ingrid A, Simrishamn 2000-02-11
Varför flyter is?
Vi diskuterar om man kan åskådliggöra isens
flytkapacitet i vatten genom att ha
hopfogade flirtkulor som is, medan vattnet
är hopfogade garnbollar. Dvs vatten-
molekylerna kommer närmare varandra
- är tätare - och isens molekyler är
fixerade med visst avstånd mellan sig
dvs med luft emellan sig - mindre tätt, och
även lättare.
Med flirtkulorna förstår man att de olika
molekylerna inte kan komma närmare varandra
än så här, medan garnbollarna kan ligga tätt,
tätt.
Hjälp!! Mvh, Ingrid
/Ingrid A, Simrishamn 2000-02-11
Svar:
Det här är en intressant fråga, men svår. Som du är inne på, måste förklaringen
vara att vattenmolekylerna är glesare i is än i vatten. Varför? Vatten är ett
ämne med många märkliga egenskaper. De flesta kan förklaras av högt
dipolmoment (det verkar som om + och - är separerade i vattenmolekylen)
och
vätebindningar. Slå på dessa ord i Nationalencyklopedin
!
Artikeln om vatten är utmärkt. Det är onödigt att vi ska skriva om det här.
/KS 2000-02-12
Det här är en intressant fråga, men svår. Som du är inne på, måste förklaringen
vara att vattenmolekylerna är glesare i is än i vatten. Varför? Vatten är ett
ämne med många märkliga egenskaper. De flesta kan förklaras av högt
dipolmoment (det verkar som om + och - är separerade i vattenmolekylen)
och
vätebindningar. Slå på dessa ord i Nationalencyklopedin
!Artikeln om vatten är utmärkt. Det är onödigt att vi ska skriva om det här.
/KS 2000-02-12
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor - alfasönderfall [4600]
Fråga:
När uran238 sönderfaller bildas en toriumkärna.
Vad händer vid alfasönderfall med de två "överblivna" elektronerna?
/William H, Väggaskolan, Karlshamn 2000-02-13
När uran238 sönderfaller bildas en toriumkärna.
Vad händer vid alfasönderfall med de två "överblivna" elektronerna?
/William H, Väggaskolan, Karlshamn 2000-02-13
Svar:
Uran har 92 elektroner och torium 90. Två
elektroner måste alltså avges till omgivningen för att atomen skall vara neutral. Alfapartikeln är ju i själva
verket en heliumkärna, och när den stannar behöver den två elektroner, som den tar upp från omgivningen. Så elektronerna är i balans, den elektriska laddningen bevaras.
Fundera: Hur är det vid beta-sönderfall?
/KS/lpe 2000-02-13
Uran har 92 elektroner och torium 90. Två
elektroner måste alltså avges till omgivningen för att atomen skall vara neutral. Alfapartikeln är ju i själva
verket en heliumkärna, och när den stannar behöver den två elektroner, som den tar upp från omgivningen. Så elektronerna är i balans, den elektriska laddningen bevaras.
Fundera: Hur är det vid beta-sönderfall?
/KS/lpe 2000-02-13
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [4690]
Fråga:
jag skulle vilja veta hur man får fart på neutronen
när man ska klyva en U 235 kärna.
/mikael g, nipanskolan, sollefteå 2000-02-20
jag skulle vilja veta hur man får fart på neutronen
när man ska klyva en U 235 kärna.
/mikael g, nipanskolan, sollefteå 2000-02-20
Svar:
Tvärt om, man vill att neutronen rör sig så långsamt som möjligt. Sannolikheten
för att neutronen ska absorberas är omvänt proportionell mot hastigheten.
De neutroner som bildas vid kärnklyvning är ganska snabba. Därför bromsar
man upp dem i en så kallad moderator, vanligen vatten.
Man kan också se det som att sannolikheten för absorption är proportionell mot den tid som neutronen
är nära kärnan. Därför bör neutronen röra sig så långsamt som möjligt.
/KS 2000-02-20
Tvärt om, man vill att neutronen rör sig så långsamt som möjligt. Sannolikheten
för att neutronen ska absorberas är omvänt proportionell mot hastigheten.
De neutroner som bildas vid kärnklyvning är ganska snabba. Därför bromsar
man upp dem i en så kallad moderator, vanligen vatten.
Man kan också se det som att sannolikheten för absorption är proportionell mot den tid som neutronen
är nära kärnan. Därför bör neutronen röra sig så långsamt som möjligt.
/KS 2000-02-20
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [4710]
Fråga:
Vad är ett elektronmikroskop? Vad använder man det till i första hand?
Hur vanligt är detta mikroskop? Hur fungerar det?
Hur mycket kostar det?
Vem upptäckte det och när?
/Åsa E, Polhemsskolan, Gävle 2000-02-22
Vad är ett elektronmikroskop? Vad använder man det till i första hand?
Hur vanligt är detta mikroskop? Hur fungerar det?
Hur mycket kostar det?
Vem upptäckte det och när?
/Åsa E, Polhemsskolan, Gävle 2000-02-22
Svar:
Slå på elektronmikroskop i Nationalencyklopedin. Där finns en
utmärkt artikel, som beskriver de olika typerna av elektronmikroskop
och hur de fungerar.
/KS 2000-02-23
Slå på elektronmikroskop i Nationalencyklopedin
. Där finns enutmärkt artikel, som beskriver de olika typerna av elektronmikroskop
och hur de fungerar.
/KS 2000-02-23
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor - radioaktivt sönderfall [4760]
Fråga:
Jag har en fråga som gäller radioaktivitet.
Avges det alltid gammastrålning i samband med alfa-
eller betasönderfall? Om inte hur kan man då veta
om det kommer att avges gammastrålning?
/Christer N, Borlänge 2000-02-27
Jag har en fråga som gäller radioaktivitet.
Avges det alltid gammastrålning i samband med alfa-
eller betasönderfall? Om inte hur kan man då veta
om det kommer att avges gammastrålning?
/Christer N, Borlänge 2000-02-27
Svar:
Om sönderfallet sker till grundtillståndet blir det ingen gammastrålning. Om sönderfallet sker till ett exciterat tillstånd utsänds normalt gammastrålning.
Exempel 1:
Strontium-90 sönderfaller med beta till grundtillståndet av Yttrium-90.
Ingen gamma. I sin tur sönderfaller Yttrium-90 med beta till
grundtillståndet av Zikonium-90 (stabil). Ingen gamma.
Exempel 2:
Kobolt-60 sönderfaller med beta till en exciterad nivå i Nickel-60, se nedanstående figur.
Efter ungefär 0.3 ps (1 ps = 10-12 s) skickas en
gamma-foton ut (energi 1.17 MeV), och Nickel-60 övergår till en
lägre exciterad nivå. Efter ungefär 0.7 ps skickas en ny foton ut
(energi 1.33 MeV), och Nickel-60 övergår till grundtillståndet.
Om sönderfallet sker till grundtillståndet blir det ingen gammastrålning. Om sönderfallet sker till ett exciterat tillstånd utsänds normalt gammastrålning.
Exempel 1:
Strontium-90 sönderfaller med beta till grundtillståndet av Yttrium-90.
Ingen gamma. I sin tur sönderfaller Yttrium-90 med beta till
grundtillståndet av Zikonium-90 (stabil). Ingen gamma.
Exempel 2:
Kobolt-60 sönderfaller med beta till en exciterad nivå i Nickel-60, se nedanstående figur.
Efter ungefär 0.3 ps (1 ps = 10-12 s) skickas en
gamma-foton ut (energi 1.17 MeV), och Nickel-60 övergår till en
lägre exciterad nivå. Efter ungefär 0.7 ps skickas en ny foton ut
(energi 1.33 MeV), och Nickel-60 övergår till grundtillståndet.
Grundskola_1-3: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [4777]
Fråga:
Jag undrar vad gammastrålning är ?
Vad händer om en människa blir träffad av gammastrålning ?
/Oskar J, Gula Nyborg, STENUNGSUND 2000-02-29
Jag undrar vad gammastrålning är ?
Vad händer om en människa blir träffad av gammastrålning ?
/Oskar J, Gula Nyborg, STENUNGSUND 2000-02-29
Svar:
Gammastrålning är elektromagnetisk strålning (som ljus eller radiovågor)
med kort våglängd ( = hög energi ) som skickas ut vid vissa radioaktiva
sönderfall. I en människa produceras gamma från Kalium-40, flera tusen
varje sekund. Det klarar vi tydligen bra. Men höga doser är inte bra.
Sök på gammastrålning i denna databas!
/KS 2000-03-05
Gammastrålning är elektromagnetisk strålning (som ljus eller radiovågor)
med kort våglängd ( = hög energi ) som skickas ut vid vissa radioaktiva
sönderfall. I en människa produceras gamma från Kalium-40, flera tusen
varje sekund. Det klarar vi tydligen bra. Men höga doser är inte bra.
Sök på gammastrålning i denna databas!
/KS 2000-03-05
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [4783]
Fråga:
Man finner en organism. Arkeologerna som finner denna upptäcker att mängden
kol-14 är 25%. Hur gammal kan man då tro att organismen är?
och
Hur kan det komma sig att det ger ett visst utslag på GM-rör,
även om man inte placerar något radioaktivt material i närheten?
Tack//Elin
/Elin L, Gärdesskolan, Bollnäs 2000-02-29
Man finner en organism. Arkeologerna som finner denna upptäcker att mängden
kol-14 är 25%. Hur gammal kan man då tro att organismen är?
och
Hur kan det komma sig att det ger ett visst utslag på GM-rör,
även om man inte placerar något radioaktivt material i närheten?
Tack//Elin
/Elin L, Gärdesskolan, Bollnäs 2000-02-29
Svar:
25% kol-14 förekommer inte, högst 0.000001%.
Du kan knappast undvika radioaktiva material, du är själv radioaktiv,
till exempel. Dessutom kommer myoner från kosmiska strålningen, ungefär
en myon per handflata och sekund.
/KS 2000-03-01
25% kol-14 förekommer inte, högst 0.000001%.
Du kan knappast undvika radioaktiva material, du är själv radioaktiv,
till exempel. Dessutom kommer myoner från kosmiska strålningen, ungefär
en myon per handflata och sekund.
/KS 2000-03-01
Grundskola_7-9: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [4882]
Fråga:
vart finns det antimateria och hur mycket finns det?
/helen l, soffe, gävle 2000-03-09
vart finns det antimateria och hur mycket finns det?
/helen l, soffe, gävle 2000-03-09
Svar:
Någon antimateria finns troligen inte i vårt universum. Den enda
antimateria man hittat, är de partiklar som bildas i högenergetiska
kollisioner. De blir inte långlivade.
/KS 2000-03-11
Någon antimateria finns troligen inte i vårt universum. Den enda
antimateria man hittat, är de partiklar som bildas i högenergetiska
kollisioner. De blir inte långlivade.
/KS 2000-03-11
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor [4933]
Fråga:
Jag har lite frågor angående vilka metoder man har för att mäta
väldigt små saker.
1. Hur väger man sådana partiklar som har massa?
2. Hur vet man avstånden inblandade i en atom t ex?
3. jag har läst nånstans att det finns en typ av "minsta möjliga" tid
och avstånd, och att under dessa värden är det inte meningsfullt att tala
om tid resp. avstånd. Förklara? Har för mig att Plancks konstant var inblandad?
Svaren skulle verkligen hjälpa mitt specialarbete om mätmetoder för stort
och smått.
/Jenny N, Bollerup, Bollerup 2000-03-15
Jag har lite frågor angående vilka metoder man har för att mäta
väldigt små saker.
1. Hur väger man sådana partiklar som har massa?
2. Hur vet man avstånden inblandade i en atom t ex?
3. jag har läst nånstans att det finns en typ av "minsta möjliga" tid
och avstånd, och att under dessa värden är det inte meningsfullt att tala
om tid resp. avstånd. Förklara? Har för mig att Plancks konstant var inblandad?
Svaren skulle verkligen hjälpa mitt specialarbete om mätmetoder för stort
och smått.
/Jenny N, Bollerup, Bollerup 2000-03-15
Svar:
1. Egentligen är problemet att bestämma Avogadros konstant, alltså
antalet atomer per gramatom. Numera bestämmer man den med röntgenkristallografi.
Man mäter helt enkelt avståndet mellan atomerna i kristallen. Avogadros tal
är 6 1023. Så många atomer finns i 12 g kol. Har man sedan
laddade partiklar, kan man accelerera dem och låta dem passera ett magnetfält.
Då böjs partikelbanan av. Ur storleken på böjen kan man räkna ut massan
(om man känner hastigheten).
2. Se svaren nedan!
3. Detta är grundligt utrett i länken nedan.
Gymnasium: Materiens innersta-Atomer-Kärnor - Bose-Einstein-kondensat, Heisenbergs obestämdhetsrelation [4955]
Fråga:
Hur är det med Heisenbergs osäkerhetsrelation vid den absoluta nollpunkten?
Kan man inte bestämma en partikels läge och hastighet?
/Dennis E, Rudbecksskolan, Örebro 2000-03-16
Hur är det med Heisenbergs osäkerhetsrelation vid den absoluta nollpunkten?
Kan man inte bestämma en partikels läge och hastighet?
/Dennis E, Rudbecksskolan, Örebro 2000-03-16
Svar:
När man närmar sig absoluta nollpunkten, kommer atomernas lägen bli allt mer
obestämda, man kan säga att de breder ut sig, så att de överlappar varandra.
Är det fråga om bosoner (partiklar med heltaligt spin), kallar man det
Bose-Einstein kondensat. Enligt Heisenbergs obestämdhetrelation upphör partiklarnas rörelser inte helt, ens vid absoluta nollpunkten. Kolla länken nedan!
/KS 2000-10-06
När man närmar sig absoluta nollpunkten, kommer atomernas lägen bli allt mer
obestämda, man kan säga att de breder ut sig, så att de överlappar varandra.
Är det fråga om bosoner (partiklar med heltaligt spin), kallar man det
Bose-Einstein kondensat. Enligt Heisenbergs obestämdhetrelation upphör partiklarnas rörelser inte helt, ens vid absoluta nollpunkten. Kolla länken nedan!
/KS 2000-10-06
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar