Svar:
Bägge två är miljövänliga eftersom de inte ger någon ökning av koldioxidhalten
i luften. Visserligen bildas koldioxid men det tas upp igen av växterna nästa år.
När det gäller andra föroreningar så är dessa bränslen inte miljövänligare
än andra bränslen. Förmodligen är etanol (= vanlig alkohol) lite bättre än
rapsolja.

Lycka till på Er fantasiö. Vill Ni ha ett riktigt miljövänligt bränsle
ska Ni använda vätgas!
/GO 1998-11-11

Svar:
En reaktor i Barsebäck ger en elektrisk effekt på 570 MW. Ett vindkraftverk av vanlig storlek ger ca 1 MW i toppeffekt.

I praktiken går det inte att ersätta hela Barsebäck med vindkraftverk eftersom man måste ha el även när det är vindstilla.

/GO 1998-11-11

Svar:
Det är snarast politiska frågor.

Man kan spara energi genom att man använder mindre energi, till exempel genom att bygga bättre hus så att det går åt mindre värme. Men detta tar lång tid så man måste ersätta energin från kärnkraften när den avvecklas. De alternativa energikällorna som vind och sol kan endast ge ett mycket litet bidrag så det mesta måste tyvärr komma från förbränning av fossila bränslen (olja eller naturgas). Detta är inte bra eftersom utsläppen av bland annat koldioxid ökar.

/GO 1998-11-11

Svar:
Solenergi är energi som ytterst härrör från kärnprocesser i solens inre och som når oss i form av solstrålning. Se solens energiproduktion om hur denna energi produceras.

Solljusets betydelse för såväl naturliga processer på jorden som mänsklig verksamhet visar sig i att nästan all energiomsättning på jorden härrör från solen. Det enda andra energiutbytet alstras av radioaktiva ämnen, som driver kärnkraftverk (kärnenergi) samt svarar för en stor del av värmen i jordens innandöme (geotermisk energi).

Detta betyder att ca 95 % av världens energianvändning direkt eller indirekt utgörs av solenergi, till största delen lagrad i en eller annan form. Hit hör således de fossila bränslena, som utgör solenergi som lagrades för hundratals miljoner år sedan, biomassa som lagrats i år eller tiotals år i form av träd och annan växtlighet, samt jordvärme, där sommarens solinstrålning används för att producera varmvatten även på vintern. Vattenkraft är också lagrad solenergi - solinstrålningen skapar moln som ger regn i höglänta områden. Även vind- och vågenergi är ytterst solenergi eftersom rörelsen i atmosfär/hav även drivs av solinstrålningen. Dessa energislag behandlas vanligtvis dock för sig. När vi i dagligt tal talar om solenergi avser vi vanligen den direkta omvandling av solstrålningen till el och värme som sker i solceller och solfångare eller i stor skala i solkraftverk.

För en uthållig framtid behöver vi energisystem som endast bygger på förnybara energikällor solstrålning, vatten i rörelse, vind, biomassa och geotermisk energi. I ett sådant system spelar även väte en viktig roll som bränsle. Väte kan framställas med hjälp av sol-el eller på fotokemisk väg.

Solenergin är en enorm resurs. Solen utstrålar årligen cirka 3.510¹⁸ TWh varav 7.510⁸ TWh når jordytan. Av detta omvandlas knappt 0.06% i fotosyntesen och tas till vara av jordens växtlighet som energi i biomassa. Även den del av solenergin som omvandlas till vindar är mindre än en procent. Potentialen för direkt solenergianvändning
är därför stor jämfört med dessa båda andra förnybara
energikällor.

Världens kända och ekonomiskt utvinnbara tillgångar
av olja och gas, liksom uranreserverna för
dagens typ av kärnreaktorer, motsvarar den solinstrålning
som når jordens yta under bara några
dagar. Reserverna av kol motsvarar några veckors
solinstrålning.

Den energi som solljuset innehåller kan direkt användas på i princip tre olika sätt:

1 Solvärme. Man använder solfångare som värmer vatten (eller luft) som används för att ge varmvatten eller för att värma bostäder. Detta är vanligt i medelhavsområdet där det finns mycket solsken. Eftersom behovet av uppvärmning av bostäder är begränsat används solfångarna där mest för att producera varmvatten, se nedanstående figur.

2 Solceller. I dessa celler omvandlas solenergin direkt till elektrisk energi. Många solceller brukar monteras tillsammans och bildar solpaneler. Sådana används bland annat för att förse satelliter med energi. De används även för andra tillämpningar där kabeldragning skulle vara alltför dyrt. Se vidare länk 1. Om elektriciteten inte används omedelbart måste den lagras i batterier. En nackdel med solceller är att de inte fungerar på natten och fungerar dåligt när det är molnigt. En solcell är alltså konstruerad precis som en lysdiod (se fråga [1677]) men körs så att säga baklänges så att ljus in ger ström ut.

3 Solkraftverk. Man koncentrerar solstrålningen med hjälp av speglar på en vattenfylld behållare. Värmen får vattnet att koka, och ångan leds till en turbin som driver en generator som ger elektrisk ström. En sådan här anläggning kräver mycket solljus så den lämpar sig bäst för öknar i varma områden.

Priset på solenergi är fortfarande inte konkurrenskraftigt jämfört med andra energiformer utom för speciella tillämpningar.

Ta reda på. Hur är en vanlig solfångare konstruerad?

Projekt. Konstruera en enkel solfångare som kan användas för att ge varmvatten till duschen i ett fritidshus.

Se vidare Solar_power, Solar_energy
, Solenergi, solenergi och Solcell.

/Peter E 1998-11-11

Svar:
1 Cirka hälften av elenergin i Sverige kommer från vattenkraftverk.

2 Ett stort vattenkraftverk kan ha en effekt på 100 MW. Som jämförelse kan nämnas att en kärnreaktor ger ungefär 1000 MW.

3 I ett vattenfall omvandlas lägesenergi till rörelseenergi, alltså vattnet får hög hastighet. Detta håller tubinen i rörelse, och generatorn igång.

4 Människor i södra Sverige kan utnyttja vattenkraftverken på två sätt: Dels så finns det många vattenkraftverk även i södra Sverige och dels så finns det långa ledningar som överför elenergi från norra till södra Sverige.

Läs Skriften "Energikällor" som utges av Energikontorets Förlagsservice. Kan beställas på tel 08 - 677 26 00 eller 08 - 677 26 05 (fax).
/GO,KS 1999-03-05

Svar:
Det är många som försökt att konstruera en evighetsmaskin men alla har misslyckats,
åtminstone hittills.

Vi som är fysiker är övertygade om att det inte går att bygga en sådan
maskin. Det beror på att när vi gör experiment så är det alltid så
att det "går åt mer energi än vad man får ut". Om man exempelvis
drar ett föremål längs marken så gör marken motsånd. Detta kallas för friktion.
Det är aldrig så att marken "av sig själv" hjälper till att dra föremålet.

Tyvärr finns det nog inget kryphål!
/GO 1998-11-11

Svar:
Du har rätt. Detta är ett av ovanliga fall då två helt olika fysikaliska
storheter,
nämligen vridmoment och arbete har samma enhet. Det finns inget direkt samband
mellan dem.

Man kan jämföra effekten som behövs för att dra ett föremål (=krafthastighet)
med den effekt som krävs för att vrida ett hjul (=vridmomentvinkelhastighet)

För att undvika missförstånd kan man använda enheten joule för arbete och
newtonmeter för
vridmoment.

Tillägg augusti 2011 (lpe):

Båda storheterna är kraftsträcka. Problemet är att båda de ingående storheterna är vektorer, dvs de har både längd och riktning. Det betyder att även den relativa riktningen har betydelse. Energi är kraftsträcka i samma riktning. Vridmoment är kraftsträcka vinkelrätt mot varandra. Detta är inget arbete.

Sen utför man förstås ett arbete om man driver ett hjul runt. Arbetet är kraftensträckan, men i detta fallet är sträckan vägen längs cirkelbanan, dvs kraften(2pir) där r är angreppsradien.

För de matematiskt bevandrade är vridmomentet kryssprodukten och arbetet skalärprodukten av kraft och sträcka. Vridmomentet är alltså en vektor (vinkelrät mot både kraften och radien) medan arbete är en skalär, dvs saknar riktning.

Se vidare Torque
/GO/lpe 1998-11-11

Svar:
På kort sikt finns det bara två alternativ: Att importera energi eller att köra oljedrivna kraftverk.

/GO 1998-11-11

Svar:
Kemisk energi har "medelhög" energikvalitet. När man omvandlar kemisk energi till arbete så måste man förbränna det kemiska bränslet och verkningsgraden på förbränningsmotorer är "medelhög".

 
/GO 1998-03-17

Svar:
När fjädern löses upp i syran så sker det kemiska omvandlingar som innebär att energi lagras i kemiska bindningar eller så blir det värme. Fjäderns potentiella energi blir antingen kemisk energi eller värme.

Man kan i princip lösa upp två lika fjädrar en "normal" och en hoptryckt i var sitt syrabad. Sedan kan man mäta om temperaturen i de båda syrorna skiljer sig. Men detta försök torde vara mycket svårt att genomföra i praktiken eftersom temperaturskillnaden blir mycket liten.
/GO 1998-03-31