Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

600 frågor / svar hittades

Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse - g-krafter [3564]
Fråga:
Jag skulle vilja ha information om G-Kraft och hur det fungerar.
Hur piloter klarar sig under dessa påfrestningar o.s.v.
/Glenn  C,  Apelgårdskolan,  Malmö 1999-09-02
Svar:
Den så kallade G-kraften är vad vi i andra sammanhang brukar kalla
centrifugalkraft. Det är den som vill dra dig utåt när du sitter
i karusellen. Det är den som pressar den våta tvätten mot trumman
i tvättcentrifugen. När piloten gör en kraftig sväng pressas han
nedåt i planet. En effekt är att blodet pressas ner i benen. I värsta fall kan då syrebrist uppstå i hjärnan, så att piloten
förlorar medvetandet. För att motverka detta finns speciella G-dräkter, där benen pressas ihop vid skarpa svängar.


Fundera: Jordens dragningskraft vill ju dra månen hitåt.
Varför ramlar inte månen ner på jorden?
/KS 1999-09-02



Gymnasium: Kraft-Rörelse [3569]
Fråga:
Enligt formeln E=mc^2 har energin en massa. Jag har t.ex läst att vi på jorden tar emot c:a 2 kg sol-ljus om dagen. Alltså har energi en massa (har jag fel?). Fotonen har ju också en energi, så den borde ju också ha en massa, men som bekant har ju fotonen ingen massa. Hur hänger detta ihop? Är det så att energin är så liten att den motsvarande massan är försummbar?
/Hans  B,  Berzeliusskolan,  Linköping 1999-09-03
Svar:
Fotonen har ingen vilomassa. Fotonen färdas ju med ljusets hastighet. Det kan ingen partikel med vilomassa göra, för då skulle den ha oändlig energi, och därmed oändlig massa. 
/KS 1999-09-08


Grundskola_7-9: Kraft-Rörelse [3571]
Fråga:
Varför blir det aldrig kallare än +4 grader på sjöns botten?
/linn   S,  junedalsskolan,  Jönköping 1999-09-03
Svar:
Vatten har många märkliga egenskaper. Bland annat har vatten högst densitet (täthet) vid +4 oC. Det beror på att när temperaturen sjunker, börjar vattenmolekylerna ordna sig på ett isliknande sätt flera grader över fryspunkten. Is är ju mycket lättare än vatten.

Alltså, när ytvattnet svalnat till 4 oC, sjunker det till botten. Allteftersom vattnet kallnar, blir 4 gradersskiktet tjockare. Först när hela sjön har temperaturen +4 oC, kan ytvattnet kallna ytterligare, och is börja bildas. Det betyder att en grund sjö fryser snabbare än en djup sjö.

Verkligheten är väl lite mera komplicerad. Vindar kan ju åstadkomma strömmar, som rör om vattnet. En mycket grund sjö kan ju bottenfrysa. Då blir det ju kallare än 4 oC vid botten.

Experiment: Lägg 4 - 5 iskuber i ett vanligt dricksglas. Fyll på vatten. Stick ner en termometer till botten av glaset. Rör inte om. Det går bra att använda en vanlig ute - inne termometer. Lägg då ner "ute-kulan" i glaset. Låt stå utan omrörning i 10 - 15 minuter. Läs temperaturen. Nu visar en sådan termometer inte exakt rätt, så nu ska vi kolla (på fint språk säger man kalibrera) termometern. Ta en sked och rör om kraftigt några minuter. Om så behövs, lägg i flera iskuber. Läs temperaturen. Det ska vara 0 oC, men det visar nog inte termometern. Det värdet du läst kan användas till att korrigera det första värdet. Du har nu mätt den temperatur vid vilken vattnet har den högsta densiteten.

Man skulle kunna avsluta med att hälla salt i isvattnet och röra om. Vad händer med temperaturen?  
/KS 1999-09-07



Fråga:
Hej jag undrar vad jag kan hitta en matematisk beskrivning om hur ett gyro fungerar. Tex, hur
det klassiska cykelhjulstricket fungerar.
/Johan  S,  Ericsson,  Karlskrona 1999-09-03
Svar:
Matematiken för ett fritt upphängt gyroskop är mycket enkel: Rotationsaxelns riktning ändras inte. Det får man fram av en
fundamental lag som säger att rörelsemängdmomentet är bevarat
i ett isolerat system, se fråga [12527]. Det är till och med så, att detta ska
betraktas som ett postulat, alltså något som inte kan härledas.

Denna egenskap hos gyroskopet nyttjas för navigation i fartyg
och robotar. Navigationssystemet i den gamla kryssningsroboten V1
från andra världkriget baserades på gyroskop. Det var ett rent mekaniskt system.

Är snurran inte fritt upphängd, bör den egentligen inte kallas
gyroskop. Då blir matematiken besvärligare, och vi går inte in
på den här. Experimentet med cykelhjulet är beskrivet och diskuterat här: Gyro. En mera omfattande
dikussion av dessa fenomen (på engelska) hittar du här: Gyroscopes.

Se även snackset Kul med (cykel)hjul och länk 1.
Länkar: http://science.howstuffworks.com/gyroscope.htm
/KS/lpe 2000-04-03


Gymnasium: Kraft-Rörelse [3579]
Fråga:
Hej! Jag har ofta undrat över universums innehåll och har ofta svårt att uppfatta tommhet, strålning via ingenting. Ett enkelt svar skulle vara den sk etern men teorin finns ju knappt mer, eller hur? Är det alls möjligt att det ännu kunde excistera något ultralätt ämne i "tomrum"? Jan
/Jan  T,  Helsinge gymnasium ,  vanda (finland) 1999-09-06
Svar:
Tomrummet (vakuum) är faktiskt inte så ointressant som många tror. Se nedan! Det är alldeles riktigt att vi har övergivit föreställningarna om etern. 
/KS 1999-10-15


Gymnasium: Kraft-Rörelse [3581]
Fråga:
Hej! Jag undrar hur Einstein kunde utgå från att ljushastigheten är konstant! Hela hans resonemang bygger på det antagandet... Men om den inte _är_ det, då? Då faller hans teorier, men de är kanske fel ändå i så fall?
/Anders  J,  Katedralskolan,  Lund 1999-09-06
Svar:
Redan år 1887 hade Michelson och Morley publicerat resultaten av experiment, som måste tolkas som att ljushastigheten är konstant. Einsteins antagande var alltså inte fria fantasier. Han drog helt enkelt konsekvenserna av nästan 20 år gamla experimentella resultat. Den speciella relativitetsteorin publicerades år 1905 i Annalen der Physik.
/KS 1999-09-07


Gymnasium: Kraft-Rörelse [3582]
Fråga:
Hur kan en katt som släpps med ryggen neråt vända sig i luften och landa på fötterna ? Om inte katten vid släppandet får en liten rotation så borde det vara omöjligt.
/Lars  B,  Pauli,  Malmö 1999-09-07
Svar:
Om katten kurar ihop sig och sträcker ut svansen sätter luftmotståndet katten i rotation. Det är kanske inte hela sanningen, men så skulle det kunna funka. Är det någon som har andra ideer?

Ja, här dyker det upp en annan ide. Om katten vrider på kroppen, kan den åstadkomma att antingen frambenen eller bakbenen landar på marken. När sedan det andra benparet närmar sig marken, kan katten vrida tillbaka kroppen genom att ta spjärn mot marken, så att också det andra benparet landar på marken. 
/KS 1999-09-07



Gymnasium: Kraft-Rörelse [3584]
Fråga:
Vad är en torsionspendel och finns det någon bra formel för pendeln?
/Patrik  J,  Lagmansgymnasiet,  Vara 1999-09-07
Svar:
En torsionspendel är en stång som hänger i ett snöre på mitten.
När man vrider stången och släpper den, börjar den svänga fram och tillbaka. Det finns bordsur (klockor) som har en torsionspendel.
En sådan används också i Cavendish's klassiska metod för att mäta
gravitationskonstanten. Vridmomentet är proportionellt mot
vridningsvinkeln (inom vissa gränser). Ur detta kan torsionspendelns egenskaper härledas.
/KS 2002-03-08


Gymnasium: Kraft-Rörelse [3585]
Fråga:
Om ett svart hål som har bildats av enbart antimateria krockar med ett annat svart hål som har bildats av enbart vanlig materia; vad händer då?
/Hananja  Bergska,  Finspång 1999-09-07
Svar:
Ett svart hål har bara 3 egenskaper: massa, elektrisk laddning och rörelsemängdsmoment. Om det bildats av materia eller antimateria är alltså likgiltigt från vårt universum sett.

Princetonprofessorn John Archibald Wheeler har formulerat sitt berömda "Theorem of no hair", alltså att ett svart hål inte har hår. Detta för att ett svart hål bara har dessa 3 egenskaper.

En proton har baryontal +1 och en antiproton har baryontal -1. Baryontalet för en stjärna är lika med antalet protoner och neutroner. Det är alltså ett mycket stort tal. Normalt gäller att baryontalet bevaras, men det gäller inte när ett svart hål bildas. Det svarta hålet har baryontalet 0. Då är det likgiltigt om utgångspunkten var materia eller antimateria. 
/KS 1999-09-15



Gymnasium: Kraft-Rörelse [3586]
Fråga:
Kan svarta hål sända ut ljus? Det är så att jag från de flesta källor har hört att svarta hål inte kan sända ut ljus. (jag kan grundprincipen med ytgravitation och att skivorna runt utsänder starkt ljus) Men likväl har jag stött på artiklar om att de faktiskt gör det, bl.a att vissa hål har så stor rotation att de sänder ut en partikelstöm vid polerna, stämmer detta?
/Emanuel  R,  Östrabo,  Ljungskile 1999-09-07
Svar:
Nej, svarta hål kan i princip inte sända ut ljus. Det där med partikelstrålning vid polerna måste vara ett missförstånd. De partiklarna kommer inte från det svarta hålet, utan från den skivan du nämner.

Det finns ett undantag, som Stephen Hawking upptäckte: Svarta hål avdunstar faktiskt och försvinner till slut helt och hållet, men för ett svart hål av en solmassas storlek, tar det så lång tid, att vi kan strunta i den effekten.
/KS 1999-09-07



Sida 19 av 60

Föregående | Nästa

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar