Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
588 frågor / svar hittades
Finns det någon form av resistor som en fotoresistor fast med ljud?
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor - akustik [20752]
Fråga:
Finns det någon form av resistor som en fotoresistor fast med ljud? Istället för att resistansen blir högre då resistorn inte känner av ljus så blir resistansen högre då mer/mindre ljud hörs?
/Kristian H, Bäckagårdsskolan, Malmö 2017-12-20
Finns det någon form av resistor som en fotoresistor fast med ljud? Istället för att resistansen blir högre då resistorn inte känner av ljus så blir resistansen högre då mer/mindre ljud hörs?
/Kristian H, Bäckagårdsskolan, Malmö 2017-12-20
Svar:
Ja, de första telefonerna hade ljudberoende resistorer:
Enkolkornsmikrofon består av kolpulver i en sluten kapsel och ett från kapseln isolerat rör sig, och läggs en spänning mellan kapseln och membranet kommer strömmen genom mikrofonen att variera i takt med ljudvågen (se nedanstående bild). Kvaliteten är låg med begränsat frekvensomfång och mycket brus. (MikrofonKolkornsmikrofon
)
Se ävenMicrophoneCarbon och Carbon_microphone .
Ja, de första telefonerna hade ljudberoende resistorer:
En
) Se även
Smälla en uppblåst ballong med en blixt
Grundskola_4-6: Ljud-Ljus-Vågor - vardagsfysik [20753]
Fråga:
hej, min pappa sa att detta med om man ritar med en svart kvadrat på armen och lysa med blixt på, och att det skulle sticka bara var tro och skrock, jag testade på honom och han erkände faktiskt att det stickte till lite, helt plötsligt kom det bara upp en annan fråga i huvudet, om man ritar en svart fläck på en ballong som inte är svart, kommer det hända något då? isåfall kommer det vara samma anledning som om man gör det på kroppen? Annars är jag väldigt tacksam om du förklarar för mig, min pappa trodde inte på detta heller men han skulle åka och hämta min syrra i skolan oxh jag tror jag lyckades övertala honom om att köpa ballonger så jag kunde testa.
//Julia
/Julia p, Lovisedalsskolan, Vallenrtuna 2017-12-21
hej, min pappa sa att detta med om man ritar med en svart kvadrat på armen och lysa med blixt på, och att det skulle sticka bara var tro och skrock, jag testade på honom och han erkände faktiskt att det stickte till lite, helt plötsligt kom det bara upp en annan fråga i huvudet, om man ritar en svart fläck på en ballong som inte är svart, kommer det hända något då? isåfall kommer det vara samma anledning som om man gör det på kroppen? Annars är jag väldigt tacksam om du förklarar för mig, min pappa trodde inte på detta heller men han skulle åka och hämta min syrra i skolan oxh jag tror jag lyckades övertala honom om att köpa ballonger så jag kunde testa.
//Julia
/Julia p, Lovisedalsskolan, Vallenrtuna 2017-12-21
Svar:
Hej Julia!
Kvadraten på armen och en blixt finns utredd i fråga [20427]. Att effekten är verklig är helt klart även om man inte vet exakt vad som händer. Att det har att göra med snabb uppvärmning genom att ljus från blixten absorberas är fullt klart.
Jag tror inte att ballongen påverkas i ditt försök, men det enda säkra är att göra experimentet. Hoppas du kan få tag på en ballong så du kan göra experimentet!
Uppdatering från Julia: "Min mamma köpte hem ballonger och det funkade faktiskt!"
Jag får böja mig för resultatet från ditt experiment! Tack Julia! /Peter
Den högre absorptionsförmågan på det svarta området räcker tydligen för att värma upp ett område på ballongytan tillräckligt för att ballongen skall spricka.
/Peter E 2017-12-21
Hej Julia!
Kvadraten på armen och en blixt finns utredd i fråga [20427]. Att effekten är verklig är helt klart även om man inte vet exakt vad som händer. Att det har att göra med snabb uppvärmning genom att ljus från blixten absorberas är fullt klart.
Jag tror inte att ballongen påverkas i ditt försök, men det enda säkra är att göra experimentet. Hoppas du kan få tag på en ballong så du kan göra experimentet!
Uppdatering från Julia: "Min mamma köpte hem ballonger och det funkade faktiskt!"
Jag får böja mig för resultatet från ditt experiment! Tack Julia! /Peter
Den högre absorptionsförmågan på det svarta området räcker tydligen för att värma upp ett område på ballongytan tillräckligt för att ballongen skall spricka.
/Peter E 2017-12-21
Grå starr operation
Grundskola_7-9: Ljud-Ljus-Vågor - gat [20766]
Fråga:
Hej! Om man opererar en person för grå starr, plockar man bort linsen ur ögat. När linsen är utplockad har den en viss form. Är den ”platt” eller ”buktig”? Och varför?
Tack på förhand!!!!
/thea I, Halmstad 2018-01-22
Hej! Om man opererar en person för grå starr, plockar man bort linsen ur ögat. När linsen är utplockad har den en viss form. Är den ”platt” eller ”buktig”? Och varför?
Tack på förhand!!!!
/thea I, Halmstad 2018-01-22
Svar:
Grå starr , katarakt, är en grumling av den normalt helt genomskinliga ögonlinsen orsakat av att linsens celler dör och blir grå. Detta leder till att ljuset mer eller mindre hindras från att nå näthinnan. (Grå_starr)
Grå starr gör att synen blir grumlig och att färgseendet försämras (violett och blått ljus försvagas). Vid en grå starr operation slår man sönder den befintliga linsen med ultraljud och tar ut den. Linsen ersätts med en plastlins. Denna utformas så att styrkan är anpassad för fjärrseende.
Den ursprungliga linsen är, som framgår av nedanstående bild, positiv, dvs buktar ut på båda sidorna. Den nya linsen har samma form, men den kan (normalt) inte ackommodera (se Ackommodation), dvs ändra form för närseende och fjärrseende.
Linsen behövs för att man skall få en skarp bild på näthinnan, men även andra delar i strålgången bidrar till detta. För närseende är linsen tjockare (mer positiv) än för fjärrseende, se figuren i Ackommodation. Implanterade linser är alltså anpassade för fjärrseende. För närseende får man använda glasögon med positiva linser eller progressiva glasögon.
Se ävenCataract , Cataract_surgery och Intraocular_lens .
)Grå starr gör att synen blir grumlig och att färgseendet försämras (violett och blått ljus försvagas). Vid en grå starr operation slår man sönder den befintliga linsen med ultraljud och tar ut den. Linsen ersätts med en plastlins. Denna utformas så att styrkan är anpassad för fjärrseende.
Den ursprungliga linsen är, som framgår av nedanstående bild, positiv, dvs buktar ut på båda sidorna. Den nya linsen har samma form, men den kan (normalt) inte ackommodera (se Ackommodation
), dvs ändra form för närseende och fjärrseende. Linsen behövs för att man skall få en skarp bild på näthinnan, men även andra delar i strålgången bidrar till detta. För närseende är linsen tjockare (mer positiv) än för fjärrseende, se figuren i Ackommodation
. Implanterade linser är alltså anpassade för fjärrseende. För närseende får man använda glasögon med positiva linser eller progressiva glasögon.Se även
Ögats fokusering
Fråga:
Ögonlinsen ändrar tjocklek utefter hur långt bort det man tittar på befinner sig. Gör de inte det så blir bilden suddig. Linsens tjocklek påverkar hur mycket ljusets bryts. Vad jag undrar är varflör ljuset måste brytas mer för att ge en skarp bild ifall ljuset färdats kort sträcka jämfört med då ljuset kommer långt bortifrån och ljuset ska brytas lite för att man ska se en skarp bild. Hur påverkar sträckan det färdats innan? Och hur går det till bakom? Borde inte ljuset ifall linsen blir tjockare hamna i en brännpunkt innan näthinnan och ändå inte ge en skarp bild? Eller ändras den också?
Tack för svar. Jag vill inte bara ha fler att utan minst ett skutligt varför också. Utelämnad fakta tycker jag inte om, det gör det bara svårare att förstå eftersom man inte begriper hur det kan ha gått till. M.v.h. Elina
/Elina H, Irstaskolan, Västerås 2018-02-03
Ögonlinsen ändrar tjocklek utefter hur långt bort det man tittar på befinner sig. Gör de inte det så blir bilden suddig. Linsens tjocklek påverkar hur mycket ljusets bryts. Vad jag undrar är varflör ljuset måste brytas mer för att ge en skarp bild ifall ljuset färdats kort sträcka jämfört med då ljuset kommer långt bortifrån och ljuset ska brytas lite för att man ska se en skarp bild. Hur påverkar sträckan det färdats innan? Och hur går det till bakom? Borde inte ljuset ifall linsen blir tjockare hamna i en brännpunkt innan näthinnan och ändå inte ge en skarp bild? Eller ändras den också?
Tack för svar. Jag vill inte bara ha fler att utan minst ett skutligt varför också. Utelämnad fakta tycker jag inte om, det gör det bara svårare att förstå eftersom man inte begriper hur det kan ha gått till. M.v.h. Elina
/Elina H, Irstaskolan, Västerås 2018-02-03
Svar:
Elina!
Ögats lins är en genomskinlig, bikonvex kropp i ögat, som bryter ljus på samma sätt som en tillverkad lins. Linsen är elastisk och dess form kan påverkas av muskler i ögat, för att justera skärpan. (Lins_(öga))
Ackommodation , ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins.(Ackommodation)
Hornhinnan , på latin cornea, är den yttersta hinnan i ögat, "ögats fönster mot omvärlden". Hornhinnans främsta uppgift är att skydda ögat mot skräp och beröring samt, tillsamman med linsen, fokusera infallande strålknippen på näthinnan. Hornhinnan utför c:a 2/3 av fokuseringen. (Hornhinna)
Om föremålet är avlägset är de inkommande strålarna parallella, se figuren nedan. Då erfordras det mindre styrka hos den positiva linsen för att ge en skarp bild på näthinnan. Om föremålet är nära är de inkommande strålarna divergenta (går ifrån varandra), så det krävs mer styrka hos linsen för att vi skall få en skarp bild. Nej, avståndet mellan linsen och näthinnan ändras inte vid ackommodation, bara linsen styrka.
En tunn lins har låg styrka och en tjock lins har hög styrka.
Observera att en stor del av brytningen sker i hornhinnan (se figuren nedan) eftersom det där är frågan av en övergång från luft, med brytningsindex 1, till ett medium med n>1.
Se även fråga [20766],Lens_(anatomy) , Cornea och Retina .
Jag hoppas detta var tillräckligt med fakta :-).
Elina!
)))Om föremålet är avlägset är de inkommande strålarna parallella, se figuren nedan. Då erfordras det mindre styrka hos den positiva linsen för att ge en skarp bild på näthinnan. Om föremålet är nära är de inkommande strålarna divergenta (går ifrån varandra), så det krävs mer styrka hos linsen för att vi skall få en skarp bild. Nej, avståndet mellan linsen och näthinnan ändras inte vid ackommodation, bara linsen styrka.
En tunn lins har låg styrka och en tjock lins har hög styrka.
Observera att en stor del av brytningen sker i hornhinnan (se figuren nedan) eftersom det där är frågan av en övergång från luft, med brytningsindex 1, till ett medium med n>1.
Se även fråga [20766],
Jag hoppas detta var tillräckligt med fakta :-).
Varför reflekteras ljudet i en öppen pipa?
Fråga:
Hur kan man på ett bra sätt förklara för Fysik 2 elever varför ljudet reflekteras i en öppen pipa (så att stående vågor uppstår)
/Linda G, Hulebäcksgymnasiet, Mölnlycke 2018-02-20
Hur kan man på ett bra sätt förklara för Fysik 2 elever varför ljudet reflekteras i en öppen pipa (så att stående vågor uppstår)
/Linda G, Hulebäcksgymnasiet, Mölnlycke 2018-02-20
Svar:
Det beror på att den akustiska impedansen ändras i gränsen pipa/fria luften. En del av ljudet reflekteras då tillbaka in i pipan.
Tyvärr blir man inte mycket klokare av det :-(. Jag kan inte komma på en enkel bild av vad som sker.
Man kan i stället hitta en liknande process som är mer välkänd: reflektion av ljus i en glasskiva: ändringen av brytningsindex gör att en del av ljuset reflekteras. I den öppna ändan av pipan kan ljudet (ändringar i lufttryck) växelverka med omgivningen, den akustiska impedansen ökar varvid en del av vågen reflekteras. Den reflekterade vågen adderas till den utgående varvid en stående våg bildas.
Stående våg är ett vågfenomen som bildas av två vågrörelser som rör sig i motsatta riktningar och är superponerade (överlagrade) på varandra. Därigenom uppstår noder och bukar. Vågen ser ut att stå stilla - en stående våg. (Stående_våg)
Akustisk impedans är hur mycket rörelse en ljudvåg skapar på material. Rörelse betyder att ljudvågen fortsätter i det nya materialet. Är det skillnad mellan två olika medium kommer en del av ljudvågen att reflekteras. Ju större skillnad det är mellan medierna desto mer ljud reflekteras. (Akustisk_impedans)
Akustisk impedans är analogt med elektrisk impedans som är ett mått på motståndet som påverkar strömmen om man anbringar en spänning.
Länk 1 och 2 innehåller mer eller mindre lättförståeliga förklaringar som är ekvivalenta med ovanstående.
Se även diskussionen i fråga [20588] om förståelse av fysik.
/Peter E 2018-02-20
Det beror på att den akustiska impedansen ändras i gränsen pipa/fria luften. En del av ljudet reflekteras då tillbaka in i pipan.
Tyvärr blir man inte mycket klokare av det :-(. Jag kan inte komma på en enkel bild av vad som sker.
Man kan i stället hitta en liknande process som är mer välkänd: reflektion av ljus i en glasskiva: ändringen av brytningsindex gör att en del av ljuset reflekteras. I den öppna ändan av pipan kan ljudet (ändringar i lufttryck) växelverka med omgivningen, den akustiska impedansen ökar varvid en del av vågen reflekteras. Den reflekterade vågen adderas till den utgående varvid en stående våg bildas.
))Akustisk impedans är analogt med elektrisk impedans som är ett mått på motståndet som påverkar strömmen om man anbringar en spänning.
Länk 1 och 2 innehåller mer eller mindre lättförståeliga förklaringar som är ekvivalenta med ovanstående.
Se även diskussionen i fråga [20588] om förståelse av fysik.
/Peter E 2018-02-20
Vilken färg har solen?
Grundskola_4-6: Ljud-Ljus-Vågor - färg/färgseende, HR-diagram, stjärna, temperaturstrålning, verktyg [21177]
Fråga:
Hej!
Jag gör ett återbesök i min gamla fråga om solens färg, att den är vit. Bilderna som kommer publiceras visar dock att den kan ha vilken färg som helst. Jag är med på att man då kan filtrera ljuset och få den att framstå annat än vit. Jag har också läst att man ibland medvetet färgar bilden av solen för att de mer ska likna vår "missförstådda" bild av den. Och att man i olika kulturer färgar den olika, allt från gul->orange->röd.
MEN, vad gäller de andra stjärnorna som vi ser på natthimlen? De ser ju ut att vara en hel del olika färger på dem. Är alla stjärnor egentligen vita till färgen eller finns det verkligen olika färger på dem om man skulle kunna se dem med blotta ögat. Jag tänker dels på Betelgeuse som nu är i ropet. Den ser ju faktiskt röd ut på natthimlen, men är färgen på den också röd om man skulle befinna sig i omloppsbana kring den?
Färgklasserna med gul, röd, vit och blå färger utifrån stjärnornas temperatur spökar till det fortfarande när jag tar upp stjärnornas riktiga färger med eleverna.
Mvh
Petri
/petri M, Paulinska skolan, Strängnäs 2020-01-31
Hej!
Jag gör ett återbesök i min gamla fråga om solens färg, att den är vit. Bilderna som kommer publiceras visar dock att den kan ha vilken färg som helst. Jag är med på att man då kan filtrera ljuset och få den att framstå annat än vit. Jag har också läst att man ibland medvetet färgar bilden av solen för att de mer ska likna vår "missförstådda" bild av den. Och att man i olika kulturer färgar den olika, allt från gul->orange->röd.
MEN, vad gäller de andra stjärnorna som vi ser på natthimlen? De ser ju ut att vara en hel del olika färger på dem. Är alla stjärnor egentligen vita till färgen eller finns det verkligen olika färger på dem om man skulle kunna se dem med blotta ögat. Jag tänker dels på Betelgeuse som nu är i ropet. Den ser ju faktiskt röd ut på natthimlen, men är färgen på den också röd om man skulle befinna sig i omloppsbana kring den?
Färgklasserna med gul, röd, vit och blå färger utifrån stjärnornas temperatur spökar till det fortfarande när jag tar upp stjärnornas riktiga färger med eleverna.
Mvh
Petri
/petri M, Paulinska skolan, Strängnäs 2020-01-31
Svar:
Hej Petri!
Jag antar du refererar till din fråga [20879]. Du har helt rätt i att det är konfunderande.
Det grundläggande problemet är att man har olika definitioner av färg. Antingen är färg definierad som färgen vid maximum hos en temperaturstrålare med en viss temperatur, se Temperaturspektrum-generator
.
Färg kan även skapas genom att blanda grundfärgerna rött/grönt/blått, se Color Addition Simulator. Gult kan till exempel skapas genom att minska intensiteten på blått om man utgår från vitt.
Ögats förmåga att särskilja färger beror ju på känslighetskurvorna hos tre olika sorters tappar känsliga för rött/grönt/blått.
I fråga [1553] och [12409] diskuteras solens färg ganska ingående.
Vad gäller stjärnornas färger varierar färgen med temperaturen. I HR-diagrammet (färg-magnituddiagrammet, se
HR-diagram) nedan visas ett urval stjärnor med sin från temperaturen definierade färg.
Vi ser att solen hamnar i det gula området. Så solen klassificeras som en gul dvärgstjärna. Men jag hävdar ändå med en dåres envishet att solen utan atmosfärens inverkan av ögat uppfattas som vit.
Färg är en utmärkt artikel om färg med bland annat följande definition:
Se även länk 1 och fråga [20354].
Se https://phet.colorado.edu/en/ för fler simuleringar av, bland annat, fysikaliska effekter.
Tillägg november 2020
Hur kan det komma sig att just solen blir vit, medan vi uppfattar att andra stjärnor har olika färger? Det vi uppfattar som färg är ju kombinationen av våglängdsfördelningen hos det infallande ljuset och känsligheten hos ögats tre receptorer. Känsligheten har utvecklats genom evolutionen. Fördelningen som gör solen vit är helt enkelt det optimala för människan - vi har ju utvecklats med solen som huvudsaklig ljuskälla.
Hej Petri!
Jag antar du refererar till din fråga [20879]. Du har helt rätt i att det är konfunderande.
Det grundläggande problemet är att man har olika definitioner av färg. Antingen är färg definierad som färgen vid maximum hos en temperaturstrålare med en viss temperatur, se Temperaturspektrum-generator
. Färg kan även skapas genom att blanda grundfärgerna rött/grönt/blått, se Color Addition Simulator
. Gult kan till exempel skapas genom att minska intensiteten på blått om man utgår från vitt. Ögats förmåga att särskilja färger beror ju på känslighetskurvorna hos tre olika sorters tappar känsliga för rött/grönt/blått.
I fråga [1553] och [12409] diskuteras solens färg ganska ingående.
Vad gäller stjärnornas färger varierar färgen med temperaturen. I HR-diagrammet (färg-magnituddiagrammet, se
HR-diagram
) nedan visas ett urval stjärnor med sin från temperaturen definierade färg. Vi ser att solen hamnar i det gula området. Så solen klassificeras som en gul dvärgstjärna. Men jag hävdar ändå med en dåres envishet att solen utan atmosfärens inverkan av ögat uppfattas som vit.
Färg
är en utmärkt artikel om färg med bland annat följande definition:Ordetfärg syftar på en rad olika företeelser. I vardagslivet kan det oftast användas utan krav på definition eller specificering, men för mera specifika ändamål finns flera olika, och delvis motsägande, betydelser av ordet. Färg kan syfta på det vi ser som färg, men det kan också ges en fysisk definition som utgår från våglängder hos elektromagnetisk strålning. Färg kan också definieras med utgångspunkt från processer i vårt visuella system eller genom att specificera vilka pigment eller andra metoder som har använts för att skapa färgintrycket.
Se även länk 1 och fråga [20354].
Se https://phet.colorado.edu/en/ för fler simuleringar av, bland annat, fysikaliska effekter.
Tillägg november 2020
Hur kan det komma sig att just solen blir vit, medan vi uppfattar att andra stjärnor har olika färger? Det vi uppfattar som färg är ju kombinationen av våglängdsfördelningen hos det infallande ljuset och känsligheten hos ögats tre receptorer. Känsligheten har utvecklats genom evolutionen. Fördelningen som gör solen vit är helt enkelt det optimala för människan - vi har ju utvecklats med solen som huvudsaklig ljuskälla.
Är candela en grundenhet i SI?
: Ljud-Ljus-Vågor - SI-enheter [21194]
Fråga:
Jag har länge förbryllats av enheten för ljusstyrka, candela.
En Cd definieras som ljusstyrkan hos en ljuskälla som avger ljus med frekvensen 5,40 × 10^14 Hz och strålningsstyrkan 1/683 watt per steradian.
1. Candela räknas som en grundenhet i SI-systemet. Grundenhet betyder att enheten inte kan definieras utifrån andra enheter. Ljusstyrkan hos en ljuskälla är uppenbarligen energi/tid och kan alltså räknas om till watt. Detta ingår t.o.m i definitionen av Cd. Hur kan det då vara en grundenhet?
2. Den nämnda frekvensen är grönt ljus – hur definieras ljusstyrkan hos en blå eller röd monokromatisk ljuskälla eller en naturlig ljuskälla med ett komplicerat spektrum? Man kan rimligen bara jämföra med ljus med samma spektrum, och då blir definitionen oanvändbar.
Enheten candela verkar för mig mycket klantig samt överflödig.
Jag förstår att 1 Cd ungefär motsvarar ljusstyrkan hos ett vanligt stearinljus, och det kan vara praktiskt att jämföra med den, och det är också den historiska bakgrunden. Men sådana synpunkter kan väl inte påverka uppbyggnaden av SI-systemet?
/Dag E, Lund 2020-02-22
Jag har länge förbryllats av enheten för ljusstyrka, candela.
En Cd definieras som ljusstyrkan hos en ljuskälla som avger ljus med frekvensen 5,40 × 10^14 Hz och strålningsstyrkan 1/683 watt per steradian.
1. Candela räknas som en grundenhet i SI-systemet. Grundenhet betyder att enheten inte kan definieras utifrån andra enheter. Ljusstyrkan hos en ljuskälla är uppenbarligen energi/tid och kan alltså räknas om till watt. Detta ingår t.o.m i definitionen av Cd. Hur kan det då vara en grundenhet?
2. Den nämnda frekvensen är grönt ljus – hur definieras ljusstyrkan hos en blå eller röd monokromatisk ljuskälla eller en naturlig ljuskälla med ett komplicerat spektrum? Man kan rimligen bara jämföra med ljus med samma spektrum, och då blir definitionen oanvändbar.
Enheten candela verkar för mig mycket klantig samt överflödig.
Jag förstår att 1 Cd ungefär motsvarar ljusstyrkan hos ett vanligt stearinljus, och det kan vara praktiskt att jämföra med den, och det är också den historiska bakgrunden. Men sådana synpunkter kan väl inte påverka uppbyggnaden av SI-systemet?
/Dag E, Lund 2020-02-22
Svar:
Det finns en bra artikel i Wikipedia som definierar enheten candela, seCandela .
1 Jo, candela är en grundenhet i SI (se fråga [20918]) och kan inte definieras från bara energi/tid eftersom den även involverar känsligheten hos det mänskliga ögat.
2 Detta förklaras iCandelaExplanation . Formeln innehåller känsligheteten (photopic luminosity function) hos ögat.
Se även länk 1 för definitionen och en diskussion om candela som en grundenhet. Känslighetsfunktionen finns i fråga [17295].
/Peter E 2020-02-24
Det finns en bra artikel i Wikipedia som definierar enheten candela, se
1 Jo, candela är en grundenhet i SI (se fråga [20918]) och kan inte definieras från bara energi/tid eftersom den även involverar känsligheten hos det mänskliga ögat.
2 Detta förklaras i
Se även länk 1 för definitionen och en diskussion om candela som en grundenhet. Känslighetsfunktionen finns i fråga [17295].
/Peter E 2020-02-24
Snells brytningslag och totalreflektion
Fråga:
Hej! jAg har fastnat i detta fråga, kan någon hjälpa mig?
vattenvågor går från ett område med våghastigheten 2,0 cm/s till ett annat område meed våghastigheten 3.0 cm/s. För vilka infallsvinklar inträffar totalreflektion av vattenvågorna?
/Saleh H, Fria, Trelleborg 2021-05-18
Hej! jAg har fastnat i detta fråga, kan någon hjälpa mig?
vattenvågor går från ett område med våghastigheten 2,0 cm/s till ett annat område meed våghastigheten 3.0 cm/s. För vilka infallsvinklar inträffar totalreflektion av vattenvågorna?
/Saleh H, Fria, Trelleborg 2021-05-18
Svar:
Vi använder oss av brytningslagen (Snells lag, se fråga [11135]). I fråga [17691] definieras brytningsindex n så att n är proportionellt mot 1/v där v är hastigheten.
sin(q2)/sin(q1) = n1/n2 = (1/v1)/(1/v2) = v2/v1 = 3.0/2.0 = 3/2
Vid totalreflektion är q2 = 90o och alltså (se fråga [9810])
sin(q1) = 2/3
och infallsvinklar större än
q1 = sin-1(2/3) = 41.8o
totalreflekteras, se nedanstående figur.
Vi använder oss av brytningslagen (Snells lag, se fråga [11135]). I fråga [17691] definieras brytningsindex n så att n är proportionellt mot 1/v där v är hastigheten.
sin(q2)/sin(q1) = n1/n2 = (1/v1)/(1/v2) = v2/v1 = 3.0/2.0 = 3/2
Vid totalreflektion är q2 = 90o och alltså (se fråga [9810])
sin(q1) = 2/3
och infallsvinklar större än
q1 = sin-1(2/3) = 41.8o
totalreflekteras, se nedanstående figur.
Sida 59 av 59
Föregående |
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar