Svar:
Den storhet som bevaras är rörelsemängdsmomentet (långt ord!) som ju
är produkten av tröghetsmomentet och vinkelhastigheten. När du lyfter ut
armarna ökar tröghetsmomentet och då måste vinkelhastigheten minska. Se demonstrationen under länk 1.
/KS/lpe 2001-11-21

Svar:
Intressant tankeexperiment. Det tar ju ljuset 8 minuter att nå oss från solen,
men i ditt fall är det inte ljushastigheten som är avgörande,
utan ljudhastigheten. Troligtvis har ingen mätt ljudhastigheten i en ärta,
men gissar vi på 500 m/s är det lätt att räkna ut att det skull ta
bortåt 10 år.

Detta förutsätter att stötarna mellan ärtorna är helt elastiska (förlustfria)
vilket inte är fallet. Gissningsvis har signalen i praktiken dött ut
efter 1 m eller så.
/KS 2001-11-26

Svar:
Det finns en bra artikel om teleportering i Forskning och Framsteg, 2001, nr 2
sid 44, Forskning & Framsteg, webbarkivet. Den är skriven av den österikiske fysikern Anton Zeilinger som
verkligen är expert på området. Den kräver inga matematiska förkunskaper.
Tro inte att du kommer begripa det hela, det går inte. Som du riktigt
påpekar, är den yttersta förklaringen att vårt universum är ickelokalt,
varje del av universum står i momentan kontakt med varje annan del.
Redan Newton funderade över dessa saker. Det finns absolut acceleration
men inte absolut rörelse. Varför?

Sen till din andra fråga. En fysikalisk teori gör inte anspråk på att
ge den sanna beskrivningen av verkligheten. Vi ska snarare se den som
en modell, som är mer eller mindre användbar i olika sammanhang. Den
allmänna relativitetsteorin (som ju är en gravitationsteori) är en
teori som inte innefattar kvantmekaniken. Det är till och med så illa att
de båda teorierna är motsägelsefulla. Det betyder inte att Einsteins
gravitationsteori är fel. Alla experimentella tester stämmer överens
med den, i motsats till konkurerande gravitationsteorier.
/KS 2001-11-26

Svar:

1. Mekaniska signaler fortplantar sig med ljudets hastighet.

2. Det skulle ta ungefär 1 år. Ljudhastigheten i aluminium är 5000 m/s,
alltså 10 gånger högre.
Signalen skulle nå mycket längre, kanske ända fram. Ljud fortplantas
tämligen förlusfritt i en metall som aluminium.

Ljudvågorna från jortbävningar (seismiska vågor) kan ju registreras
på andra sidan jordklotet.
/KS 2001-11-28

Svar:
Varken det ena eller det andra. Newton är enheten för kraft,
inte för massa. Däremot är det rätt att säga att tyngden av
0.1 kg är nära 1 Newton här på jorden.
/KS 2001-11-28

Svar:
Nej, du kan inte ha ett inertialsystem som rör sig med ljushastigheten.
Det påminner en smula om att man inte kan dividera med noll.
/KS 2001-11-28

Svar:
Nej, corioliskraften är inte inblandad. En &34;keltisk sten&34; är en avlång,
lätt böjd pinne, vanligen av plast. Om man tittar noga, är undersidan inte helt
symmetrisk.

Om man snurrar igång den på bordsskivan åt ett visst håll, ser man att
rotationshatigheten avtar tills den stannar helt. Sedan vänder den, och
börjar snurra åt andra hållet. Det ser ut att strida mot fysikens lagar,
men så är naturligtvis inte fallet. Lägg märke att den vibrerar när den
stannat. Rotationsenergin har övergått till vibrationsenergi, som sedan
återgår över till rotationsenergi, fast nu åt andra hållet.

Allt beror på den listigt utformade asymmetriska undersidan, men att
i detalj bskriva vad som händer kan vi inte. Det finns en artikel om
detta i ett gammalt nummer av Scientific American, men den har vi inte
lyckats finna. Det var nog bortåt 20 år sedan.
/KS 2001-11-28

Svar:
Dessa fenomen är kvantmekaniska och därför obegripliga. Supraflytande
helium beter sig som om vätskan var en enda partikel. Gravitationen
har visst inflytande. Genom att rinna över kanten hamnar ju vätskan i ett
lägre energitillstånd.
/KS 2001-12-03

Svar:
Magnuseffekten är en sidokraft som uppkommer på en roterande cylinder eller
sfär som rör sig i en vätska eller sfär. Fenomenet har stor betydelse i
bollsporter som fotboll, golf, tennis och bordtennis. Någon bild på Flettners
skepp har vi inte hittat, men klart är att det gick över Atlanten år 1923.
Då väckte det stort uppseende, men nu är det ganska bortglömt eftersom det
inte funkade särskilt bra.
/KS/lpe 2001-12-06

Svar:
Valet av ordet "relativitetsteori" är lite olyckligt. Ofta får man höra
att den innebär att "allt är relativt", vilket är en missuppfattning.
Både Newtons
och Einsteins teori (från 1905) är relativitetsteorier i den mening, att
relativitetsprincipen gäller i båda.
Denna säger att fysiken är densamma
i inertialsystem, alltså system i likformig rörelse.

Den viktiga skillnaden är, att Einstein utgår ifrån, att ljushastigheten i
vakuum är konstant och oberoende av inertialsystemet. Vidare utgår han
ifrån att energi och information inte kan förflytta sig snabbare
än ljuset.
Det leder till att
begrepp som tid, längd och samtidighet inte fungerar enligt vår
vardagsuppfattning. Det leder också till den välkända relationen
mellan energi och massa
E = mc².

Den allmänna relativitetsteorin är huvudsakligen en gravitationsteori,
baserad på den speciella relativitesteorin. Här inför man
ekvivalensprincipen, som säger att den tunga massan är lika med den
tröga massan. Den första har med gravitation att göra, den andra med
acceleration. Gravitationskraften (liksom centrifugalkraften) betraktas
här som en fiktiv kraft, alltså en kraft som egentligen inte behövs.
Partiklar som inte påverkas av någon kraft, rör sig "rätlinjigt" i den
krökta fyrdimensionella rumstiden. En satellit som rör sig i en bana
runt jorden, rör sig i någon mening "rätlinjigt" i den rumstid, som
kröks av jordens massa.

Att gå in på alla fenomen, som förklaras av Einsteins teorier skulle dra
alldeles för långt. Man kan i alla fall konstatera, att inga exerimentella
data strider mot teorierna. Sedan vill vi påpeka, att man inte kan säga
att Newtons mekanik är fel. Under mindre extrema förhållanden duger
den utmärkt. När man skickar sonder till Mars, använder man Newtons mekanik.
/KS 2001-12-10