Svar:
Rörelseenergin (W) i relativitetsteorin:

W = mc²(1/(1-v²/c²)^1/2 - 1)

m = vilomassan

v = hastigheten

c = ljushastigheten

Vid små hastigheter (alla vardagliga fall) duger det bra med:

W = mv²/2

Man ser alltså att dubblas hastigheten, blir rörelseenergin fyra gånger så stor.

Det här var torrt, men begär du en definition, blir det torrt. 
/KS 1998-11-11

Svar:
I ditt räkneexempel kommer den förintade materian att övergå i
rörelseenergi. Den relativistiska massan för vardera klumpen
är därför oförändrad, 1 kg. Du har sammanlagt 2 kg, och det finns
inget sätt att trolla med det, så att något skulle kunna uppnå ljushastigheten.

Det finns ett fenomen, där antimateria möter materia, så att vi
får en fullständig förintelse, som resulterar i att 2 &34;partiklar&34;
skickas iväg med ljushastigheten åt motsatt håll. Det inträffar
flera hundra gånger per sekund i din kropp. Kosmiska strålningen
producerar positroner (antielektroner) i atmosfären. En positron kan
bromsas in i din kropp, där den möter en elektron. De förintar varandra,
och resultatet blir 2 fotoner (gammastrålar), som går åt motsatt
håll med ljusets hastighet.

Uppgift: Beräkna hastigheten på dina klumpar med hjälp av
svaret på frågan nedan! 

/KS 2000-03-30

Svar:
1 kg uran kostar ungefär 150 kr. Uran är alltså inte särskilt dyrt. Sådant naturligt uran kan inte användas i en kärnreaktor. Det består av 99.7% av ²³⁸U och 0.7% av ²³⁵U. I så kallat anrikat reaktoruran innehåller ungefär 3% ²³⁵U. Det är många gånger dyrare. 
/KS 1998-11-10

Svar:
Effekten (energin per tidsenhet) som man får från solceller, är proportionell mot ytan, och omvänt proportionell mot kvadraten på avståndet till solen. Det innebär, att solceller är användbara i de inre områdena i solsystemet, kanske ut till Mars. Ska man längre ut, måste man alstra elenergin på något annat sätt. I rymdsonden Cassini, som är på väg till Saturnus, använder man radioaktiva ämnen, som alstrar värme. Sedan använder man så kallade termoelement (Peltier-element) för att omvandla en del av värmeeffekten till elektrisk effekt.  
/KS 1998-11-16

Svar:
Exempel på fossila bränslen: kol, olja, naturgas. De kallas fossila därför att de finns i gamla geologiska formationer, och skulle ha blivit kvar där, om inte vi hade plockat upp dom för att elda med (naturgas borde alltså i konsekvensens namn kallas fossilgas). Problemet är att vi därmed ökar koldioxidhalten i atmosfären. Detta kan ge upphov till en temperaturhöjning med svåröverskådliga följder, den så kallade växthuseffekten. Fördelen är att de är relativt lättillgängliga, lättanvända och billiga.

Motsatsen kallas fönybara bränslen, som trä, halm, biogas, etanol, rapsolja. De gröna växterna tar ju upp koldioxid ur luften. När vi eldar trä frigörs visserligen kodioxid, men det blir inget nettotillskott eftersom trädet har tagit upp lika mycket när det växte. Se fråga [1129] för det mer generella begreppet förnybara energikällor.

Wikipedia säger om bildandet av fossila bränslen:

Enligt den biogeniska teorin har jordens petroleumtillgångar bildats då förhistoriska alger och plankton lagt sig på sjöars och havs botten under syrefria förhållanden. Detta organiska material har begravts under stora lager sediment. Genom högt tryck och hög temperatur har det omvandlats kemiskt, först till kerogen och sedan genom ytterligare tryck och värme till kolväten i gas- eller vätskeform (det vill säga naturgas och petroleum).

Växter på land bildar dock främst kol. Stora delar av jordens kolreserver härstammar från den geologiska perioden karbon.

Kol kommer alltså antagligen från jättestora ormbunksliknande träd, se den fantasifulla illustrationen nedan från Wikimedia Commons.

Alla fossila bränslen kommer alltså från växter/alger som med hjälp av solljus omvandlar koldioxid och vatten till kolhydrater:

CO₂ + H₂O + energi (solljus) --> CH₂O + O₂

CH₂O är en förenklad formel för ett kolhydrat. Under lång tid och vid högt tryck och hög temperatur omvandlas sedan kolhydraterna till kolväten (olja, fossilgas) eller kol. Energin i dessa bränslen är alltså inget annat än lagrat solljus!

Se vidare länk 1, Fossila_bränslen och Fossil_fuel.

Fundera: Hur är det med torv? Är torv fossilt eller förnyelsebart?

Tillägg 13/12/2013:

Ovanstående beskrivning av bildandet av fossila bränslen är mycket väl etablerat i vetenskapen. Det finns emellertid en liten minoritet som tror på ett icke-biologiskt scenario.

Det mest direkta argumentet för biologiskt ursprung är att ¹³C/¹²C-förhållandet i organiskt material är mindre än i oorganiskt kol. Fossila bränslen har detta lägre förhållande, se fråga [19264].

Här är ett utdrag av Bradley J Dibble (länk 2) som argumenterar för den traditionella synen med argumentet att fossila bränslen innehåller fossila biomarkörer (identifierbara rester av växter/djur).

The abiotic theory is controversial and has a number of flaws, however. For one, it doesn’t predict deposits of oil as well as the biogenic theory does. Oil deposits are typically found close to fault lines because that’s where two tectonic plates meet, and ocean sediments can be more easily buried in those regions. Also, oil deposits usually have biomarkers, little telltale signs of life. For the abiotic theory to work, those markers have to be explained somehow; it fills in that hole by suggesting microbes must have been feeding on the petroleum. The biogenic theory easily explains why such evidence of life would be present, however, given that they originated from the remains of once-living plants.

/KS/lpe 1998-11-19

Svar:
Fasövergång. När man ska smälta is, måste man tillföra mycket värmeenergi, trots att temperaturen hela tiden är 0 ^oC.

Ytspänningen strävar efter att minimera ytan. En sfär (droppens form) har den minsta ytan/volym.  
/KS 1998-12-08

Svar:
Det är framför allt i vulkaniska områden som man kan utvinna så kallad
geotermisk energi. För att kunna generera el behöver man heta
(över 200 ^oC) bergmassor på måttligt djup. Vanligen
borrar man två hål på ett visst avstånd från varandra. Sedan
pumpar man ner vatten under högt tryck i det ena. Trycket gör
att berget spricker upp och blir poröst. Vatten som kommer
över i det andra hålet förångas och rusar upp mot markytan,
där ångan driver en ångturbin, som i sin tur driver en elgenerator.
Ungefär 6000 MW el genereras på detta vis runt om i världen,
alltså lika mycket som från 6 stora kärnkraftverk. Du kan också
slå i Nationalencyklopedin på geotermisk energi. Se även Geotermisk_energi.  
/KS 1998-11-26

Svar:
Med "självlysande" menar vi vanligen att något skickar ut "kallt ljus",
alltså utan att glöda. Med ett fint ord kallas fenomenet luminiscens (luminiscens). Beroende på varifrån energin kommer delas den in i olika typer.

När vi talar om fluorescens (fluorescens) är den inkommande energin ljus med kortare våglängd än det utsända. Exempel: De starkt lysande kläder, som man ser på vägarbetare, lysrör och vita lysdioder.

Kommer energin från en kemisk reaktion kallar vi det kemoluminiscens. Exempel: Oxidation av gul fosfor.

En speciell typ av kemoluminiscens kallas bioluminiscens (bioluminiscens). Då sker reaktionen i ett biologiskt system. Exempel: Eldfluga, mareld,
honungsskivling (en svamp).

Elektroluminiscens (elektroluminiscens) tar energin från en elektrisk ström. Exempel: Lysdiod

Fosforescens (fosforescens) talar vi om när energin kommer från tidigare belysning. Exempel: Det finns strömbrytare, som lyser en stund efter att man släckt ljuset.

Självlysande siffror lyser tack vare radioluminiscens. Då kommer
energin från ett radioaktivt preparat, förr radium, numera tritium.

Det finns en del andra luminiscensfenomen, men de här är de viktigaste, se Luminescence.
/KS/lpe 1998-12-03

Svar:
Det finns skriftliga belägg för att stenkol användes i både
Europa och Kina för ungefär 2000 år sedan. Sedan glömdes bruket bort i Europa, så när Marco Polo reste i Kina i slutet
av 1200-talet, blev han förvånad över att kineserna "eldade
med en svart sten". På 1500-talet bröts stenkol i England och
Tyskland. Till Sverige importerades stenkol för att användas i fyrar
och smedjor. I slutet av 1700-talet började man använda stenkol också för uppvärmning. Olja började man utvinna
under mitten av 1800-talet.

/KS 1999-03-09

Svar:
Vi föreslår att du böjar med att slå på geotermisk energi i Nationalencyklopedin för att få lite idéer. Du kan också slå på Island. Där utnyttjar man sådant i stor skala. Sedan är du välkommen att återkomma här.
/KS 1999-03-09