Svar:
Paulis uteslutningsprincip säger att två fermioner inte kan befinna
sig i samma tillstånd (kan inte ha alla kvanttal lika). Fermioner
är partiklar med halvtaligt spinn, till exempel elektroner.

Tänk dig en elektromagnet. Där bestämmer strömmens riktning vilken
ände som är nordpol. Det experimentet kan du säkert göra i skolan.
/KS 2000-03-28

Svar:
Jonisering uppkommer när man slår loss en elektron från en molekyl eller
atom. Vi får då en fri elektron och en jon. En joniserad gas leder
ström. Elektronen kan accelereras i fältet och slå loss ytterligare
elektroner, och vi får ett överslag. En gas med bättre egenskaper
än luft, och som används i detta sammanhang, är svavelhexafluorid.
/KS 1999-12-15

Svar:
Theremin (så stavas det) är en sorts elektroniskt musikinstrument
som baseras på svävningar (beats på engelska) i en radiomotagare.
Den första versionen
uppfanns av Leon Theremin år 1919. Mera fakta hittar du
under länken nedan.
/KS/lpe 2000-01-26

Svar:
Vid en elektrisk kortslutning går en stark ström genom ledningarna.
De värms upp och kommer till slut att brinna av någonstans, och då kan
det bli eldsvåda. En säkring är en bit av ledningen som är gjord
just för att ledningen ska brinna av där, utan att åstadkomma eldsvåda.

En annan funktion hos säkringen är att begränsa totalförbrukningen.
Om man har värmeelement på, lagar mat på spisen och har tvättmaskinen
igång, då kan säkringen gå. Om det händer ofta, kan man be elleverantören
byta till större säkringar (Det kan man inte göra själv). Men då får man
också betala större nätkostnad. Det är toppbelastningarna som blir dyrast
för elleverantören.
/KS 2000-01-26

Svar:
Det finns inga tecken på att vi skulle påverkas av statiska (oföränderliga)
magnetfält. Det beror på att fälten har liten betydelse för kemiska reaktioner.
Det är väl belagt att vissa bakterier känner av jordens magnetfält, men de
innehåller magnetiskt material (magnetit, en järnoxid). På så vis kan de
hålla reda på vad som är upp och ned.

Somliga anser att
man påverkas av varierande magnetfält, men åsikterna går isär om detta. Läs vad Strålsäkerhetsmyndigheten skriver om det: Magnetfält och eventuella hälsorisker.
/KS/lpe 2000-03-28

Svar:
Fråga 1: Se nedan!

Fråga 2: De största (starkaste) magneterna man känner till i universum
kallas magnetarer, och är en typ av neutronstjärnor. Magnetfältet
på ytan av en magnetar är en miljard gånger starkare än det starkaste
magnetfält vi kan åstadkomma i ett jordiskt laboratorium.

Sök på neutronstjärna i denna databas!
/KS 2000-03-28

Svar:
Alla himlakroppar är mer eller mindre magnetiska, det beror på hur noga
man mäter. Ett regelbundet magnetfält, som jordens, fordrar två saker:
ett flytande inre och en relativt snabb rotation. För närvarande uppfylls
detta av jorden och de fyra stora gasplaneterna (Jupiter, Saturnus, Uranus
och Neptunus). I ett tidigare skede kunde säkert Venus och Mars också
räknas dit.

Jupiter har det kraftigaste magnetfältet.

Fundera: Hur uppstår ett magnetfält?
/KS 2000-01-26

Svar:
Det centrala i en mikrovågsugn är en magnetron, ett radiosändarrör
för korta våglängder. Det togs fram under andra världskriget för engelska
radarapparater. Först på 1970-talet kom mikrovågsungnarna i bruk på allvar.
Någon egentlig uppfinnare går nog inte att hitta.

Sök på orden i fetstil i denna databas!
/KS 2000-01-30

Svar:
Troligen var det amerikanen Joseph Henry, och året var 1831. Han använde
den i samband med en telegraflinje.

Se Sten von Friesen: Om mått och män, sid 121.
/KS 2000-01-31

Svar:
En ringklocka ser ut som på nedanstående bild (från länk 1).
Den består av en elektromagnet (spole med järnkärna) som drar åt sig en järnbit som sitter på en plan fjäder. På fjädern sitter också en brytare, som bryter strömmen till elektromagneten när järnbiten nått tillräckligt långt. Då slutar elektromagneten dra åt sig järnbiten, och fjädern går tillbaka till viloläget. Då sluter brytaren strömmen, och elektromagneten börjar dra igen. Så fortsätter det. Järnbiten kommer alltså att vibrera fram och tillbaks. Förlänger man sedan fjädern och förser den med en kula och låter kulan slå på en klocka, ja, då är ringklockan komplett.

Se länk 2 för mer om ringklockor. Där kan man se att man kan även driva ringklockan med växelström. Man måste emellertid ha en transformator som tar ner spänningen till ofarliga 20 V. Om bara växelströmmens frekvens (normala 50 Hz bör vara OK) är betydligt större än fjäderns naturliga frekvens kommer ringklockan att fungera precis som en som drivs med likström som i nedanstående bild. Detta eftersom elektromagneten attraherar järnbiten oberoende av strömmens riktning.

/KS/lpe 2000-03-30