Svar:
Einstein fick sitt nobelpris (1921) för sin analys av den fotoelektriska
effekten, inte för relativitetsteorin, konstigt nog. Här
kan du hitta
mera information: The Nobel Prize in Physics - Laureates.

Newton sysslade bland annat med färglära. Han byggde det första spegelteleskopet. Båda kan du läsa om i Nationalencyklopedin.
Där står en hel del. 
/KS/lpe 2001-12-23

Svar:
Det är precis som du säger, ljus av andra färger absorberas (=fastnar). Ytterst beror det på ytans kemiska egenskaper. 
/KS 1998-12-08

Svar:
Ljud är svängningar (tryckvariationer) i luften. Man anger antalet
svängningar per sekund i enheten Herz (Hz). Vi kan höra ljud mellan
ungefär 20 - 20000 Hz (från dov bas till ilsket pip). Ljud med mer
än 20000 Hz kallas ultraljud. Ljud med mindre än 20 Hz kallas
infraljud. Vi kan alltså inte höra dessa ljud, men andra djur kan.
En hund hör ljud upp till 30000 Hz, och en fladdermus ända till
100000 Hz.

Människor blir ofta störda av infraljud och känner sig trötta och hängiga även om de inte kan höra någonting av ljudet.
1999-01-20

Svar:
Egentligen behöver man inte mäta ljusets hastighet, för den känner vi exakt. Sedan 1983 är enheten meter definierad så, att ljuset går 299729858 meter på en sekund. Eller att ljuset går 1 meter på 1/299729858 sekund.

Det är alltså en hög hastighet ur vardagslivets synpunkt. Det finns ett sätt att uppskatta ljusets hastighet med vardagsfenomen. Lyssna noga på ett radio- eller TV-inslag, där reportern står i kontakt med Stockholm med satellit-telefon. Lägg märke till att det är en onaturligt lång paus mellan fråga och svar, kanske en halv sekund för mycket. Nu går signalen 4 gånger mellan jorden och satelliten mellan fråga och svar. Avståndet till satelliten är ungefär 36000 km. Vad blir ljushastigheten? Radiovågor går med ljusets hastighet. 
/KS 1999-03-09

Svar:
Allt beror på effekten. Din laserpenna ger mindre än 1 mW. I bilfabrikerna svetsar man med koldioxidlasrar, som ger infrarött (osynligt) ljus med effekter på flera kW, alltså miljontals gånger mer än pennan. 
/KS 1999-03-09

Svar:
Det här behöver du:

1 En liten, koncentrerad ljuskälla, till exempel en bar ficklamps-lampa
(utan reflektor).

2 Ett papper

3 Två knappnålar

Tänd lampan och gå några meter bort. Gör ett litet hål i pappret. Tryck inte
igenom hela knappnålen, använd bara spetsen. Hålet ska vara litet. Titta
på lampan genom hålet. Man ser en diffus ljusfläck i mitten med en ring
runt om. Ringen är röd i ytterkanten. Detta fenomenet kallas diffraktion,
eller ljusböjning, och kan bara förklaras om ljuset är en vågrörelse.
Rött ljus har längst våglängd. Därför böjs det ut mest.

Gör två hål i pappret nära varandra, ungefär en halv mm.
Titta på lampan. Nu har den diffusa fläcken fått mörka band. Vrider
man pappret, vrider sig banden också. Detta fenomen uppkommer genom
att ljusvågor från de båda hålen samverkar med varandra. Det kallas
interferens. Man kan faktiskt uppskatta ljusets våglängd med detta enkla
experiment. Om vinkeln mellan banden är en tiondels grad (=1/600 radian),
och avståndet mellan hålen är 0.3 mm, blir våglängden 0.3/600 = 0.0005 mm,
vilket stämmer bra.

Be dina kamrater ta med knappnålar och be din lärare greja lampan,
så kan hela klassen göra det!

Lite bättre blir det om man använder aluminiumfolie i stället för papper.
HÃ¥len blir rundare.

Diffraktion förklaras med ett fenomen som heter interferens: om två ljusstrålar svänger i takt får man en förstärkning av ljuset, om de svänger i otakt får man en försvagning.

Fler frågor/svar om interferens och elektromagnetisk strålning.
/KS 1999-02-04

Svar:
En laserpenna har en så kallad laserdiod, och den kan inte ge så hög effekt. Den skulle bli för varm och förstöras. En koldioxidlaser är en gaslaser, och den klarar mycket höga effekter. Det är alltså en helt annan typ av laser. 
/KS 1999-02-02

Svar:
Thomas Alva Edison brukar nämnas som glödlampans uppfinnare, och den första glödlampan lyste på 1880-talet. Glödtråden bestod av kol, inte wolfram som i våra glödlampor. 
/KS 1999-02-06

Svar:
Inuti ojektivet sitter en bländare med ett hål i mitten. Storleken på detta hål kan variera, det bestämmer hur mycket ljus som når filmen. Troligen är hålet i din kamera sexkantigt. Då får man, genom ljusets böjning vid kanterna, egentligen sex genomgående linjer. Men eftersom motstående kanter är parallella, sammanfaller de parvis, så att det blir tre genomgående linjer.

Leta upp en bild från Hubble-teleskopet. Vid starka stjärnor ser man liknande genomgående linjer. Hur många? Upplysning: Teleskopets sekundärspegel är upphängd med fyra stag. 
/KS 1999-02-05

Svar:
Det du ser som en ring runt solen brukar man inte kalla regnbåge, utan halo. Du tror alldeles rätt, det beror på iskristaller högt uppe. De fungerar som små prismor som bryter solljuset i olika färger. De finns många olika halofenomen, men det vanligaste är en cirkel med 22 graders radie runt solen (eller månen). Den är färgad. Drar man en horisontell linje genom solen ser man ofta ljusa fläckar, där denna linje skär cirkeln. De kallas vädersolar. Ibland ser man att också denna linje är ljus. I sällsynta fall kan man se den linjen runt hela horisonten, alltså en cirkel runt hela horisonten på solens höjd. Den kallas paralellcirkeln och är vit. Det beror på att den uppstår genom reflexion i vertikala isprismor. 
/KS 1999-02-09