Svar:
Matematiken för ett fritt upphängt gyroskop är mycket enkel: Rotationsaxelns riktning ändras inte. Det får man fram av en
fundamental lag som säger att rörelsemängdmomentet är bevarat
i ett isolerat system, se fråga [12527]. Det är till och med så, att detta ska
betraktas som ett postulat, alltså något som inte kan härledas.

Denna egenskap hos gyroskopet nyttjas för navigation i fartyg
och robotar. Navigationssystemet i den gamla kryssningsroboten V1
från andra världkriget baserades på gyroskop. Det var ett rent mekaniskt system.

Är snurran inte fritt upphängd, bör den egentligen inte kallas
gyroskop. Då blir matematiken besvärligare, och vi går inte in
på den här. Experimentet med cykelhjulet är beskrivet och diskuterat här: Gyro. En mera omfattande
dikussion av dessa fenomen (på engelska) hittar du här: Gyroscopes.

Se även snackset Kul med (cykel)hjul och länk 1.
/KS/lpe 2000-04-03