Svar:
Det kallas rekombination. 
/KS 1999-08-27

Svar:
Det är inte alla egenskaper som blir tvärtom för antimateria. 
Av mycket fundamentala symmetriprinciper följer att massan
hos en partikel och dess antipartikel är lika, till och med exakt lika. Något undantag är inte känt.

Vad som byter tecken är till exempel elektrisk laddning. Som
följd av detta byter också det magnetiska momentet tecken.
Sedan finns ett par andra kvanttal som byter tecken. Till
exempel har elektronen leptontal +1, medan positronens är -1.
Andra exempel är kvarkarnas &34;flavour&34; och neutrinons helicitet,
men att gå in på det här i detalj skulle nog bli alltför tekniskt.
/KS 2000-03-28

Svar:
Anledningen till att protonerna vill repellera (stöta bort) varandra är att de har positiv elektrisk laddning. Men de känner också av kärnkrafterna genom så kallad "stark växelverkan". Kolla svaret nedan! Där finns en bra länk också. 
/KS 1999-09-21

Svar:
Atomkärnor består ju av protoner och neutroner, eller med ett
gemensamt namn, nukleoner. Förr i tiden trodde man att de var
elementarpartiklar. Numera vet vi att de är sammansatta, ganska komplicerade partiklar. De består av så kallade kvarkar,
som hålls ihop av &34;lim-partiklar&34;, gluoner. Energikoncentrationen stör dessutom tomrummet (vakuum), som
klart bidrar till dessa partiklars egenskaper. Numera anser
man att kvarkar och leptoner är de egentliga elementarpartiklarna.
Exempel på en lepton är elektronen. Dessutom finns förmedlarpartiklar
av olika slag, t ex fotoner och gluoner. 

/KS 2000-03-28

Svar:
Nej, ²⁴⁶Pu sönderfaller inte på det sättet. Rätt sekvens är:

bbaaabbaaaaabbabba

Plutonium är element nummer 94 och denna isotop har alltså 246 nukleoner (protoner eller neutroner). a-sönderfall minskar kärnladdningen med 2 enheter, och masstalet med 4 enheter. b-sönderfall ökar (i detta fall) kärnladdningen med 1 enhet, men påverkar inte kärnmassan (inte mycket i alla fall) Nu ska du själv kunna räkna ut vad som blir kvar. Ett stort antal g-kvanta skickas dessutom ut, men de har ingen betydelse i sammanhanget. 
/KS 1999-09-29

Svar:
²³⁵U (uran-235) finns i naturen och är svagt radioaktivt, och söndefaller till den stabila blyisotopen ²⁰⁷Pb. Det sker inte direkt, utan genom ett stort antal (12) kärnor som mellanled. Det är detta vi kallar sönderfallskedja. 
/KS 1999-10-04

Svar:
Den består inte av någonting, vad vi vet. Det är därför vi kallar den elementarpartikel. Men det betyder inte att den inte är någonting. Den har påtagliga egenskaper som massa, elektrisk laddning och några till.
/KS 1999-10-08

Svar:
Sönderfallsenergin för ⁹⁰Sr (strontium-90) är 0.55 MeV. Det betyder inte att b-partikeln
(elektronen) får 0.55 MeV. I sönderfallet är tre partiklar involverade:
atomkärnan, elektronen och en antineutrino. På grund av sin stora massa
får atomkärnan en helt försumbar del av energin. Elektronen och
antineutrinen delar på sönderfallsenergin. Det innebär att elektronens
energi ligger i intervallet 0 - 0.55 MeV (liksom antineutrinens).

Ta reda på: Vad sönderfaller ⁹⁰Sr till? Är denna kärna stabil?

Hur mycket är 1 MeV? Om m är elektronmassan blir E = mc² = 0.51 MeV. 
/KS 1999-10-10

Svar:
Värmeledning är en term inom fysiken som betyder att värme kan förflytta sig genom att ledas i ett material utan att själva materialet flyttar på sig.

Det går tyvärr inte att ge ett enkelt svar på detta. I en metall finns fria elektroner, alltså elektroner som inte är bundna till någon atom. De rör sig hastigt fram och tillbaka i metallbiten, och det
är dessa elektroner som i huvudsak svarar för metallens ledningsförmåga,
både värmeledning och elektrisk ledning. Som man kan ana av detta,
är en metall som är god elektrisk ledare också god värmeledare och
tvärt om. (Se Thermal_conductivityElectrical_conductivity, Wiedemann–Franz_law)

Detta
samband gäller inte vid låga temperaturer (under den så kallade
Debye-temperaturen).

Storleken på ledningsförmågan har att göra med att elektronerna
också reagerar med atomerna i kristallgittret, och det är ett
mera invecklat problem.

Exempel på goda ledare: Silver, koppar.

Exempel på dåliga ledare: Järn, Bly. 

Se Heat_conductivityExperimental_values för värden på värmeledningsförmåga hos några ämnen.

Se vidare Thermal_conductivity.
/KS/lpe 2000-03-29

Svar:
I ett fast ämne ligger atomerna intill varandra, i många fall kan man säga, att de hakar i varandra. Det ämne som har störst atomer är alkalimetallen cesium. I en gas kan atomerna i princip komma hur långt ifrån varandra som helst. 
/KS 1999-10-15