588 frågor / svar hittades
Varför kan man ha en röd lampa tänd då man håller på att framkalla en film utan att filmen förstörs? Tack på förhand
/Martin O, Tycho Braheskolan, Helsingborg 1998-03-24
Fotonerna i rött ljus har lägre energi än fotonerna i övrigt synligt ljus. Därför räcker inte deras energi till för att sätta igång de kemiska reaktioner som normalt sker i den ljuskänsliga filmen.
/GO 1998-04-02
Några frågor om CD-spelaren.
1. Enligt en bild på hur "läsfunktionen" är uppbygd på en CD-spelare så delas ljuset upp av en stråldelare (halvgenomskinlig spegel?) Ena halvan går rakt igenom stråldelaren. Andra halvan av ljuset måste så vitt jag kan förstå reflekteras " bort" från detektorn. Var tar den delen av ljuset vägen? Används den till något?
2. Vad som händer vid reflektionen på CD-skivan är för mig lite oklart. Man väljer att göra fördjupningarna 1/4 våglängd så att ljus som reflekteras på ytan och i fördjupningen ska interferera och "släcka ut " varandra på tillbakavägen. Betyder detta att man låter laserstrålens tvärsnittsyta ha en sådan form att precis hälften av laserstrålen träffar fördjupningen?
3. Å andra sidan är fördjupningarna så små att böjning uppstår. Alltså kommer bara en liten del av ljuset som reflekteras i fördjupningarna att reflekteras tillbaka i samma riktning. Kanske låter man därför större delen av laserstrålen träffa fördjupningen.
4. Interferensfenomenet innebär ju att detektorn registrerar en utsläckning (svag signal). Energin kan ju inte försvinna så någon annanstans måste förstärkning skett. Frågan är bara vart?
5. Både på väg till CD-skivan (från lasern) och på väg från CD-skivan (mot detektorn) så förloras hälften av strålen vid stråldelaren. Det verkar ineffektivt. Varför placerar man inte laser och detektorn bredvid varandra så att inkommande och reflekterad stråle bildar en mycket liten vinkel med varandra och istället väljer fördjupningsdjupet aningens mindre än 1/4 våglängd?
/erik w, komvux, östersund 1998-04-01
1. En stråldelare kan dela upp strålen i två delar. Det kan t ex vara en halvgenomskinlig spegel. Hälften av ljuset reflekteras och hälften går igenom spegeln. Ofta är det mer invecklat.
Fundera Tag två 45os prismor och lägg dem mot varandra så att de tillsammans ser ut som en kvadrat från sidan. Hur går ljuset som faller in från ena sidan?
2. Metoden fungerar även om inte precis hälften av laserstrålen träffar fördjupningen. Bäst effekt torde man få om fördjupningens bredd är lika stor som laserstrålens.
3. Man kan inte göra fördjupningarna hur smala som helst eftersom det då uppstår diffraktionsmönster. I praktiken måste hålen vara bredare än en våglängd.
4. Om ingen del av strålen reflekteras så går allt rakt igenom. Precis som Du säger måste energin ta vägen någonstans!
5. Utan att i detalj veta konstruktionen så är nog inte effektiviteten något problem i detta sammanhang. Det gör nog inget om hälften av laserns effekt inte tas till vara.
/GO 1998-04-09
När man bländar ner ett kameraobjektiv minskar avbildningsfelen hos objektivlinserna. (Sfäriska linsytor ger bäst avbildning när strålarna är paraxiala.) Om man undersöker normalobjektiv (brännvidd 50-55 mm) till småbildskameror visar det sej att skärpan hos avbildningen inte är bäst då bländaröppningen är minst! Vid två till tre bländarsteg större öppning (kring bländare 8) är skärpan optimal. Vad beror det på?
/Tim Z, Dragonskolan, Umeå 1998-04-02
När man bländar ner så minskar linsens avbildningsfel. Samtidigt introducerar man en ny felkälla p g a diffraktion i bländaröppningen. Men detta fel borde inte spela någon roll då även vid bländare 8 är ju bländaröppningen stor i förhållande till ljusets våglängd.
Den troliga förklaringen är: Linskonstruktörerna har optimerat objektivets egenskaper för just bländaröppning 8. Det finns många olika typer av linsfel, sfärisk abberation, kromatisk abberation o s v. Vid konstruktion av linser gör man avvägningar mellan de olika typerna av fel.
/GO 1998-04-09
Hej
1.Jag undrar hur höga resp låga frekvenser man kan åstadkomma? Formel
f=c/landa säger ju att ju lägre våglängden är desto högre frekvens får mano tvärtom.
2.Får man längre räckvidd från en sändare ju lägre frekvensen är med samma
sändningsuteffekt?
3.Hur fungerar sändning från en mobiltel? Sändningseffekten varierar
mellan 0,1W-1W som motsvarar sändningsräckvidden 1km-10km beroende
på antenn, modulering? osv,o satelliterna har avståndet ju 36000km från
jorden, tar man sig hjälp av &34;rymdvåg&34; fungerar mobiltel ungefär som sladdlös hemmatel?
/alix x, HGS, Gävle 1998-05-05
1 I princip kan man skicka radiovågor (vi antar att det är det Du menar) med godtyckligt lång våglängd. I praktiken sänder man inte
med en våglängd över ca 550 m.
2 Räckvidden beror på olika faktorer. Vågor med lång
räckvidd påverkas inte så mycket av föremål t ex hus som finns i utbredningsriktningen.
Längre våglängder kan också studsa mot skikt i atmosfären. På detta sätt kan de följa jordens krökning.
De vanliga radiovågorna i FM-bandet (våglängd någon meter) kan bara gå rakt fram.
3 Signalen till och från mobiltelefonen går till en närbelägen
sändare/mottagare.
Studera Kolla när Du är ute om Du kan se dessa sändare.
De finns ofta på höga byggnader eller på master.
Det finns ett satellitbaserat mobiltelefonsystem, men det använder
satelliter (66 st) på lägre höjd, 800 km.
/GO, KS 2000-04-05
Hejsan!
Jag heter Johan Ramberg och studerar andra året på NV-programmet med teknisk
inriktning på Pauliskolan i Malmö.
Vi har fått en projektuppgift på vår teknologilektion där man får bygga något
man är intresserad av.
Av någon anledning har jag alltid varit intresserad av fiberoptik. Jag valde
alltså att försöka bygga ett enkelt fiberskop men vet inte hur jag ska gå till
väga eller exakt vilka grejor jag behöver.
Jag har redan e-mailat ett dussin företag som sysslar med fiberoptisk
telekommunikation men ingen kan hjälpa mig.
Jag har redan frågat en massa fysiklärare men inte ens de vet ett dugg
vad det handlar om.
Jag vet det mesta om hur fiberoptik fungerar så det behöver ni inte förklara,
men hur man kan bygga amatörmässiga fiberskop eller endoskop har jag inte
hittat någonstans.
Min fysiklärare tipsade mig om er verksamhet och jag hoppas att ni kan
hjälpa mig då de stora företagen inom branshen inte kunde!
Observera att jag bara behöver bygga en väldigt enkel grej som det i
princip bara går att se igenom (eller eventuellt leda ljus från en ficklampa
igenom).
Jag är nästan säker på att alla komponenter jag behöver finns på ELFA
men eftersom de i ELFA butiken inte heller kunde något om fiberoptik så
vet jag inte vad jag behöver.
Jag vet att en bild som projiceras på ena änden av en fiberoptisk kabel
kommer att se likadan ut i andra änden, alltså behöver jag bara en kabel
och två linser på rätt avstånd från dess ändar........eller?
Hjälp mig!
Tacksam för svar eftersom projektet snart ska vara inlämnat!
Tack igen
Johan Ramberg
/Johan R, Pauliskolan , Malmö 1998-05-06
Det finns en typ av endoskop som består av många fibrer. Med hjälp av en lins skapas
en bild på ändytan av alla fibrerna. Sedan leder varje fiber sitt eget ljus till
andra änden där bilden visas. Kan du inte bygga en enkel version av detta? Du behöver
bara ett litet antal, 10 - 20 stycken, fibrer för att visa principen.
Lycka till!
/GO 2000-04-05
Om man spänner ett gummiband horisontellt och håller det framför en tv-apparat som är påslagen och sedan knäpper på gummibandet så att det vibrerar då framträder gummibandet om man betraktar tv-bilden igenom
gummibandet som darrande vibrerande streck. Om man däremot håller gummibandet vertikalt och knäpper igång det så uppfattar ögat gummibandet i en vågrörelse. Varför? Det har naturligtvis med tv-bildens strålning att göra men det vore intressant med en fysisk förklaring.
/Kennet F, Katedralskolan, Lund 1998-05-06
Mycket intressant observation! Det beror på hur bilden genereras
på en TV. Bilden byggs ju upp av elektronstrålar (en för svart-vit TV,
tre i färgapparater)
som sveper horisontellt med början i övre vänstra hörnet. Om gummibandet
spänns horisontellt, så kommer det bara belysas under en kort stund
just när strålen passerar. Man får allså en stroboskopisk effekt, så
man ser gummibandet endast under korta ögonblick, och det tycks
stå stilla. Med bandet vertikalt så följer varje svep gummibandet nedåt,
och man ser delar av den vågrörelse som gummibandet utför. Kort uttryckt,
så beror de två olika resultaten på att det horisontella svepet är snabbt
och det vertikala långsamt.
/Peter Ekström 2000-04-05
Vad händer när ljudvågor med våglängden x sänds ut i ett kubiskt rum med sidan x? Vad händer om rummet har något kortare sidor än ljudets våglängd och vad händer om det har något längre? Tack på förhand Erik
/Erik J, Komvux Tanum, Tanumshede 1998-05-07
Ljudet kommer att studsa fram och tillbaks mellan väggarna. När ljudvågorna möts bildas det stående vågor. Om avståndet mellan väggarna är exakt lika med våglängden så "står den stående vågen stilla" annars så vandrar vågtopparna sakta på den stående vågen.
/GO 1998-05-20
Fotoner är ju små partiklar, enligt ett synsätt. Hastigheten i vakuum är 300 000 km/s. Antag att man i ett vakuumrum med 2 meters avstånd parallellt ställer upp två laserkällor riktade åt samma håll. Man har dessutom 2 reflektorer ställda exakt i 45° vinkel jämfört med den planerade ljusriktningen från laserkällorna (men riktade åt motsatta håll så att fotonerna från respektive laserkälla riktas mot varandra vid påslag). Antag att man nu slå på de båda laserkällorna inbördes exakt samtidigt vid en godtycklig tidpunkt som är exakt bestämd med hjälp av ett atomur så att fotoner från den ena laserkällan träffar fotoner från den andra laserkällan exakt mellan de två speglarna. Strax innan fotonerna strax efter påslaget av laserkällorna når fram till varandra mellan rör sig fotoner från respektive laserkälla med dubbla ljushastigheten. Vad händer om en foton från den ena laserkällan i denna punkt träffar en foton från den andra laserkällan ? Dom är ju partiklar - och vågrörelser samtidigt. Men någon gång borde väl två "fotonkulor" komma in mot varandra i ett sådant arrangemang att de krockar mot varandra med diametralt motsatt rörelseriktning om man optimerar arrangemanget för "krockar". Vad händer med två sådana fotoner i det mest extrema fallet?
/Rune E, Fridhems Folkhögskola, Svalöv 1998-05-08
Fotonerna som partiklar påverkar inte varandra med någon kraft. De går förbi varandra utan att något sker.
Som vågor påverkar de inte varandra men de samverkar så att den totala vågen som är summan av de båda vågorna blir förändrad. I ett visst ögonblick kan de båda vågorna ta ut varandra för att i nästa ögonblick ha dubbelt så stor amplitud.
/GO 1998-05-20
Hur gör man linser?
/Karl-Anders B, Nolbyskolan, alingsås 1998-05-14
Det traditionella sättet att göra linser är att slipa dem. Det går till så att man har en konkav sfärisk yta (om man vill göra en konvex lins) som man slipar med. Sedan rör man slipstenen i cirkulära rörelser. Efterhand byter man till finare och finare slipmedel för att till slut polera glasytan. Då får man en lins med en sfärisk yta. Tyvärr är inte en sådan yta perfekt för avbildningar. Genom att sätta ihop olika linser kan man kompensera för detta (och andra typer av fel).
/GO 1998-11-12
Läste i Illustrerad vetenskap nr 5-98 om ett rymdteleskop med solen som lins. Hur ser formeln ut?
/björn w, Karlbergsgymnasiet, Åmål 1998-05-19
Tanken är att utnyttja solen som gravitationslins. Ljuset påverkas av gravitationen (tyngdkraften) så att det böjs av. En ljusstråle som passerar
nära solranden böjs av 1.74 bågsekunder (1 bågsekund = 1/3600 grad) enligt Einsteins allmäna relativitetsteori. (Den teorin beskriver egentligen rummet
som krökt och att ljuset går rakt i detta rum.) Parallella strålar som passerar nära
solranden kommer då att brytas samman till en "brännpunkt" som ligger ganska
långt bort, 550 AE (1 AE = jordbanans radie = 150 miljoner km). Härifrån skulle
man se himlakroppar bakom solen förstorade. Förstoringen blir inte särskilt
stor, och svårigheterna att genomföra det är oerhörda. Artikeln ger en helt
orealistisk bild av vad som kan åstadkommas.
Gravtationslinser är i alla fall i praktiken påvisade, och när det gäller
stora massor, som galaxhopar kan fenomenet vara påtagligt. Hubble-teleskopet
har tagit flera bilder där man ser bakomliggande galaxer förstorade och förvrängda av galaxhopens gravitation. Med hjälp av dessa bilder kan man "väga"
hopen och beräkna hur materien är fördelad. I ett fall ser man samma galax avbildad på 5 olika ställen. Du kan titta på den
på länk 1 och bilden nedan. Läs gärna den beskrivande texten.
Räkna ut solens "brännvidd" som gravitationslins. Solradien är 0.7 miljoner km. Övriga uppgifter du behöver finns i detta svar.
Svar: 480 AE. I artikeln anges 550 AE. Man har kanske räknat ut det på ett lite annorlunda sätt. Ska man göra det riktigt, ska man ta med
ljus som passerar lite längre från solen, och inte bara strålarna som går precis vid solranden.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar