Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
3 frågor / svar hittades
: Elektricitet-Magnetism - ringklocka [4432]
Fråga:
Jag skulle bli överlycklig om ni kunde beräta när den första
ringklockan uppfanns.
/Greger G, Klasroskolan, Ronneby 2000-01-31
Jag skulle bli överlycklig om ni kunde beräta när den första
ringklockan uppfanns.
/Greger G, Klasroskolan, Ronneby 2000-01-31
Svar:
Troligen var det amerikanen Joseph Henry, och året var 1831. Han använde
den i samband med en telegraflinje.
Se Sten von Friesen: Om mått och män, sid 121.
/KS 2000-01-31
Troligen var det amerikanen Joseph Henry, och året var 1831. Han använde
den i samband med en telegraflinje.
Se Sten von Friesen: Om mått och män, sid 121.
/KS 2000-01-31
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism - ringklocka [4484]
Fråga:
Jag vill veta i detalj hur en ringklocka fungerar?
Det jag är mest intresserad av är magnetismens funktion i klockan.
/Maria P, Svedala 2000-02-03
Jag vill veta i detalj hur en ringklocka fungerar?
Det jag är mest intresserad av är magnetismens funktion i klockan.
/Maria P, Svedala 2000-02-03
Svar:
En ringklocka ser ut som på nedanstående bild (från länk 1).
Den består av en elektromagnet (spole med järnkärna) som drar åt sig en järnbit som sitter på en plan fjäder. På fjädern sitter också en brytare, som bryter strömmen till elektromagneten när järnbiten nått tillräckligt långt. Då slutar elektromagneten dra åt sig järnbiten, och fjädern går tillbaka till viloläget. Då sluter brytaren strömmen, och elektromagneten börjar dra igen. Så fortsätter det. Järnbiten kommer alltså att vibrera fram och tillbaks. Förlänger man sedan fjädern och förser den med en kula och låter kulan slå på en klocka, ja, då är ringklockan komplett.
Se länk 2 för mer om ringklockor. Där kan man se att man kan även driva ringklockan med växelström. Man måste emellertid ha en transformator som tar ner spänningen till ofarliga 20 V. Om bara växelströmmens frekvens (normala 50 Hz bör vara OK) är betydligt större än fjäderns naturliga frekvens kommer ringklockan att fungera precis som en som drivs med likström som i nedanstående bild. Detta eftersom elektromagneten attraherar järnbiten oberoende av strömmens riktning.
En ringklocka ser ut som på nedanstående bild (från länk 1).
Den består av en elektromagnet (spole med järnkärna) som drar åt sig en järnbit som sitter på en plan fjäder. På fjädern sitter också en brytare, som bryter strömmen till elektromagneten när järnbiten nått tillräckligt långt. Då slutar elektromagneten dra åt sig järnbiten, och fjädern går tillbaka till viloläget. Då sluter brytaren strömmen, och elektromagneten börjar dra igen. Så fortsätter det. Järnbiten kommer alltså att vibrera fram och tillbaks. Förlänger man sedan fjädern och förser den med en kula och låter kulan slå på en klocka, ja, då är ringklockan komplett.
Se länk 2 för mer om ringklockor. Där kan man se att man kan även driva ringklockan med växelström. Man måste emellertid ha en transformator som tar ner spänningen till ofarliga 20 V. Om bara växelströmmens frekvens (normala 50 Hz bör vara OK) är betydligt större än fjäderns naturliga frekvens kommer ringklockan att fungera precis som en som drivs med likström som i nedanstående bild. Detta eftersom elektromagneten attraherar järnbiten oberoende av strömmens riktning.
Hur fungerar en ringklocka?
Grundskola_7-9: Elektricitet-Magnetism - ringklocka [16037]
Fråga:
Jag byggde en ringklocka på fysiken och jag undrar varför likström krävs?
/Sebastian A, Central, Arvika 2009-03-25
Jag byggde en ringklocka på fysiken och jag undrar varför likström krävs?
/Sebastian A, Central, Arvika 2009-03-25
Svar:
Sebastian! Det behöver inte vara likström, det går bra med nedtransformerad (högst 20 V) växelström, se fråga 4484 nedan.
I dag använder man knappast den klassiska konstruktionen av ringklocka. En ringsignal upplevs störande och negativt. Man använder i stället ofta en Ding Dong konstruktion, se nedanstående figur. Det som skapar ljudet är två behagligt avstämda metallplattor. I länk 1 nedan finns en animerad variant av nedanstående figur. Den visar på ett utmärkt sätt hur en Ding Dong ringklocka fungerar.
Konstruktionen av en vanlig ringklocka är bra beskriven i länk 2. Missuppfattningen att det krävs likström för en ringklocka kommer nog av att man i vissa konstruktioner använder sig av pemanentmagneter. I de konstruktioner som visas här har man mjukjärn som inte har någon permanent magnetisering. En mjukjärnsbit attraheras både av magnetisk sydpol och nordpol, så det gör inget att riktningen av magnetfältet i spolen ändrar sig hela tiden.
En annan anledning till att man ofta använder likström är om man inte har tillgång till en elanslutning. Då använder man batterier, som ju ger likström.
Sebastian! Det behöver inte vara likström, det går bra med nedtransformerad (högst 20 V) växelström, se fråga 4484 nedan.
I dag använder man knappast den klassiska konstruktionen av ringklocka. En ringsignal upplevs störande och negativt. Man använder i stället ofta en Ding Dong konstruktion, se nedanstående figur. Det som skapar ljudet är två behagligt avstämda metallplattor. I länk 1 nedan finns en animerad variant av nedanstående figur. Den visar på ett utmärkt sätt hur en Ding Dong ringklocka fungerar.
Konstruktionen av en vanlig ringklocka är bra beskriven i länk 2. Missuppfattningen att det krävs likström för en ringklocka kommer nog av att man i vissa konstruktioner använder sig av pemanentmagneter. I de konstruktioner som visas här har man mjukjärn som inte har någon permanent magnetisering. En mjukjärnsbit attraheras både av magnetisk sydpol och nordpol, så det gör inget att riktningen av magnetfältet i spolen ändrar sig hela tiden.
En annan anledning till att man ofta använder likström är om man inte har tillgång till en elanslutning. Då använder man batterier, som ju ger likström.
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar