Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
600 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [8096]
Fråga:
En fråga jag funderat mycket över.
Det sägs att man inte kan överföra en signal mellan två
punkter fortare än ljuset. Men teoretiskt om man har två
planeter som befinner sig på ett ljusårs avstånd mellan
dessa planeter har man en otroligt stark stång.
Om man har en otroligt stark motor som drar i stången på
ena planeten tar det då ett år för att den andra planeten
ska märka att stången har rört sig?? Om inte har man ju sänt
ett meddelande fortare än ljuset.
/John O, Gruvrisskolan, Falun 2001-03-30
En fråga jag funderat mycket över.
Det sägs att man inte kan överföra en signal mellan två
punkter fortare än ljuset. Men teoretiskt om man har två
planeter som befinner sig på ett ljusårs avstånd mellan
dessa planeter har man en otroligt stark stång.
Om man har en otroligt stark motor som drar i stången på
ena planeten tar det då ett år för att den andra planeten
ska märka att stången har rört sig?? Om inte har man ju sänt
ett meddelande fortare än ljuset.
/John O, Gruvrisskolan, Falun 2001-03-30
Svar:
I svaret nedan reder vi ut varför det tar 60000 år innan signalen
når fram. Relativitetsteorin tillåter inga stela kroppar.
/KS 2001-03-30
I svaret nedan reder vi ut varför det tar 60000 år innan signalen
når fram. Relativitetsteorin tillåter inga stela kroppar.
/KS 2001-03-30
Fråga:
Jag läste en fråga i Trivial Pursuit som löd:
Kan en segelbåt färdas snabbare än vinden?
Svaret löd: Ja.
Jag undrar nu hur detta är möjligt. Borde inte
vinden verkar mot seglet om båtens hastighet
är större än vindens?
/Anders H, Lund 2001-04-04
Jag läste en fråga i Trivial Pursuit som löd:
Kan en segelbåt färdas snabbare än vinden?
Svaret löd: Ja.
Jag undrar nu hur detta är möjligt. Borde inte
vinden verkar mot seglet om båtens hastighet
är större än vindens?
/Anders H, Lund 2001-04-04
Svar:
Om vinden kommer rakt bakifrån går det inte. Om vinden kommer från sidan, har båtens hastighet inte så mycket med vindens hastighet att göra.
Vindens verkan på seglet resulterar i en kraft, som verkar på båten genom masten. Vilken hastighet båten får beror på båtskrovet. En klumpig båt går långsamt. En långsmal, smäcker båt går snabbt, och den hastigheten kan vara större än vindens.
Det finns en detaljerad förklaring under länk 1. Om vinden kommer snett framifrån tvingas den av seglet att vrida lite i riktning mot segelbåtens akter. Detta leder enligt regeln verkan och återverkan (Newtons tredje lag, se Newtons rörelselagar
), till en kraft med en komponent riktad mot fören. Det finns naturligtvis även en kraftkomponent i sidled, men segelbåtens köl hindrar båten att driva i sidled.
/KS 2001-04-04
Om vinden kommer rakt bakifrån går det inte. Om vinden kommer från sidan, har båtens hastighet inte så mycket med vindens hastighet att göra.
Vindens verkan på seglet resulterar i en kraft, som verkar på båten genom masten. Vilken hastighet båten får beror på båtskrovet. En klumpig båt går långsamt. En långsmal, smäcker båt går snabbt, och den hastigheten kan vara större än vindens.
Det finns en detaljerad förklaring under länk 1. Om vinden kommer snett framifrån tvingas den av seglet att vrida lite i riktning mot segelbåtens akter. Detta leder enligt regeln verkan och återverkan (Newtons tredje lag, se Newtons rörelselagar
), till en kraft med en komponent riktad mot fören. Det finns naturligtvis även en kraftkomponent i sidled, men segelbåtens köl hindrar båten att driva i sidled./KS 2001-04-04
Gymnasium: Kraft-Rörelse - Arkimedes princip [8194]
Fråga:
Du sitter i en båt, i en bassäng med vatten.
I båten finns ett stenblock som du med stor möda kastar över bord.
Vad händer med vattennivån i bassängen? Sjunker den eller stiger den?
Är den oförändrad? Förklara.
/Malin K, Margretegärdskolan, Uddevalla 2001-04-05
Du sitter i en båt, i en bassäng med vatten.
I båten finns ett stenblock som du med stor möda kastar över bord.
Vad händer med vattennivån i bassängen? Sjunker den eller stiger den?
Är den oförändrad? Förklara.
/Malin K, Margretegärdskolan, Uddevalla 2001-04-05
Svar:
Vi tillämpar Arkimedes princip. I första fallet tränger båt+sten undan en
vattenmassa som är lika med summan av båtens och stenens massor. I andra
fallet tränger båten undan en vattenmassa som är lika med båtens
massa, men stenen tränger undan en vattenmassa som är lika med stenens volym.
Om nu stenens densitet (massa/volym) är större än vattnets (stenen sjunker),
kommer vi tränga undan mindre vatten i det senare fallet. Vattennivån sjunker.
Om vi i stället har lastat båten med trä som ju flyter, så gör det ingen skillnad för vattennivån om lasten ligger i båten eller i vattnet.
/KS 2001-04-05
Vi tillämpar Arkimedes princip. I första fallet tränger båt+sten undan en
vattenmassa som är lika med summan av båtens och stenens massor. I andra
fallet tränger båten undan en vattenmassa som är lika med båtens
massa, men stenen tränger undan en vattenmassa som är lika med stenens volym.
Om nu stenens densitet (massa/volym) är större än vattnets (stenen sjunker),
kommer vi tränga undan mindre vatten i det senare fallet. Vattennivån sjunker.
Om vi i stället har lastat båten med trä som ju flyter, så gör det ingen skillnad för vattennivån om lasten ligger i båten eller i vattnet.
/KS 2001-04-05
Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [8259]
Fråga:
VARFÖR går tiden långsammare ju högre hastigheten är, och ju kraftigare
gravitationen är??????????
/Karin S, Hålabäck, Kungsbacka 2001-04-16
VARFÖR går tiden långsammare ju högre hastigheten är, och ju kraftigare
gravitationen är??????????
/Karin S, Hålabäck, Kungsbacka 2001-04-16
Svar:
De två effekter du nämner beskrivs i den speciella respektive den allmänna
relativitetsteorin. Det går inte att begripa med klassisk fysik.
Man kan alltså inte på något enkelt sätt förklara varför. Vi får helt
enkelt konstatera att det är så.
Notera i alla fall att det är två helt skilda fenomen du nämner.
/KS 2001-04-17
De två effekter du nämner beskrivs i den speciella respektive den allmänna
relativitetsteorin. Det går inte att begripa med klassisk fysik.
Man kan alltså inte på något enkelt sätt förklara varför. Vi får helt
enkelt konstatera att det är så.
Notera i alla fall att det är två helt skilda fenomen du nämner.
/KS 2001-04-17
Gymnasium: Kraft-Rörelse [8262]
Fråga:
Jag har lite funderingar om atmosfären. Hur förklarar man de olika
vindförhållandena som uppstår vid ekvatorn och hur kommer det sig
att det är på det viset. När man släpper ut vattnet i diskhon i sverige
så cirkulerar vattnet åt motsatt håll om man jämför med Australien tex.
varför är det så?
/Mickael E, Komvux, Eskilstuna 2001-04-17
Jag har lite funderingar om atmosfären. Hur förklarar man de olika
vindförhållandena som uppstår vid ekvatorn och hur kommer det sig
att det är på det viset. När man släpper ut vattnet i diskhon i sverige
så cirkulerar vattnet åt motsatt håll om man jämför med Australien tex.
varför är det så?
/Mickael E, Komvux, Eskilstuna 2001-04-17
Svar:
Diskhoeffekten är teoretiskt korrekt, men den är så liten att den inte har
påvisats experimentellt. Däremot är den påtaglig, när man ser på hur lågtryck
snurrar på norra och södra halvklotet. Den beror på så kallade corioliskrafter,
som uppkommer när cirkulationen i atmosfären påverkas av jordrotationen.
/KS 2001-04-18
Diskhoeffekten är teoretiskt korrekt, men den är så liten att den inte har
påvisats experimentellt. Däremot är den påtaglig, när man ser på hur lågtryck
snurrar på norra och södra halvklotet. Den beror på så kallade corioliskrafter,
som uppkommer när cirkulationen i atmosfären påverkas av jordrotationen.
/KS 2001-04-18
Gymnasium: Kraft-Rörelse [8290]
Fråga:
Hej!
Jag har lärt mig att solens gravitation avböjer ljusstrålar som passerar
nära dess yta. Hur hänger det ihop med tankarna kring att fotonerna ska
sakna så kallade Higgs-pariklar och i och med det sakna massa.
Om fotonerna saknar massa så kan de väl inte påverkas av en gravitationskraft? Skulle det kunna vara någon annan kraft som gör så att ljuset kröker sig, t.ex. en magnetisk kraft?
Tacksam för svar!
//Per Brännäng
/Per B, Grödinge 2001-04-19
Hej!
Jag har lärt mig att solens gravitation avböjer ljusstrålar som passerar
nära dess yta. Hur hänger det ihop med tankarna kring att fotonerna ska
sakna så kallade Higgs-pariklar och i och med det sakna massa.
Om fotonerna saknar massa så kan de väl inte påverkas av en gravitationskraft? Skulle det kunna vara någon annan kraft som gör så att ljuset kröker sig, t.ex. en magnetisk kraft?
Tacksam för svar!
//Per Brännäng
/Per B, Grödinge 2001-04-19
Svar:
All energi påverkas av, och alstrar gravitation.
Vilomassan är alltså inte det viktiga.
/KS 2001-04-20
All energi påverkas av, och alstrar gravitation.
Vilomassan är alltså inte det viktiga.
/KS 2001-04-20
Gymnasium: Kraft-Rörelse [8304]
Fråga:
Jag håller på att göra ett arbete om kvantfysiken.
Men jag tycker det är mycket svårt att begripa vad kvantfysik igentligen är.
Nu undrar jag om du kan ge mig en lite bättre bild av kvantfysiken och hur
den fungerar i stort.
- Tack på förhand!
/Kenneth S, Björknässkolan, Boden 2001-04-20
Jag håller på att göra ett arbete om kvantfysiken.
Men jag tycker det är mycket svårt att begripa vad kvantfysik igentligen är.
Nu undrar jag om du kan ge mig en lite bättre bild av kvantfysiken och hur
den fungerar i stort.
- Tack på förhand!
/Kenneth S, Björknässkolan, Boden 2001-04-20
Svar:
En elementär lärobok i kvantmekanik är på kanske 500 sidor. Det kan helt
enkelt inte beskrivas med några meningar. Börja med att slå på kvantmekanik
i Nationalencyklopedin. Du kan också söka på detta ord i denna databas.
Då hittar du över 50 frågor med svar
/KS 2001-04-20
En elementär lärobok i kvantmekanik är på kanske 500 sidor. Det kan helt
enkelt inte beskrivas med några meningar. Börja med att slå på kvantmekanik
i Nationalencyklopedin
. Du kan också söka på detta ord i denna databas. Då hittar du över 50 frågor med svar
/KS 2001-04-20
: Kraft-Rörelse [8354]
Fråga:
Hejsan, hoppas att ni kan hjälpa mig reda ut trådarna!
Kälkproblemet!
Om två identiska kälkar tävlar mot varanndra i en backet säger det sunda
bondförnuftet att den kälke som är tyngst lastad vinner.
Såvitt jag känner A.E teoremet (Arbete -energi) kan massan förkortas bort
ur alla tre termerna(kinetiska energin, friktionskraften och den accelererande
kraftkomponenten från jordens dragningskraft), och den har därmed ingen
betydelse. Vart blir det galet?
Min teori:
I verkligheten är inte underlaget en perfekt glidbana.
Under färden sker kollisioner med mindre snöklot och liknande där
rörelsemängden och därmed massan är av betydelse. Alltså,
om underlaget vore en tänkt perfekt glidbana utan hinder skulle inte
massan spela någon roll.
tack på förhand Andreas
/Andreas O, Uppsala 2001-04-25
Hejsan, hoppas att ni kan hjälpa mig reda ut trådarna!
Kälkproblemet!
Om två identiska kälkar tävlar mot varanndra i en backet säger det sunda
bondförnuftet att den kälke som är tyngst lastad vinner.
Såvitt jag känner A.E teoremet (Arbete -energi) kan massan förkortas bort
ur alla tre termerna(kinetiska energin, friktionskraften och den accelererande
kraftkomponenten från jordens dragningskraft), och den har därmed ingen
betydelse. Vart blir det galet?
Min teori:
I verkligheten är inte underlaget en perfekt glidbana.
Under färden sker kollisioner med mindre snöklot och liknande där
rörelsemängden och därmed massan är av betydelse. Alltså,
om underlaget vore en tänkt perfekt glidbana utan hinder skulle inte
massan spela någon roll.
tack på förhand Andreas
/Andreas O, Uppsala 2001-04-25
Svar:
Nej, massan spelar ingen roll under förutsättning att friktionskoefficienten
är konstant, det vill säga oberoende av belastningen. Detta stämmer säkert
bra i fysiklabbet, men knappast i verkligheten. För att illustrera detta,
kan vi gå till extremerna: en ren isbana och lössnö. I det första fallet
finns anledning att tro att friktionskoefficienten minskar när trycket ökar.
Isens smältpunkt sjunker nämligen när trycket ökar. Då kommer den tunga kälken
ner först.
I fallet med lössnö sätter vi
först ut en tom kälke, som genast sätter fart utför backen. På den andra
kälken sätter sig en tung person. Kälken sjunker ner i snön, och kommer
överhuvud taget inte igång.
Sedan kan man tänka sig alla situationer mellan dessa extremer. Av detta
lär vi oss det förfärliga, att naturen i allmänhet inte följer läroboken.
/KS 2001-04-26
Nej, massan spelar ingen roll under förutsättning att friktionskoefficienten
är konstant, det vill säga oberoende av belastningen. Detta stämmer säkert
bra i fysiklabbet, men knappast i verkligheten. För att illustrera detta,
kan vi gå till extremerna: en ren isbana och lössnö. I det första fallet
finns anledning att tro att friktionskoefficienten minskar när trycket ökar.
Isens smältpunkt sjunker nämligen när trycket ökar. Då kommer den tunga kälken
ner först.
I fallet med lössnö sätter vi
först ut en tom kälke, som genast sätter fart utför backen. På den andra
kälken sätter sig en tung person. Kälken sjunker ner i snön, och kommer
överhuvud taget inte igång.
Sedan kan man tänka sig alla situationer mellan dessa extremer. Av detta
lär vi oss det förfärliga, att naturen i allmänhet inte följer läroboken.
/KS 2001-04-26
Gymnasium: Kraft-Rörelse - vardagsfysik [8366]
Fråga:
En interstellär farkost kan förses med ett solsegel.
Hur ska ett sådant segel fungera ?
Har det någon betydelse om ytan som är vänd mot solen är blank eller matt ?
Motivera ditt svar.
En liten snurra med små metallplåtar är upphängd i ett vakuumrör.
Metallplåtarna är blanka på den ena sidan och matt svarta på den andra.
När man lyser på den snurrar den som om den matta ytan fick mest
rörelsemängd från fotonerna.
Hur går detta ihop?
Hasse!
/Hans D, Cederbladsskolan, Uppsala 2001-04-27
En interstellär farkost kan förses med ett solsegel.
Hur ska ett sådant segel fungera ?
Har det någon betydelse om ytan som är vänd mot solen är blank eller matt ?
Motivera ditt svar.
En liten snurra med små metallplåtar är upphängd i ett vakuumrör.
Metallplåtarna är blanka på den ena sidan och matt svarta på den andra.
När man lyser på den snurrar den som om den matta ytan fick mest
rörelsemängd från fotonerna.
Hur går detta ihop?
Hasse!
/Hans D, Cederbladsskolan, Uppsala 2001-04-27
Svar:
En foton som reflekteras avger dubbelt så mycket rörelsemängd som en foton som absorberas. Den välbekanta apparat du beskriver (se nedanstående bild), tycks då snurra åt fel håll.
Nu är det faktiskt inte vakuum där inne, utan gas vid lågt tryck. De svarta ytorna blir varmare än de speglande eftersom de absorberar mer ljus. När en gasmolekyl kolliderar med en svart yta, får den en extra spark. Det blir alltså i medeltal större rekyl på de svarta ytorna. Det är det som driver rotationen. Hade vi lyckats åstadkomma tillräckligt bra vakuum, skulle den (i princip, men effekten är för liten) snurrat åt andra hållet.
Apparaten beskrivs i detalj i Wikipedia-artikelnCrookes_radiometer .
En foton som reflekteras avger dubbelt så mycket rörelsemängd som en foton som absorberas. Den välbekanta apparat du beskriver (se nedanstående bild), tycks då snurra åt fel håll.
Nu är det faktiskt inte vakuum där inne, utan gas vid lågt tryck. De svarta ytorna blir varmare än de speglande eftersom de absorberar mer ljus. När en gasmolekyl kolliderar med en svart yta, får den en extra spark. Det blir alltså i medeltal större rekyl på de svarta ytorna. Det är det som driver rotationen. Hade vi lyckats åstadkomma tillräckligt bra vakuum, skulle den (i princip, men effekten är för liten) snurrat åt andra hållet.
Apparaten beskrivs i detalj i Wikipedia-artikeln
Gymnasium: Kraft-Rörelse [8419]
Fråga:
Hej!
Jag undrar var man kan finna hela den matematiska beskrivningen av den
allmänna relativitetsteorin, jag undrar även exakt vad problemet mellan
kvantmekaniken och relativitetsteorin(den allmänna) består av?
/Joakim M, Christoffer Polhem, Visby 2001-05-08
Hej!
Jag undrar var man kan finna hela den matematiska beskrivningen av den
allmänna relativitetsteorin, jag undrar även exakt vad problemet mellan
kvantmekaniken och relativitetsteorin(den allmänna) består av?
/Joakim M, Christoffer Polhem, Visby 2001-05-08
Svar:
När den allmänna relativitetsteorin (en teori för gravitationen)
används i astronomiska sammanhang,
spelar kvantfenomen ingen roll. När vi använder kvantmekaniken för
atomer och partiklar, spelar gravitationen ingen roll.
Har vi att göra med mycket stora massor eller mycket små avstånd, kan
inte kvanteffekter av gravitationen försummas. Direkta försök att kombinera
teorierna leder till orimliga resultat. Det tycks som om lösningen kommer
att bli någon variant av supersträngteori.
En lärobok i allmän relativitetsteori är: B F Schutz: A first course in general
relativity,
Cambridge University Press, 1985. Det krävs goda förkunskaper i speciell
relativitetsteori (formulerad med Minkowskimetrik)
och matematik, speciellt linjär algebra eftersom formuleringen
av teorin baseras på tensoranalys. Viss bildning i icke-Euklidisk geometri
är också önskvärd,
eftersom rumstiden normalt sett är krökt.
Vill du läsa om teorin i mera allmänna formuleringar, slå på
relativitetsteori i Nationaencyklopedin. Vill du ha lite flera
detaljer, slå på gravitation.
För en populär dikussion av dessa problem kan vi hänvisa till boken:
Brian Green: Ett utsökt universum (översatt av Hans-Uno Bengtsson)
/KS 2001-05-11
När den allmänna relativitetsteorin (en teori för gravitationen)
används i astronomiska sammanhang,
spelar kvantfenomen ingen roll. När vi använder kvantmekaniken för
atomer och partiklar, spelar gravitationen ingen roll.
Har vi att göra med mycket stora massor eller mycket små avstånd, kan
inte kvanteffekter av gravitationen försummas. Direkta försök att kombinera
teorierna leder till orimliga resultat. Det tycks som om lösningen kommer
att bli någon variant av supersträngteori.
En lärobok i allmän relativitetsteori är: B F Schutz: A first course in general
relativity,
Cambridge University Press, 1985. Det krävs goda förkunskaper i speciell
relativitetsteori (formulerad med Minkowskimetrik)
och matematik, speciellt linjär algebra eftersom formuleringen
av teorin baseras på tensoranalys. Viss bildning i icke-Euklidisk geometri
är också önskvärd,
eftersom rumstiden normalt sett är krökt.
Vill du läsa om teorin i mera allmänna formuleringar, slå på
relativitetsteori i Nationaencyklopedin. Vill du ha lite flera
detaljer, slå på gravitation.
För en populär dikussion av dessa problem kan vi hänvisa till boken:
Brian Green: Ett utsökt universum (översatt av Hans-Uno Bengtsson)
/KS 2001-05-11
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar