Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
414 frågor / svar hittades
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [6153]
Fråga:
Varför reser sig håret när det kommer
elektricitet i det?
/Jonas S, Fribergaskolan, Danderyd 2000-10-17
Varför reser sig håret när det kommer
elektricitet i det?
/Jonas S, Fribergaskolan, Danderyd 2000-10-17
Svar:
När ett dielektriskt material (=isolator, t. ex. hår) kommer in i ett inhomogent
elektriskt fält (från en plastkam), dras materialet mot den högre fältstyrkan.
Det är mycket likt hur en magnet fungerar.
/KS 2000-10-19
När ett dielektriskt material (=isolator, t. ex. hår) kommer in i ett inhomogent
elektriskt fält (från en plastkam), dras materialet mot den högre fältstyrkan.
Det är mycket likt hur en magnet fungerar.
/KS 2000-10-19
: Elektricitet-Magnetism [6280]
Fråga:
Hvordan kan man forklare at røntgenstråling, som er elektromagnetisk
stråling ikke kan påvirkes av elektriske eller magnetiske felt
(jfr W.C.Røntgen)?
/Viggo k, Høgskolen i Sør Trøndelag, Trondheim 2000-10-20
Hvordan kan man forklare at røntgenstråling, som er elektromagnetisk
stråling ikke kan påvirkes av elektriske eller magnetiske felt
(jfr W.C.Røntgen)?
/Viggo k, Høgskolen i Sør Trøndelag, Trondheim 2000-10-20
Svar:
Röntgenstrålning transporterar inga elektriska laddningar. Elektriskt
neutrala partiklar påverkas inte av elektriska och magnetiska fält.
/KS 2000-10-20
Röntgenstrålning transporterar inga elektriska laddningar. Elektriskt
neutrala partiklar påverkas inte av elektriska och magnetiska fält.
/KS 2000-10-20
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism - magnetism [6320]
Fråga:
Fråga om magnetism:
Varför blir järnföremål, t,.ex en spik, magnetiska när de kommer i
kontakt med parmanentmagneter?
/Alexandra G, Öjersjö storegård, Partille 2000-10-22
Fråga om magnetism:
Varför blir järnföremål, t,.ex en spik, magnetiska när de kommer i
kontakt med parmanentmagneter?
/Alexandra G, Öjersjö storegård, Partille 2000-10-22
Svar:
En vanlig järnspik är faktiskt magnetisk från början, eller rättare,
den består av en väldig massa småmagneter (domäner) riktade i stort
sett slumpmässigt. En domän är ungefär en tusendels mm. Eftersom domänerna
är riktade åt alla håll, blir det inget yttre magnetfält, man säger
att spiken är avmagnetiserad.
Om man lägger spiken mot en magnet, kommer magnetfältet att gå genom spiken.
En del av domänera i spiken kommer att ställa in sig efter det yttre fältet.
Tar man sedan bort spiken, kommer en del av domänerna att behålla den nya
riktningen. Spiken har blivit (en ganska dålig) magnet.
/KS 2000-10-22
En vanlig järnspik är faktiskt magnetisk från början, eller rättare,
den består av en väldig massa småmagneter (domäner) riktade i stort
sett slumpmässigt. En domän är ungefär en tusendels mm. Eftersom domänerna
är riktade åt alla håll, blir det inget yttre magnetfält, man säger
att spiken är avmagnetiserad.
Om man lägger spiken mot en magnet, kommer magnetfältet att gå genom spiken.
En del av domänera i spiken kommer att ställa in sig efter det yttre fältet.
Tar man sedan bort spiken, kommer en del av domänerna att behålla den nya
riktningen. Spiken har blivit (en ganska dålig) magnet.
/KS 2000-10-22
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [6321]
Fråga:
Mer frågor om magnetism:
Jag håller på med en undersökning om hur parmanentmagneter påverkar
varandra och andra material.
Jag har provat att lägga en träbit, tyg, glas m.m emellan
två parmanentmagneter. Hur kommer det sig att magneterna
drar sig till varandra även om det är ett material emellan?
/Alexandra G, Öjersjö Storegård, Partille 2000-10-22
Mer frågor om magnetism:
Jag håller på med en undersökning om hur parmanentmagneter påverkar
varandra och andra material.
Jag har provat att lägga en träbit, tyg, glas m.m emellan
två parmanentmagneter. Hur kommer det sig att magneterna
drar sig till varandra även om det är ett material emellan?
/Alexandra G, Öjersjö Storegård, Partille 2000-10-22
Svar:
Det beror på att magnetfältet i stort sett obehindrat tränger igenom dessa
ämnen. Pröva med en järnplåt. Skulle du till äventyrs ha en supraledare
till hands, skulle du upptäcka, att magnetfältet alls inte tränger igenom
(kallas Meissnereffekt).
/KS 2000-10-22
Det beror på att magnetfältet i stort sett obehindrat tränger igenom dessa
ämnen. Pröva med en järnplåt. Skulle du till äventyrs ha en supraledare
till hands, skulle du upptäcka, att magnetfältet alls inte tränger igenom
(kallas Meissnereffekt).
/KS 2000-10-22
Grundskola_4-6: Elektricitet-Magnetism [6385]
Fråga:
Hur många olika sorter av batteri finns det i hela Sverige?
/Jennie N, Garda, Etelhem 2000-10-25
Hur många olika sorter av batteri finns det i hela Sverige?
/Jennie N, Garda, Etelhem 2000-10-25
Svar:
Primärbatterier (ej uppladdninsbara):Brunstens, alkaliska, silveroxid,
kvicksilver, litium, zink-luft.
Sekundärbatterier (uppladdningsbara, ackumulatorer): Blyackumulator
(bilbatteri), nickelkadmiumackumulator (bör undvikas av miljöskäl),
nickelmetallhydridackumulator (i mobiltelefon).
Det finns andra typer också, men de här är de vanligaste.
Om du är intresserad av de olika typernas egenskaper, bör du försöka få tag
i ELFA-katalogen. Du kan också slå i Nationalecyklopedin
(också i supplementupplagan).
Sök på batteri i denna databas!
/KS 2000-10-26
Primärbatterier (ej uppladdninsbara):Brunstens, alkaliska, silveroxid,
kvicksilver, litium, zink-luft.
Sekundärbatterier (uppladdningsbara, ackumulatorer): Blyackumulator
(bilbatteri), nickelkadmiumackumulator (bör undvikas av miljöskäl),
nickelmetallhydridackumulator (i mobiltelefon).
Det finns andra typer också, men de här är de vanligaste.
Om du är intresserad av de olika typernas egenskaper, bör du försöka få tag
i ELFA-katalogen. Du kan också slå i Nationalecyklopedin
(också i supplementupplagan).
Sök på batteri i denna databas!
/KS 2000-10-26
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [6418]
Fråga:
Jag läste i ett frågesvar angående jorden och att nordpol och sydpol
kastas om flera gånger på en miljon år. Vet man när detta skall hända
och vad händer då med våra kompasser? Innebär det att nålen växlar
riktning 180 grader? När sker det i så fall nästa gång?
/Bengt Ã, NorgÃ¥rden, Uddevalla 2000-10-30
Jag läste i ett frågesvar angående jorden och att nordpol och sydpol
kastas om flera gånger på en miljon år. Vet man när detta skall hända
och vad händer då med våra kompasser? Innebär det att nålen växlar
riktning 180 grader? När sker det i så fall nästa gång?
/Bengt Ã, NorgÃ¥rden, Uddevalla 2000-10-30
Svar:
Vi har inte så mycket kunskap om jordens inre, att vi kan förutsäga
när magnetfältet svänger om nästa gång. Det är riktigt att kompassnålen
svänger om 180 grader (ungefär).
/KS 2000-10-30
Vi har inte så mycket kunskap om jordens inre, att vi kan förutsäga
när magnetfältet svänger om nästa gång. Det är riktigt att kompassnålen
svänger om 180 grader (ungefär).
/KS 2000-10-30
: Elektricitet-Magnetism [6426]
Fråga:
Hej!
Jag har läst lite om Kirchoffs lagar.
Enligt vad jag har förstått så kan man som följd
av lagen göra följande antagande:
man ersätter komponent a i en strömkrets med komponent b,
b har högre resistans än a, spänningen blir därmed högre över
komponent b eftersom samma mängd ström passerar genom b som a.
Kommer spänningen bli högre över komponent b, och är
det i så fall av det skäl jag trodde?
Mvh
Tobias Lundgren
/Tobias L, Stockholm 2000-10-31
Hej!
Jag har läst lite om Kirchoffs lagar.
Enligt vad jag har förstått så kan man som följd
av lagen göra följande antagande:
man ersätter komponent a i en strömkrets med komponent b,
b har högre resistans än a, spänningen blir därmed högre över
komponent b eftersom samma mängd ström passerar genom b som a.
Kommer spänningen bli högre över komponent b, och är
det i så fall av det skäl jag trodde?
Mvh
Tobias Lundgren
/Tobias L, Stockholm 2000-10-31
Svar:
Du måste blanda in Ohms lag för att kunna lösa detta problem.
/KS 2000-11-06
Du måste blanda in Ohms lag för att kunna lösa detta problem.
/KS 2000-11-06
: Elektricitet-Magnetism - blixt [6435]
Fråga:
Vad är en kornblixt?
/Mattias A, trollhättan, 2000-11-02
Vad är en kornblixt?
/Mattias A, trollhättan, 2000-11-02
Svar:
Så brukar man kalla en avlägsen nattlig blixt utan buller. På grund av
temperaturförhållanden i jordatmosfären böjs ljudet uppåt. Det gör
att åskans muller normalt inte når längre än 20 km.
Kornblixtar syns mest på sensommaren. Förr trodde man att åskguden
hade inflytande på sädens mognad. Det förklarar ordet.
Ordet förekommer inte så ofta nuförtiden. Det beror väl på att de flesta
lever i upplyst miljö, som gör det svårt att se avlägsna blixtar.
Strindberg använder det i sitt kammarspel Oväder. Där säger Louise:
Se nu blixtrar det! En, två, tre... Det är bara kornblixt!
för det hörs inget dunder!
I Skåne förekommer också sillablixt. Man trodde att det blänkte till
när sillastimmen vände i Öresund.
Så brukar man kalla en avlägsen nattlig blixt utan buller. På grund av
temperaturförhållanden i jordatmosfären böjs ljudet uppåt. Det gör
att åskans muller normalt inte når längre än 20 km.
Kornblixtar syns mest på sensommaren. Förr trodde man att åskguden
hade inflytande på sädens mognad. Det förklarar ordet.
Ordet förekommer inte så ofta nuförtiden. Det beror väl på att de flesta
lever i upplyst miljö, som gör det svårt att se avlägsna blixtar.
Strindberg använder det i sitt kammarspel Oväder. Där säger Louise:
Se nu blixtrar det! En, två, tre... Det är bara kornblixt!
för det hörs inget dunder!
I Skåne förekommer också sillablixt. Man trodde att det blänkte till
när sillastimmen vände i Öresund.
Länkar: http://www.smhi.se/kund_t/aska.htm
/KS 2000-11-03
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism [6488]
Fråga:
Hur fungerar igentligen ett elektronmicroskop?
/Maxime R, Mariefredsskolan, Mariefred 2000-11-07
Hur fungerar igentligen ett elektronmicroskop?
/Maxime R, Mariefredsskolan, Mariefred 2000-11-07
Grundskola_1-3: Elektricitet-Magnetism [6534]
Fråga:
Vi får välja själv på Elevensval och jag vill
veta hur en radio fungerar.
Har ni någon bild på en radio hur den ser ut
inuti?
Erika
/Erika S, Uddaredsskolan, Floda 2000-11-09
Vi får välja själv på Elevensval och jag vill
veta hur en radio fungerar.
Har ni någon bild på en radio hur den ser ut
inuti?
Erika
/Erika S, Uddaredsskolan, Floda 2000-11-09
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar