Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:

| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

6 frågor / svar hittades

Fråga:
En vanlig elevfråga gäller elmaterial i badkaret. Går inte säkringen innan
man dör? Med andra ord, går inte strömmen genom vattnet istället för genomkroppen?
1997-01-20
Svar:
Om strömmen bara går genom vattnet så dör man inte. För att det ska vara farligt så måste strömmen gå in i kroppen och genom kroppen. Om strömmen gårgenom hjärtat så kan den dödliga strömmen vara betydligt mindre än 1 Ampère
och säkringen går inte.

Därför: Ha aldrig med er elapparater i badrummet med undantag för
dem som är avsedda att användas där.


Råd: Sätt in jordfelsbrytare, de bryter strömmen innan den blir
farlig.

Uppgift: Ta reda på hur en jordfelsbrytare fungerar.

Se länk 1 om jordfelsbrytare och länk 2 om mer om elsäkerhet.

Länkar: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordfelsbrytare  |  http://www.elsakerhetsverket.se/
1998-11-10


Fråga:
1. Jag undrar hur elektriska kretsar blir till? och varför dom finns?2. Jag undrar om man kan göra en blixt hemma? Och i så fall hur?3. Hur förflyttas elektronerna genom ett ämne när man leder ström?4. Jag undrar, går inte säkringen innan man dör?
/Fredrik  J,  Ängskolan,  Sundbyberg 1998-02-04
Svar:
1. Elektriska kretsar tillverkas av komponenter som till exempel ledningar,
motstånd och spolar,för att vi ska kunna använda elektrisk ström till nyttiga saker.

Fundera Den enklaste elektriska kretsen är den som används i en
glödlampa eller en brödrost. Hur är denna krets uppbyggd?

2. Du kan själv göra små "blixtar". Tag på Dig en tröja i ett syntetiskt
material.Tag med Dig ett spetsigt metallföremål och gå in i ett mörkt rum. Ta av Dig tröjan snabbt.Du märker säkert att tröjan är laddad genom att håret reser sig. Nu kan Du "locka ut" små blixtarfrån tröjan med hjälp av det spetsiga metallföremålet.

3. Elektronerna rör sig med ganska låg fart genom metallen, ungefär som en sten som faller genom vatten.

4. Nej tyvärr. Det räcker med en ganska svag ström genom kroppen för att
man ska dö, om strömmen passerar hjärtat. Eftersom vattnet leder ström
är det mycket farligare med elektriska apparateri kök och badrum än i torra rum. Det enda som skyddar mot elolyckor är en jordfelsbrytare.

RÅD TILL ALLA SKOLOR OCH HEM: Skaffa jordfelsbrytare, se Jordfelsbrytare.
/GO 1998-11-10



Grundskola_4-6: Elektricitet-Magnetism - elsäkerhet [4367]
Fråga:
vad är en säkring?
varför är den så viktig
/simon  l,  junsele skola klass6,  junsele 2000-01-26
Svar:
Vid en elektrisk kortslutning går en stark ström genom ledningarna.
De värms upp och kommer till slut att brinna av någonstans, och då kan
det bli eldsvåda. En säkring är en bit av ledningen som är gjord
just för att ledningen ska brinna av där, utan att åstadkomma eldsvåda.

En annan funktion hos säkringen är att begränsa totalförbrukningen.
Om man har värmeelement på, lagar mat på spisen och har tvättmaskinen
igång, då kan säkringen gå. Om det händer ofta, kan man be elleverantören
byta till större säkringar (Det kan man inte göra själv). Men då får man
också betala större nätkostnad. Det är toppbelastningarna som blir dyrast
för elleverantören.
/KS 2000-01-26


Fråga:
Varför kan man dö om man får elektricitet igenom kroppen?
/Rebecca  E,  Ormstaskolan,  VALLENTUNA 2000-02-23
Svar:
Vid höga spänningar kan man få svåra brännskador. Vid lägre spänningar
är den största faran hjärtstillestånd. Hjärtmuskeln stimuleras av nervimpulser,
som ju är elektriska signaler. Om dessa störs, kan hjärtat stanna. Spänningar
under 25 V anses ofarligt.

Vad gäller om växelström eller likström är farligast finns inget betämt svar. I Electric_shockLethality
sägs:
The comparison between the dangers of alternating current and direct current has been a subject of debate ever since the War of Currents in the 1880s. DC tends to cause continuous muscular contractions that make the victim hold on to a live conductor, thereby increasing the risk of deep tissue burns. On the other hand, mains-magnitude AC tends to interfere more with the heart's electrical pacemaker, leading to an increased risk of fibrillation.


Se vidare länk 1 (Hyperphysics) och 2 (Elsäkerhetsverket), Electric_shock och ElektricitetSkador_av_elektricitet.
Länkar: http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/electric/shock.html  |  http://www.elsakerhetsverket.se/sv/Elolyckor/
/KS/lpe 2000-03-28


Fråga:
Vi är några elever som bygger en förenklad bandgenerator. Enligt uppgift
skall det bli möjligt att uppnå en spänning på ca 30 kV. Av erfarenhet
så vet vi att det inte är farligt att handskas med van den Graaf-maskinerna.
Vi har förstått att det inte är spänningen i sig som är farlig för oss
människor, utan mer eventuell strömstyrka som passerar genom oss.
Det som jag inte får ihop är hur nätspänningen på 230V är farlig,
och enligt andra uppgifter även att man inte bör seriekoppla
likströmsbatterier till mer än 50V eftersom det också kan utgöra livsfara.
Jag tänker på förhållandet U = R I och ser i detta fall en människa som
själva motståndet i en ev strömkrets. Med detta tankesätt så skulle
bandgeneratorn utgöra en livsfara för oss. Hjälp mig att reda ut begreppen!
/johanna  l,  wennströmska,  västerås 2001-02-09
Svar:
Alldeles riktigt resonerat. Det strömmen som är avgörade. Men också tiden.
Det är så en jordfelsbrytare fungerar. Vid jordfel bryts spänningen så
snabbt att det inte blir farligt.

Alla strömkällor har en "inre resistans". I princip kan den mätas genom
att man kortsluter med en amperemeter och mäter strömmen. Ett litet
alkaliskt batteri ger ungefär 5 A, alltså en inre resistans på ungefär 0.2 W.
35 sådana seriekopplade ger 50 V,
och man kan ta ut upp till 5 A. Det är mycket. Din bandgenerators
inre resistans är antagligen hög, kanske hundratals megaohm. Om man
kortsluter med ena handen, sker nästa hela spänningsfallet över
det inre motståndet. Både spänning över och ström genom handen blir låg.

VARNING: Det finns bandgeneratorer som ger farlig ström. Innan
man börjar experimentera, måste man vara helt klar över vilken typ man har.
/KS 2001-02-09


Hur kan man få ström i sig utan att vidröra en ledning?

Fråga:
Hur kan man få ström i sig utan att vidröra en ledning?
/Terje  S,  Göteborg 2005-11-15
Svar:
Jag antar du tänker på den förfärliga olyckan i Göteborg, länk 1, där en 18-årig pojke dödades och en 17-åring fick livshotande skador av starkström när de klättrade upp på taket på en godsvagn.

Om man har att göra med högspänning - det är spänningar över 1000V - kan man få överslag genom luften och mycket allvarliga skador från en urladdning. Vad som händer är att om ett jordat föremål (t.ex. en person) kommer tillräckligt nära en högspänningsledning så blir det elektriska fältstyrkan så hög att luften joniseras (det bildas fria elektroner och joner). När luften joniserats leder den ström utmärkt, och man får en urladdning.

Luftledningarna för tåg har en spänning på 16000V. Hur stort riskområdet är varierar mycket med förhållandena (luftfuktighet, förekomsten av spetsiga föremål mm), men säkerhetsavståndet är minst 2 meter. Detta betyder att det är livsfarligt bara att klättra upp på ett vagnstak.

De flesta har en hälsosam repekt för blixtar från åskväder, men denna respekt tycks inte finnas för högspänning. Naturligtvis är åskväder överslag på lite större skala än från högspänningsledningar, men skadorna man får om ett överslag går genom kroppen är liknande. Bilden nedan visar hur varningsskylten för högspänning ser ut. Tänk på att anläggningar med högspänning är mycket farliga även om man inte direkt vidrör utrustning!

Mer om högspänning och elsäkerhet

Wikipedia-artikel om faror med högspänning (engelska): High_voltage

Electrical Safety: Allmänna säkerhetsråd från Princeton University, bland annat tabell med verkningar som funktion av strömstyrka (engelska)

Electric Shock: En mer fysikalisk approach från HyperPhysics

LIVRÄDDNING VID ELSKADA - handledning vid första hjälpen: Broschyr med råd om olyckan är framme

Se även länken om elsäkerhet nedan.

Question Image

Länkar: http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=243011
/Peter E 2005-11-15


| Senaste Veckans fråga | Alla Veckans frågor | ämnen |

** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar